Senast uppdaterad den 27 februari, 2026 av Mikroskop redaktion
Kefir är ingen nyhet i Sverige, men har fått ett nytt uppsving i takt med ett ökat intresse för tarmfloran. Samtidigt har prebiotiska fibrer seglat upp som ett av de mest populära tillskotten. Men är kefir nyttigt? En ny studie från University of Nottingham antyder att kefir i kombination med fibrer kan vara en viktig del av svaret: synbiotika – kefir tillsammans med en bred fiberblandning – kopplades till lägre inflammationsmarkörer i blodet.
Studien är publicerad i Journal of Translational Medicine och undersöker hur ett sex veckor långt intag av olika kosttillskott – bland annat en kombination av kefir och prebiotiska fibrer – hänger ihop med förändringar i inflammationsmarkörer i blodet. Det handlar alltså om blodmarkörer, inte om sjukdom över tid. Ändå pekar resultaten mot att kombinationer kan spela roll: samspelet mellan mikrober och fibrer kan ge större genomslag än när man tar ett tillskott i taget.
Inte en enkel jämförelse
Det är lätt att läsa rubriker om att tre tillskott har jämförts och tro att allt testades i samma försök, med samma upplägg och jämförbara grupper. Så var det inte.
Forskarna har i stället satt ihop bilden från tre sexveckorsupplägg: ett med omega-3, ett med inulin (en prebiotisk fiber) och ett med synbiotika – kefir kombinerad med prebiotiska fibrer. Omega-3- och inulinresultaten kommer från en tidigare intervention i TwinsUK-materialet med äldre deltagare (60+). Där tog 33 personer omega-3 (500 mg per dag) och 31 personer inulin (20 gram per dag).
Synbiotikan prövades däremot i en separat kontrollerad studie i Nottingham. Där fick 20 personer synbiotikan (170 ml kefir per dag plus 10 gram prebiotisk mix), medan 20 personer var kontrollgrupp och inte fick något tillskott alls (ingen placebo). Eftersom grupperna skilde sig åt i ålder justerade forskarna analyserna statistiskt.
Upplägget gör inte resultaten ointressanta, men jämförelsen måste tolkas med viss försiktighet. Materialet kommer från olika studier och grupperna ser inte likadana ut, vilket gör att man inte kan läsa det som en helt rak jämförelse där bara tillskottet skiljer.
Vad är kefir?
Kefir har funnits i svenska mejerikylar i decennier. Men vad är det egentligen man dricker? I grunden handlar det om mjölk som fått jäsa. Kefir är en fermenterad mjölkdryck som görs med kefirkorn – levande kulturer där bakterier och jästsvampar lever tillsammans. När mjölken jäser förändras sammansättningen och samtidigt bildas en blandning av mikrober och ämnen som följer med i drycken.
I den aktuella studien användes en getmjölkskefir som fermenterats traditionellt med kefirkorn. Forskarna beskriver att kefiren innehöll många levande bakteriekulturer (i studien anges 27). Det är en del av poängen: här har man inte testat effekten av en isolerad bakteriestam i kapsel, utan av ett helt mikrobiellt samhälle som växer fram under fermenteringen.
Kefir, tarmflora och fibrer
Kopplingen mellan kefir och tarmflora är ett återkommande tema i forskningen om fermenterad mat. I praktiken handlar det om att mikroberna i maten – eller ämnen som bildas när de bryts ner – kan påverka miljön i tarmen och i förlängningen hur immunsystemet regleras.
Men mikrober som följer med i drycken gör inte jobbet på egen hand. De hamnar i ett redan etablerat ekosystem och behöver rätt villkor för att få fäste, eller åtminstone lämna ett avtryck. Då blir resten av kosten viktig, särskilt fibrerna. Prebiotiska fibrer är sådant som vi själva inte kan bryta ned, men som vissa tarmbakterier kan använda som bränsle. Det är också där probiotika och prebiotika blir mer än etiketter: de beskriver två sidor av samma process.
Probiotika och prebiotika – synbiotika i praktiken
Probiotika och prebiotika blandas ofta ihop, men det är två olika saker. Probiotika är levande mikroorganismer som tillförs via mat eller tillskott. Prebiotika är fibrer som vi själva inte bryter ned, men som kan fungera som näring åt bakterier i tarmen.
