Flickor som äter mer grönsaker, fullkorn och frukt får i genomsnitt sin första mens senare än jämnåriga som konsumerar mer kött, sockrade drycker och raffinerade kolhydrater. En ny långtidsstudie från USA kopplar kosten till när första mensen inträffar – och till flera riskfaktorer för kroniska sjukdomar.
Premium Kaffebönor för alla smaker
Upptäck de bästa kaffesorterna från Coffee Friend – perfekt för morgonen eller eftermiddagskaffet.
När en flicka får sin första mens – den så kallade menarken – är det inte bara ett tecken på att puberteten har börjat. Det kan också vara en indikator på hälsorisker längre fram i livet. Forskning har tidigare visat att en tidig menarke ökar risken för fetma, typ 2-diabetes, bröstcancer och hjärt-kärlsjukdomar.
En ny amerikansk studie visar nu att barnets kostvanor kan påverka när första mensen inträffar. Flickor som åt enligt ett mer näringsrikt och antiinflammatoriskt kostmönster hade generellt en senare pubertetsstart än dem vars kost främjade inflammation i kroppen.
– Våra resultat pekar på att maten vi ger våra barn inte bara påverkar deras vikt och tillväxt, utan också deras utvecklingsmönster och långsiktiga hälsa, säger Holly Harris, docent i epidemiologi vid Fred Hutchinson Cancer Center och studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
En av de största långtidsstudierna
Studien bygger på data från över 7 500 barn i åldrarna 9 till 14 år som deltog i Growing Up Today Study (GUTS), en av de största kohortstudierna om barn och ungdomars hälsa i USA. Barnen rekryterades i två omgångar, 1996 och 2004, och följdes fram till 2001 respektive 2008.
Vid studiestarten och därefter vartannat till vart tredje år rapporterade barnen sina kostvanor i detaljerade enkäter. De angav också själva när de fick sin första mens.
Forskarna analyserade sambandet mellan kostmönster och menarcheålder med hjälp av två vedertagna index:
- AHEI (Alternative Healthy Eating Index) – som belönar hälsosam mat, exempelvis grönsaker, baljväxter, fullkorn och omättade fetter.
- EDIP (Empirical Dietary Inflammatory Pattern) – som skattar kostens inflammatoriska potential, där rött kött, processade livsmedel, raffinerade spannmål och sockrade drycker ger höga poäng.
Hälsosam kost kopplad till senare pubertet
Av de 7 500 flickorna fick 6 992 sin första mens under studiens gång. Resultaten visade att flickor med den mest hälsosamma kosten (högst AHEI-poäng) hade 8 procent lägre sannolikhet att få mens inom den kommande månaden, jämfört med dem med den minst hälsosamma kosten. De med mest inflammatorisk kost (högst EDIP-poäng) hade i stället 15 procent högre sannolikhet att få första mensen inom samma tidsintervall.
Sambandet kvarstod även efter att forskarna justerat för både BMI och längd.
– Det är särskilt intressant att resultaten var oberoende av kroppsstorlek. Det antyder att kostens påverkan på pubertetsstart inte bara handlar om vikt, utan att andra biologiska mekanismer, som inflammation, kan vara inblandade, säger Harris.
Hypotes om inflammationens roll
Forskarna bakom studien betonar att resultaten visar på ett statistiskt samband, inte ett bevisat orsakssamband. Men de menar att kosten sannolikt påverkar inflammationsnivåer i kroppen, vilket i sin tur kan påverka den hormonella regleringen av puberteten.
– Eftersom detta är den första studien som tittar specifikt på dessa kostmönster i relation till menarke, är det viktigt att vi nu undersöker om resultaten går att bekräfta i andra populationer, säger Harris.
Tidigare pubertet – ökad sjukdomsrisk
Tidigare pubertet har i flera tidigare studier kopplats till högre risk för bland annat fetma, högt blodtryck, insulinresistens och cancer. I en tidigare analys av Nurses’ Health Study II såg samma forskargrupp att ett inflammatoriskt kostmönster under tonåren ökade risken för bröstcancer i vuxen ålder. Att första mensen kommer tidigare kan vara en del av den mekanism som förmedlar dessa risker.
Därför planerar forskarna nu att undersöka om kostmönster och kroppsstorlek under barndomen även påverkar andra aspekter av menstruationscykeln, såsom regelbundenhet och hormonell profil i vuxenlivet.
Studiens styrkor och begränsningar
Bland studiens styrkor märks det prospektiva upplägget, där information samlades in innan mensen börjat, samt att effekter av BMI och längd kunde kontrolleras i analysen.
Begränsningar inkluderar att alla uppgifter – om kost, längd, vikt och ålder vid första mensen – rapporterades av deltagarna själva. Dessutom saknades direkt mätning av kroppsfett, till exempel med DXA-skanning. En annan begränsning är att deltagarna huvudsakligen var vita, vilket gör det svårt att avgöra om resultaten gäller även i andra etniska grupper.
Bra mat gynnar även puberteten
Trots försiktighet i tolkningarna menar Harris att resultaten stärker det allmänna budskapet om vikten av bra kost – också i relation till utvecklingen under barndom och ungdom.
– Att ge barn en kost rik på frukt, grönsaker, fullkorn, baljväxter, nötter och fisk, samtidigt som man begränsar intaget av rött kött, raffinerade kolhydrater, sockrade drycker och salt – är en investering i både deras omedelbara och framtida hälsa, säger Harris.
Och nu verkar det alltså som om en sådan kost dessutom kan skjuta upp första mensen – vilket i sig kan minska risken för en rad kroniska sjukdomar senare i livet.
Publikation
C P Davis, S Fest, K Cushing-Haugen, T W Kensler, J E Chavarro, H R Harris. Dietary patterns and age at menarche in a prospective study of girls in the USA. Human Reproduction, 2025; DOI: 10.1093/humrep/deaf072
Ta del av mer forskning om mat och ultraprocessade livsmedel.
