Att äta för lite eller ensidigt kan öka risken för psykisk ohälsa. En ny studie visar att näringsbrist, särskilt vid restriktiv diet och kalorirestriktion, hänger samman med ökad förekomst av depressiva symtom – framför allt hos överviktiga män.
Hur påverkar du klimatet?
Testa ClimateHero – en snabb och gratis klimatkalkylator baserad på vetenskap.
Svara på några enkla frågor och få personliga tips för att minska ditt klimatavtryck – ofta med fördelar för både hälsa och plånbok.
Gör testet genom att klicka på länken nedan – och stöd samtidigt Mikroskops arbete med att göra ny forskning om kroppen tillgänglig för fler.
Det är välkänt att kosten påverkar vårt fysiska mående, men också sambandet mellan kost och psykisk hälsa har blivit allt mer uppmärksammat. I en ny observationsstudie från BMJ Nutrition Prevention & Health analyserade forskare data från över 28 000 amerikanska vuxna för att undersöka kopplingen mellan kosthållning och depressiva symtom vid viktnedgång.
Deltagarna i studien rapporterade sina kostvanor och besvarade ett validerat frågeformulär för depressionssymtom (PHQ-9). Forskarna kunde då se tydliga skillnader mellan dem som följde olika typer av dieter och deras psykiska hälsa.
Kalorirestriktion vanligast bland personer med övervikt
De flesta deltagare (87 procent) angav att de inte följde någon särskild diet, men åtta procent följde kalorirestriktion och ytterligare några procent rapporterade näringsbegränsade eller etablerade kostmönster. Kalorirestriktiva dieter var särskilt vanliga bland personer med fetma eller övervikt – grupper där sambandet mellan kosthållning och depressiva besvär också var mest uttalat.
Fakta: Vilka dieter analyserades i studien?
I studien kategoriserades deltagarnas kosthållning i fyra huvudgrupper, baserat på hur de själva uppgav att de åt:
- Kalorirestriktiv diet
En kost med syftet att minska det totala kaloriintaget, ofta i samband med viktnedgång. Kan innefatta fasta, måltidsersättning eller allmänt minskat matintag. - Näringsrestriktiv diet
En kost där specifika näringsämnen undviks eller minimeras, till exempel lågkolhydratkost, fettsnål kost, sockerreducerad eller saltfattig kost. Även kost med extra högt fiberintag ingick i denna grupp. - Etablerat kostmönster
En medicinskt anpassad diet för särskilda behov, såsom diabeteskost, lågkolesterolkost eller annan specialkost rekommenderad av vården. - Ingen särskild diet
Majoriteten (87 procent) av deltagarna följde ingen särskild kosthållning alls.
Dieterna definierades utifrån enkätsvar i den amerikanska NHANES-undersökningen, där deltagarna själva valde vilket alternativ som bäst beskrev deras kost under det senaste året.
Hos män med övervikt som följde kalorirestriktion sågs en tydlig ökning av PHQ-9-poängen: i genomsnitt 0,46 enheter högre än hos män utan diet – en skillnad som är statistiskt signifikant i epidemiologiska sammanhang.
Skillnaderna i PHQ-9 var i absoluta tal relativt små – mellan 0,3 och 0,6 poäng – men forskarna tolkar det som kliniskt relevant. Vissa grupper, särskilt överviktiga män med kalorirestriktiv eller näringsfattig diet, rörde sig från att ligga inom spannet för minimal symtombelastning till nivåer som motsvarar lindrig depression.
Fakta: Vad mäter PHQ-9?
PHQ-9 står för Patient Health Questionnaire-9 och är ett internationellt använt självskattningsformulär för att mäta graden av depressiva symtom. Det bygger på nio frågor som speglar diagnoskriterierna för depression enligt DSM-5 – exempelvis nedstämdhet, energibrist, sömnsvårigheter och koncentrationsproblem.
