Senast uppdaterad den 21 november, 2025 av Mikroskop redaktion
Att vi åldras är ofrånkomligt – men åldrandeprocessen är långt ifrån jämn och förutsägbar. En ny studie från Stanford University visar att kroppen genomgår två särskilt dramatiska skeden i livet: ett i mitten av 40-årsåldern och ett annat i början av 60-årsåldern. Vi dessa tidpunkter sker stora kroppsliga förändringar, både på molekylär nivå och i kroppens bakterieflora.
Du kanske också gillar
- Hur telomerlängd regleras – och varför denna process är avgörande för hälsan
- Kardiovaskulära tillstånd och hjärnhälsa hos den åldrande befolkningen – ny forskning utmanar gamla föreställningar
- Hur varmt vatten kan man bada i? Ny studie avslöjar överraskande hälsoeffekter av varmbad
- Kalorirestriktion förlänger livet – men beröringssignaler kan minska effekten (hos maskar)
Forskningen, publicerad i Nature Aging, är en av de mest omfattande kartläggningarna hittills av hur vår biologi förändras över tid. I studien har forskarna följt 108 individer mellan 25 och 75 år och regelbundet analyserat blod- och vävnadsprover över flera år.
– Det handlar inte om små stegvisa förändringar, utan om tydliga skiften, säger Michael Snyder, professor i genetik vid Stanford, i ett pressmeddelande.
Tusentals molekyler i rörelse
Totalt spårades över 135 000 molekyler och mikroorganismer, inklusive RNA, proteiner, metaboliter samt bakterier och virus. Resultatet visar att över 80 procent av dessa genomgår icke-linjära förändringar – det vill säga de ökar eller minskar kraftigt i antal under vissa perioder av livet.
– Den mest överraskande upptäckten är att åldrandeprocessen inte är jämn, utan accelererar runt 44 och 60 års ålder, säger Snyder. Det gällde oavsett molekyltyp.
De två åldersperioderna kännetecknas av breda biologiska omställningar. I 40-årsåldern påverkades bland annat ämnesomsättning av alkohol och koffein, fettbalans, samt hudens och musklernas uppbyggnad. I 60-årsåldern sågs förändringar i immunreglering, njurfunktion, kolhydratmetabolism och hjärt-kärlhälsa.
Fakta: Två kritiska skeden i åldrandeprocessen
Vad har forskarna upptäckt?
Stanford-forskare har identifierat två avgörande skeden i åldrandeprocessen – runt 44 och 60 års ålder – då kroppen genomgår omfattande biologiska förändringar.
Vad förändras i kroppen?
- I 40-årsåldern påverkas bl.a. ämnesomsättning av alkohol och koffein, fettbalans, muskel- och hudstruktur.
- I 60-årsåldern sker förändringar i immunförsvar, njurfunktion, kolhydratmetabolism och hjärt-kärlhälsa.
Hur omfattande är förändringarna?
Över 80 procent av 135 000 analyserade molekyler och mikroorganismer uppvisade kraftiga, icke-linjära förändringar.
Varför är detta viktigt?
Resultaten visar att hälsoriskerna i medelåldern hänger ihop med mätbara biologiska skiften – vilket öppnar för mer individanpassad hälsorådgivning.
Gäller det bara kvinnor?
Nej – både män och kvinnor genomgår liknande molekylära förändringar, oberoende av könshormoner.
Medelålderns hälsorisker speglas biologiskt
Upptäckterna ger ny förståelse för varför hälsoriskerna i medelåldern ökar kraftigt efter vissa åldersgränser. Risken för exempelvis Alzheimer eller hjärt-kärlsjukdom är relativt låg före 60, men skjuter i höjden därefter – precis som de biologiska skiftena i studien.
Forskarna menar att resultaten speglar verkliga riskzoner i livet, och att de skulle kunna användas för mer individanpassad hälsorådgivning.
– Vi bör se dessa skeden som fönster där kroppen är mer känslig – och där rätt livsstilsval kan göra stor skillnad, säger Snyder.
I praktiken innebär det att ökad fysisk aktivitet och minskad alkoholkonsumtion i 40-årsåldern kan skydda både hjärta och muskler, när kroppen börjar förändras på djupet. På motsvarande sätt kan mer fokus på immunsystem och njurfunktion vara klokt i 60-årsåldern.
Inte bara kvinnor påverkas
Forskarna trodde först att det tidiga skedet kunde förklaras av klimakteriet och hormonella förändringar hos kvinnor. Men analysen visade att även män genomgår liknande molekylära förändringar i samma ålder.
– Det tyder på att andra biologiska faktorer ligger bakom, utöver könshormonerna. Det här gäller både män och kvinnor, säger Xiaotao Shen, studiens försteförfattare.
Shen, som numera är professor vid Nanyang Technological University i Singapore, betonar att fynden gjorda i studien bör ligga till grund för framtida forskning om åldrandets mekanismer.
Forskning om åldrande öppnar nya vägar
Den här typen av forskning om åldrande visar hur långt tekniken för molekylär analys har kommit. Genom att följa samma individer under lång tid och samla in enorma datamängder – över 250 miljarder datapunkter – går det att upptäcka mönster som tidigare varit osynliga.
Forskningen bygger vidare på tidigare fynd från samma forskargrupp, som bland annat har visat att olika organ kan åldras i olika takt. Den nya studien adderar en tidsdimension: åldrandeprocessen kan ha gemensamma brytpunkter som påverkar hela kroppen.
– Det här är en pusselbit i förståelsen av hur vi åldras – och vad vi kan göra för att må bättre längre, säger Snyder.
Studien finansierades av amerikanska National Institutes of Health samt Stanford Data Science Initiative.
Du kanske också gillar
- Vad är hälsosamt åldrande? Hundraåringarna i Cilento kan ha svaret
- Lemurer kan hålla nyckeln till friskare åldrande – även för oss människor
- Vad är fysisk aktivitet – och hur mycket behövs för att leva längre?
- Hur många steg om dagen behövs för bättre hälsa? Ny forskning ger svaret
- Skörhet och biologiskt åldrande – generna som styr processen
Publikation
Shen, X., Wang, C., Zhou, X. et al. Nonlinear dynamics of multi-omics profiles during human aging. Nat Aging 4, 1619–1634 (2024). https://doi.org/10.1038/s43587-024-00692-2