Senast uppdaterad den 15 januari, 2026 av Mikroskop redaktion
Vegankost för barn kan vara näringsrik, men kräver planering. En stor metaanalys pekar på att risken för näringsbrister – som kalciumbrist och B12-brist – kan öka om kosten inte säkras med berikade livsmedel eller tillskott.
Råden om vegankost för barn kan vara spretiga, delvis för att studierna ofta är små och svåra att jämföra. Därför har ett internationellt forskarteam nu samlat och vägt samman resultaten från ett stort antal studier för att se vilka mönster som faktiskt återkommer.
I Sverige är det dessutom lätt att tänka att en växtbaserad vardag ”ordnar sig” eftersom utbudet är stort. Men berikning kan variera mellan produkter. För barn blir det därför extra viktigt att kontrollera vad växtdrycker, yoghurtalternativ och andra ersättningsprodukter faktiskt är berikade med.
Du kanske också gillar
En av de största genomgångarna hittills
Forskarna sammanställde den samlade forskningen om lakto-ovo-vegetarisk och vegansk kost hos barn och ungdomar. Genom en systematisk sökning i flera stora databaser – bland annat Medline, Embase, Scopus och Web of Science – identifierade de studier publicerade fram till 15 mars 2025. Totalt inkluderades 59 tvärsnittsstudier med 48 626 deltagare under 18 år.
I underlaget fanns 7 280 lakto-ovo-vegetarianer, 1 289 veganer och 40 059 allätare. Eftersom studierna är tvärsnittsstudier ger resultaten en ögonblicksbild av skillnader mellan grupper, men de kan inte säkert avgöra vad som orsakar vad.
Näringsintag: mer fiber – men lägre intag av flera nyckelnäringsämnen
Metaanalysen visar ett tydligt mönster i hur näringsintaget skiljer sig mellan grupperna. Barn som åt lakto-ovo-vegetariskt fick i genomsnitt i sig mer fiber, järn, folat, vitamin C och magnesium än allätare. Samtidigt låg intaget av energi, protein, fett, vitamin B12, vitamin D och zink lägre.
För barn som åt veganskt såg forskarna ett liknande mönster. I sammanfattningen lyfts dessutom att veganbarn hade ett särskilt lågt kalciumintag.
Det är här den centrala poängen i studien ligger: växtbaserad kost kan vara näringstät, men när animaliska livsmedel utesluts kan intaget av vissa näringsämnen bli otillräckligt om kosten inte planeras och kompletteras på ett genomtänkt sätt.
Kalciumintag hos barn: därför hamnar kalciumbrist i fokus
Metaanalysen visar att kalciumintaget hos barn ofta är lägre vid växtbaserad kost, och i sammanfattningen lyfter forskarna att barn som åt veganskt hade ett särskilt lågt kalciumintag jämfört med allätare. Det är dock viktigt att komma ihåg att det handlar om genomsnittliga skillnader på gruppnivå och inte innebär att alla barn i den gruppen utvecklar en kliniskt konstaterad kalciumbrist.
Att kalcium ändå hamnar i fokus beror på att forskarna pekar ut kalcium – tillsammans med vitamin D – som centralt för benmineralisering under uppväxten. Sammantaget pekar resultaten på att kalcium vid vegankost är ett av flera näringsämnen som behöver planeras och säkras, så att intaget inte blir för lågt och risken för kalciumbrist minskar.
Vitamin B12 vid vegankost: varför berikning eller tillskott behövs
När det gäller vitamin B12 vid vegankost är studiens slutsats tydlig. Forskarna skriver att vitamin B12 i praktiken saknas i oberikade växtlivsmedel och att ett adekvat intag därför normalt kräver berikade produkter eller tillskott.
I metaanalysen hade barn på växtbaserad kost också lägre B12-intag än allätare. Författarna påpekar dessutom att intagsanalyserna, när det var möjligt, baserades på uppgifter utan tillskott för att resultaten skulle bli jämförbara mellan studier – vilket gör att skillnaderna speglar hur kosten ser ut om berikning/tillskott inte räknas in.