Varje fråga besvaras på en skala från 0 (inte alls) till 3 (nästan varje dag), vilket ger en totalpoäng mellan 0 och 27.
Tolkningsnivåer:
0–4: Ingen eller minimal depression
5–9: Lindrig depression
10–14: Måttlig depression
15–19: Medelsvår depression
20–27: Svår depression
I den aktuella studien ökade PHQ-9-poängen i genomsnitt med 0,3–0,6 enheter hos deltagare som följde kalorirestriktiva eller näringsfattiga dieter – framför allt män med övervikt. Det är en liten förändring sett till hela skalan, men eftersom det är ett medelvärde innebär det att vissa individer fick större ökningar. En sådan ökning kan i vissa fall vara tillräcklig för att en person ska gå från kategorin ”ingen eller minimal” depression till ”lindrig” – vilket gör resultatet kliniskt intressant, trots den blygsamma siffran.
Näringsbrist – en möjlig länk mellan diet och depressiva symtom
Forskarna såg att näringsbrist snarare än kaloriintaget i sig verkade vara en nyckelfaktor. De som följde näringsrestriktiva dieter – med lågt innehåll av kolhydrater, fett, eller fibrer – rapporterade fler kroppsliga (somatiska) symtom, som trötthet och oro.
Även kognitiva symtom, som nedstämdhet och koncentrationssvårigheter, var vanligare hos män som följde restriktiva dieter. Här tycks näringsbrist påverka hjärnans funktion direkt, särskilt vid brist på omega-3-fettsyror och glukos – två ämnen som är viktiga för nervsystemet.
Sammantaget fann forskarna att restriktiv diet och depression ofta gick hand i hand – särskilt i kombination med kalorirestriktion.
Verklighetens dieter – obalanserade och bristfälliga
En möjlig förklaring till resultaten är att verklighetens viktdieter ofta leder till näringsbrist. Tidigare studier som visat positiva effekter av kalorireduktion har nästan alltid varit kontrollerade försök med välbalanserad kost. Men i praktiken innebär kalorirestriktion ofta att man hoppar över måltider, undviker fett eller kolhydrater helt, eller provar extrema dietformer – något som kan ge negativa effekter på både kropp och psyke.
Dessutom riskerar personer som inte får de resultat de hoppas på att hamna i ett mönster av jojo-bantning, vilket i sig är en stressfaktor för kroppen.
Mental hälsa bör väga tungt i kostval
Studien är inte tillräcklig för att fastställa orsak och verkan, men den pekar på ett viktigt budskap: val av kost bör inte enbart styras av vågen. Om maten saknar viktiga näringsämnen – eller om den leder till konstant energibrist – kan den också påverka hur vi mår mentalt.
– Det här är en viktig pusselbit i förståelsen av hur kostmönster påverkar hjärnan, kommenterar professor Sumantra Ray från NNEdPro Global Institute for Food, Nutrition and Health, i ett pressmeddelande.
– Särskilt dieter som leder till brist på omega-3 och vitamin B12 kan ha negativa effekter på det kognitiva måendet.
Nästa steg, menar forskarna, är att genomföra bättre kontrollerade studier med fokus på både näringsintag och psykisk hälsa över tid. Tills dess är rådet att inte kompromissa med näringsinnehållet – oavsett om syftet är viktnedgång eller hälsa.
Läs mer:
Ny studie: Kaloririk mat gör oss mindre sugna – men mer överviktiga
Periodisk fasta ifrågasätts – lågkolhydratkost kan ge samma hälsoeffekter
Aptit styrs av hjärnans eget östrogen – ny japansk studie överraskar
Publikation
Gabriella Menniti, Shakila Meshkat, Qiaowei Lin, Wendy Lou, Amy Reichelt, Venkat Bhat. Mental health consequences of dietary restriction: increased depressive symptoms in biological men and populations with elevated BMI. BMJ Nutrition, Prevention & Health, 2025; bmjnph-2025-001167 DOI: 10.1136/bmjnph-2025-001167
