Vissa celler i hjärnan kan vara mer anpassningsbara än forskare tidigare trott. I en ny studie på vuxna möss såg forskare hur astrocyter – en typ av stödjeceller – kunde fylla områden där andra astrocyter hade gått förlorade. Upptäckten visar på en oväntad reparationsförmåga i hjärnan som kan vara relevant för förståelsen av vissa typer…
Hetsätning och anorexia nervosa delar vissa genetiska drag – men skiljer sig tydligt på andra. I en stor internationell studie, där forskare från Karolinska Institutet medverkat, har nya genetiska områden kopplade till ätstörningar identifierats. Resultaten visar också att de genetiska mönster som är kopplade till hetsätningsbeteende och anorexia nervosa till stor del skiljer sig från…
En genvariant som moderna människor har ärvt från neandertalare får celler att reagera starkare på tillväxthormon. Hos vuxna är varianten dessutom kopplad till något större muskelmassa. Det visar en ny internationell studie med forskare från bland annat Karolinska Institutet. Många människor bär fortfarande på genetiskt arv från neandertalarna. Det beror på att moderna människor och…
Det bältrosvaccin som används i dag väcker intresse av en oväntad anledning. I en amerikansk studie på drygt 72 000 äldre var risken för hjärt-kärlsjukdom lägre efter övergången från det äldre vaccinet Zostavax till Shingrix. Studien kan dock inte fastslå att skillnaden verkligen berodde på vaccinet. Den som har haft vattkoppor bär på viruset resten…
Efter en nervskada kan nervsystemet bli överkänsligt och reagera starkt på både beröring och värme. I en ny studie på möss har forskare identifierat en broms i hjärnans smärtsystem som tycks hjälpa till att hålla den här överkänsligheten tillbaka. Fyndet kan på sikt bidra till mer riktade behandlingar mot nervsmärta. Nervsmärta kan uppstå när en…
De har länge hamnat i skuggan av hjärnans nervceller. Men en ny studie ger en närmare bild av sambandet mellan astrocyter och rädsla. När forskarna störde signaleringen i dessa stjärnformade stödjeceller förändrades både mössens rädsloreaktion och nervcellernas aktivitet. Fynden pekar på att astrocyter har en aktiv roll när ett rädsleminne väcks till liv – och…
Att träna till musik kan göra mer än att höja humöret under ett träningspass. I en ny studie orkade deltagarna i genomsnitt cykla nästan sex minuter längre när de lyssnade på musik de själva hade valt. Trots det kändes ansträngningen inte större när de till slut nådde utmattning. Många föredrar att träna till musik, oavsett om…
Vagusnerven förmedlar information mellan hjärnan och flera av kroppens inre organ. Den har betydelse för bland annat hjärtats reglering, matsmältningen, sväljning och röst och förmedlar en stor del av kroppens parasympatiska signalering. På senare år har forskningen också riktat allt större uppmärksamhet mot nervens betydelse för kommunikationen mellan tarmen och hjärnan, inflammation och funktioner som…
Hur länge vi sover kan hänga samman med hur kroppen åldras. I en stor studie var både kort och lång sömntid kopplad till tecken på högre biologisk ålder i flera organ och vävnader. Men mönstret såg inte likadant ut överallt – resultaten varierade beroende på organ, mätmetod och kön. För lite sömn känns ofta i…
Vagusnerven kan vara viktigare för hjärtat än man tidigare förstått. I en ny studie på minigrisar försämrades hjärtats funktion när nervförbindelsen till hjärtat bröts, medan en delvis återställd kontakt tycktes skydda hjärtats funktion. Fynden kan på sikt få betydelse för framtida hjärtkirurgi. Sambandet mellan vagusnerven och hjärtat är välkänt. Nerven hjälper bland annat till att…