När man kombinerar dem kallas det synbiotika – och det var just en synbiotika som gav tydligast utslag i den här studien. Deltagarna fick 170 ml kefir om dagen tillsammans med 10 gram av en prebiotikamix. I pressmaterialet beskrivs fiberblandningen som bred, med 18 olika prebiotiska fibrer från naturliga källor.
Så mätte forskarna inflammationen
I stället för att nöja sig med några få klassiska blodprov valde forskarna ett bredare grepp. De analyserade 92 inflammationsrelaterade proteiner i serum med Olinks inflammationpanel. Den typen av mätningar används när man vill få en mer finmaskig bild av immunrelaterade signaler i kroppen – inte bara några enstaka markörer.
Resultaten i korthet
Alla tre upplägg kopplades till minskningar i inflammationsmarkörer jämfört med kontrollerna. För omega-3 och inulin lyfter forskarna bland annat att TNF-α minskade.
Synbiotikan stack ut på ett annat sätt: förändringarna var bredare och effektstorlekarna större över panelen. I synbiotikagruppen minskade sju proteiner tydligt – 4EBP1, SIRT2, CCL23, CCL25, CCL28, IL-6 och IFN-gamma.
Det är inga tvära kast i blodproven. Men inflammationsprofilen rör sig i en tydlig riktning, och det är den typen av mönster som gör att forskarna pekar ut samspelet mellan mikrober och fibrer som särskilt intressant.
Butyrat och inflammationsmarkörer: ett samband, inte bevis
I diskussionen lyfter forskarna en möjlig förklaring: när tarmbakterier fermenterar fibrer kan de bilda kortkedjiga fettsyror. En av de mest studerade är butyrat, som i andra sammanhang har kopplats till bland annat tarmens barriärfunktion och immunreglering.
I synbiotikastudien ökade nivåerna av kortkedjiga fettsyror i serum, och butyrat steg jämfört med kontrollgruppen. Forskarna såg också ett samband: de som fick en större ökning av butyrat tenderade att få en större minskning av cytokinen IL-6, som ofta förknippas med låggradig inflammation.
Men butyrat förklarar knappast allt. Samband är inte detsamma som orsak, och butyrat följde inte alla markörer i panelen. Det talar för att flera processer kan ligga bakom de förändringar som synbiotikan gav.
Hur långt kan man dra slutsatserna?
Idén bakom resultaten är lätt att förstå: mikrober och fibrer hör ihop. Men det är fortfarande långt från förändrade blodmarkörer till löften om bättre hälsa på sikt.
Synbiotikadelen var liten. Totalt fick 20 personer synbiotikan och 20 var kontroll, och studien var inte blindad. Kontrollgruppen fick heller ingen placebo, vilket gör att förväntanseffekter inte går att utesluta lika effektivt.
Dessutom kommer omega-3 och inulin från TwinsUK-materialet med äldre deltagare, medan synbiotikan testades i en separat studie i Nottingham. Forskarna justerade för ålder, men uppläggen är inte helt jämförbara.
Till det kommer finansieringen: synbiotikainterventionen byggde på en produkt från ett företag som också finansierade studien, och intressekonflikter redovisas.
Nästa steg blir därför att pröva upplägget i grupper med mer uttalad metabol problematik eller låggradig inflammation, där resultaten blir lättare att värdera i kliniska mått.
Så, är kefir nyttigt?
Det här är ingen studie som gör kefir till en mirakelprodukt. Det som sticker ut är kombinationen – fermenterad kefir ihop med prebiotiska fibrer, alltså synbiotika. I den gruppen såg man efter sex veckor lägre nivåer av flera inflammationsmarkörer i blodet än med omega-3 eller fiber var för sig.
Det är ändå viktigt att hålla proportionerna: forskarna har mätt markörer, inte följt sjukdom över tid. Men resultaten antyder att det inte räcker att bara tillföra mikrober – de behöver också rätt förutsättningar, och där verkar fibrerna spela en viktig roll.
Du kanske också gillar
Publikation
Amrita Vijay, Liz Simpson, Melanie Tooley, Sarah Turley, Afroditi Kouraki, Anthony Kelly, Cristina Menni, Josh Armstrong, Shann Jones, Ana M Valdes. The anti-inflammatory effects of three different dietary supplement interventions. Journal of Translational Medicine, 2025; 23 (1) DOI: 10.1186/s12967-025-07167-x