Senast uppdaterad den 11 januari, 2026 av Mikroskop redaktion
I en ny studie från Karolinska Institutet visar forskare att ett litet antal biomarkörer i blodet kan kopplas till både vilka kombinationer av kroniska sjukdomar äldre personer senare utvecklar och i vilken takt nya sjukdomar tillkommer över tid. Resultaten kan på sikt bana väg för tidigare insatser mot multisjuklighet – när flera kroniska sjukdomar uppträder samtidigt.
Du kanske också gillar
- Skörhet och biologiskt åldrande – generna som styr processen
- Kalorirestriktion förlänger livet – men beröringssignaler kan minska effekten (hos maskar)
- Hur telomerlängd regleras – och varför denna process är avgörande för hälsan
- Kardiovaskulära tillstånd och hjärnhälsa hos den åldrande befolkningen – ny forskning utmanar gamla föreställningar
När sjukdomar inte kommer en och en
Att få en kronisk sjukdom är en sak. Att få flera – parallellt – är något helt annat. Multisjuklighet är vanligt bland äldre och gör både vardagen och vården mer komplicerad: symtom kan överlappa, läkemedel kan påverka varandra och den samlade belastningen på kroppen ökar.
Ändå har det länge varit svårt att förutse vilka individer som löper störst risk att utveckla multisjuklighet – och vilka kombinationer av sjukdomar som är mest sannolika. Hos vissa byggs problemen upp långsamt, hos andra går det fort. Frågan är om det finns tidiga biologiska signaler som avslöjar vilket spår kroppen är på väg in i.
54 markörer – och 15 år av sjukdomshistoria
I den nya studien följde forskare vid Karolinska Institutet över 2 200 personer i Stockholm som var över 60 år. I blodprover från deltagarna analyserades 54 biomarkörer – ämnen som speglar processer i kroppen kopplade till bland annat inflammation, kärlhälsa, ämnesomsättning och neurodegeneration (gradvis nedbrytning av nervceller).
Forskarna kopplade sedan blodvärdena till tre olika mått på multisjuklighet under en 15-årsperiod:
- hur många sjukdomar personerna utvecklade totalt
- fem vanliga mönster av sjukdomskombinationer
- hur snabbt sjukdomarna ”ansamlades” – alltså hur fort nya sjukdomar lades till
Det är den sista punkten som gör studien extra intressant. Den handlar nämligen inte bara om huruvida multisjuklighet uppstår, utan om i vilken takt den växer fram.

Sju biomarkörer i blodet stack ut
När forskarna summerade resultaten blev ett mönster tydligt: vissa markörer – särskilt de som har koppling till ämnesomsättningen – hängde ihop med både vilka sjukdomskombinationer som tenderade att uppstå och hur snabbt nya sjukdomar tillkom.
Totalt pekade analysen ut sju markörer som särskilt betydelsefulla. Fem av dem var konsekvent kopplade till samtliga mått på multisjuklighet i studien:
- GDF-15
- HbA1c
- cystatin C
- leptin
- insulin
Två andra markörer var mer specifikt kopplade till takten – alltså hur snabbt sjukdomar ansamlades över tid:
- gamma-glutamyltransferas (GGT)
- albumin
För att stärka resultaten prövade forskarna också sina fynd i en oberoende amerikansk kohort med 522 deltagare, där samma mönster kunde ses. Att resultaten gick att återskapa i en annan grupp ger extra tyngd åt slutsatserna.
Långtidsblodsocker: en markör som många redan känner igen
En av de mest bekanta markörerna i studien är HbA1c, ofta kallat långtidsblodsocker. Värdet har länge använts för att spegla genomsnittliga blodsockernivåer över tid, och kopplas ofta i vardagsspråk till diabetes. I den här studien hamnar HbA1c i ett större sammanhang: tillsammans med flera andra markörer ingår det i en profil som kopplas till ökad risk att flera sjukdomar utvecklas parallellt.