När det gäller blodmarkörer betonar forskarna att gruppmedel ofta låg inom referensintervall, vilket kan tyda på att många faktiskt supplementerar. Samtidigt visar bristutfallen att barn på vegankost i två studier från höginkomstländer hade högre odds för vitamin B12-brist jämfört med allätare.
Fakta: Vegankost för barn – så tänker du källnära utifrån metaanalysen
Metaanalysen visar att vegankost kan fungera för barn, men att vissa näringsämnen lättare hamnar lågt om kosten inte planeras noggrant. Här är en praktisk checklista som följer studiens riskpunkter:
- Säkra vitamin B12. B12 finns i praktiken inte i oberikade växtlivsmedel och behöver därför komma från berikade produkter och/eller tillskott.
- Ha koll på kalcium. Metaanalysen pekar på att kalciumintaget ofta är lägre – särskilt hos barn som äter veganskt. Därför behöver kalciumrika och/eller berikade alternativ ingå regelbundet.
- Tänk på vitamin D. Forskarna lyfter vitamin D som viktigt tillsammans med kalcium för skelettets mineralisering under uppväxten.
- Var extra uppmärksam på järn och zink. Intaget kan se bra ut på pappret, men i vissa analyser var järndepåer (ferritin) lägre i växtbaserade grupper. Upptaget av zink kan också påverkas av fytater (naturliga ämnen i fullkorn och baljväxter som kan binda zink och järn) i växtbaserade livsmedel.
- Glöm inte jod. Metaanalysen nämner joderat salt som en enkel strategi för att bidra till ett tillräckligt jodintag.
- Ta hjälp om du behöver. Eftersom underlaget bygger på tvärsnittsstudier och barn är i en känslig tillväxtfas kan det vara klokt att diskutera upplägget med dietist eller barnhälsovård, särskilt vid helvegansk kost.
Fler näringsämnen i riskbilden: järn, vitamin D, jod och zink
Metaanalysen handlar dock inte bara om kalcium och B12. I diskussionen lyfter forskarna även järn, vitamin D, jod och zink som näringsämnen som kan kräva extra uppmärksamhet när barn äter växtbaserat.
Järn: högre intag men lägre depåer
Ett av de mer intressanta fynden är en tydlig “järnparadox”. Barn på växtbaserad kost hade ofta högre järnintag, men samtidigt lägre ferritin (järndepåer). I bristutfallen syntes också en ökad risk för järnbrist och anemi, särskilt hos lakto-ovo-vegetarianer. Forskarna beskriver detta som biologiskt rimligt: växtbaserad kost saknar hemjärn och bygger mer på icke-hemjärn, som i genomsnitt tas upp sämre och kan hämmas av bland annat fytater (naturliga ämnen i fullkorn och baljväxter som kan binda zink och järn) och fiber.
Vitamin D: lägre nivåer i vissa grupper
Forskarna rapporterar lägre 25(OH)D hos lakto-ovo-vegetarianer och betonar att vitamin D, tillsammans med kalcium, är centralt för benmineralisering under uppväxten. De noterar samtidigt att D-vitaminbrist är vanligt även i den allmänna barnpopulationen, men pekar på att nationella riktlinjer i vissa länder (de nämner Storbritannien) rekommenderar generell D-vitaminsupplementering till barn – något de framhåller som särskilt relevant för barn som äter veganskt.
Jod och zink
För jod lyfter forskarna joderat salt som en enkel strategi. När det gäller zink beskriver de att upptaget kan påverkas av fytater i många zinkrika växtlivsmedel, vilket gör att zink kan behöva planeras extra noggrant i en helt växtbaserad kost.
Du kanske också gillar
Tillväxt och kroppssammansättning: magrare tillväxtmönster på gruppnivå
När forskarna jämförde längd, vikt och BMI såg de ett mönster som kan beskrivas som ett magrare tillväxtmönster. Lakto-ovo-vegetarianer hade i genomsnitt lägre z-score (ett standardiserat mått som visar hur ett barn ligger jämfört med genomsnittet för sin ålder och sitt kön) för längd, vikt och BMI. Det betyder att barnen i den gruppen i snitt var något kortare och lättare och hade lägre BMI än allätare – alltså en skillnad i gruppmedel, inte att det gäller alla individer.
För barn som åt veganskt såg forskarna i genomsnitt kortare längd och lägre BMI z-score jämfört med allätare.