Det handlar alltså inte om att HbA1c “pekar ut” en viss diagnos. Forskarna tolkar i stället resultaten som att rubbningar i kroppens ämnesomsättning och energibalans kan vara en gemensam bakgrund till att olika sjukdomar dyker upp hos samma person. Man kan tänka på HbA1c som en varningslampa – ett tecken på att kroppen är under belastning – snarare än en etikett på en specifik sjukdom. I studien blir HbA1c därför en del av en större riskprofil, inte ett ensamt facit.
Det leder vidare till en större fråga om hur åldrande ska förstås. Flera sjukdomar behöver inte alltid vara separata händelser, utan kan vara olika uttryck för en underliggande obalans. När system som styr energi, återhämtning och stress börjar svikta kan konsekvenserna märkas på flera håll i kroppen – i olika organ och med olika symtom, men med delvis gemensamma rötter.
En ny syn på prevention
En sådan syn kan påverka hur vården arbetar. I dag är medicinen ofta organiserad kring en diagnos i taget. Men om flera sjukdomar delvis drivs av gemensamma processer blir helheten viktigare att följa. Små förändringar som först syns i mätvärden kan senare bli symtom – och till sist diagnoser. Tidig upptäckt handlar då inte bara om att ”hitta fel”, utan om att se när kroppens motståndskraft börjar minska.
Samtidigt berättar ingen enskild markör hela historien. Gener, livsstil, sociala faktorer och tidigare sjukdomar spelar också in, och undantag kommer alltid att finnas. Men studien visar hur stora befolkningsdata kan hjälpa till att urskilja riskmönster som lätt missas i mötet med en enskild patient.
Om nästa steg visar att riskprofilen faktiskt går att påverka – med livsstilsförändringar eller läkemedel – kan prevention få en ny innebörd: att inte bara försöka förebygga en sjukdom i taget, utan att bromsa själva kedjereaktionen.
Nästa steg
Det är viktigt att inte dra för stora växlar. Studien visar samband och mönster – den ligger inte till grund för ett test som kan förutsäga framtiden för individen här och nu. Samtidigt pekar resultaten mot en möjlighet: att relativt enkla blodanalyser i framtiden kan hjälpa till att identifiera personer med högre risk för multisjuklighet.
Om risk går att upptäcka tidigare kan det öppna för mer proaktiva strategier:
- tätare uppföljning för dem som ligger i riskzonen
- mer riktade förebyggande insatser
- och i bästa fall: att bromsa utvecklingen innan flera sjukdomar hunnit etablera sig
Forskarna planerar nu att följa hur markörerna förändras över tid och undersöka om livsstilsförändringar eller läkemedel kan påverka sjukdomsutvecklingen.

Fakta: Biomarkörerna som stack ut
Kopplade till alla mått på multisjuklighet:
GDF-15, HbA1c, cystatin C, leptin, insulin
Kopplade till hur snabbt sjukdomar ansamlas över tid:
gamma-glutamyltransferas (GGT) (kopplad till snabbare ansamling), albumin (kopplat till långsammare ansamling)
Fakta: Vad är multisjuklighet?
Multisjuklighet innebär att en person lever med flera kroniska sjukdomar samtidigt (ofta definierat som två eller fler). Det är vanligt hos äldre och kan göra vård och behandling mer komplex, eftersom symtom och läkemedel kan påverka varandra och helheten blir svårare att överblicka.
Du kanske också gillar
- Ny studie avslöjar två oväntade vändpunkter i åldrandeprocessen
- Njurarna kan vara nyckeln till träningens föryngrande effekter
- Medelhavsdiet med kalorirestriktion kan minska risken för typ 2-diabetes
- Vad är fysisk aktivitet – och hur mycket behövs för att leva längre?
- Hur många steg om dagen behövs för bättre hälsa? Ny forskning ger svaret
- Hur varmt vatten kan man bada i? Ny studie avslöjar överraskande hälsoeffekter av varmbad
- Vad är hälsosamt åldrande? Hundraåringarna i Cilento kan ha svaret
- Lemurer kan hålla nyckeln till friskare åldrande – även för oss människor
Publikation
Ornago AM et al. ”Shared and specific blood biomarkers for multimorbidity”, Nature Medicine, publicerad online 2 januari 2026. DOI: 10.1038/s41591-025-04038-2.