Samtidigt betonar de att de flesta barn i de växtbaserade grupperna låg inom normala tillväxtintervall. I diskussionen lyfter de också att de observerade längdskillnaderna i vissa studier minskade när man tog hänsyn till exempelvis föräldralängd eller när dietens kvalitet förbättrades.
Blodfetter: lägre LDL – men också lägre HDL
Metaanalysen visar att både lakto-ovo-vegetarianer och veganska barn i genomsnitt hade lägre totalkolesterol och lägre LDL-kolesterol än allätare. Samtidigt rapporterar forskarna att HDL-kolesterol också var lägre i vissa analyser. I diskussionen betonar de att mer forskning behövs för att förstå den kliniska betydelsen av kombinationen lågt LDL och lågt HDL hos barn.
Fakta: Vad är LDL och HDL?
LDL-kolesterol kallas ofta ”det dåliga” kolesterolet. Höga nivåer i blodet är kopplade till ökad risk för hjärt–kärlsjukdom, särskilt i vuxen ålder.
HDL-kolesterol kallas ofta ”det goda” kolesterolet. Det hjälper till att transportera kolesterol bort från blodkärlen, men vad lägre HDL betyder när LDL också är lågt är inte alltid självklart.
Vad betyder detta för föräldrar?
Studiens övergripande slutsats är att lakto-ovo-vegetarisk och vegansk kost kan fungera för barn, men att den behöver vara välplanerad. Forskarna betonar särskilt att vissa näringsämnen lättare hamnar lågt när animaliska livsmedel utesluts, och att berikade livsmedel och/eller tillskott därför ofta är viktiga för att täcka behoven under uppväxten. Det är alltså planeringen – inte etiketten ”veganskt” – som avgör hur stor risken blir. Och det är just där de största riskerna – och möjligheterna – finns.
FAQ: Vanliga frågor om vegankost för barn, kalciumbrist och B12-brist
1) Kan vegankost för barn vara näringsrik?
Ja, en välplanerad vegankost kan vara näringsrik och fungera för barn. Nyckeln är att säkra hela näringsbehovet – annars kan näringsluckor uppstå.
2) Vilka åldrar gäller metaanalysen?
Den bygger på data från barn och ungdomar under 18 år (59 tvärsnittsstudier, totalt 48 626 deltagare).
3) Är kalciumbrist vanligt hos barn på vegankost?
Metaanalysen visar att kalciumintag hos barn ofta är lägre vid växtbaserad kost, särskilt hos veganer. Det betyder inte att alla får kalciumbrist, men för lågt intag kan öka risken över tid.
4) Hur kan man säkra kalcium vid vegankost?
För att säkra kalcium vid vegankost behöver kalciumrika alternativ ingå regelbundet. Berikade livsmedel och vid behov tillskott kan vara viktiga för att kalciumintaget inte ska bli för lågt.
5) Varför är vitamin B12 vid vegankost extra viktigt?
Vitamin B12 vid vegankost är centralt eftersom B12 i praktiken saknas i oberikade växtlivsmedel. Därför behövs ofta berikade produkter eller tillskott för att minska risken för B12-brist.
6) Påverkar vegankost för barn deras längd, vikt eller BMI?
I metaanalysen syntes ett magrare tillväxtmönster på gruppnivå, med något lägre mått i vissa analyser. Samtidigt låg de flesta barn inom normala tillväxtintervall, och tvärsnittsstudier kan inte fastställa orsaker.
7) Vilka andra näringsämnen är viktiga att ha koll på?
Utöver kalcium och B12 lyfter metaanalysen även järn, vitamin D, jod och zink. Det är näringsämnen som kan kräva extra uppmärksamhet vid vegankost för barn och annan växtbaserad kost.
Publikation
Sofia Lotti, Giona Panizza, Daniela Martini, Wolfgang Marx, Jeannette M. Beasley, Barbara Colombini, Monica Dinu. Lacto-ovo-vegetarian and vegan diets in children and adolescents: a systematic review and meta-analysis of nutritional and health outcomes. Critical Reviews in Food Science and Nutrition, 2025; 1 DOI: 10.1080/10408398.2025.2572983