De första ljuden ett barn ger ifrån sig, som föräldrar ofta tolkar som uttryck för glädje och förundran, är kopplade till både barnets talutveckling och kroppens rytmiska processer. En ny amerikansk studie visar att dessa tidiga ljud och försök att forma ord är direkt relaterade till förändringar i barnets hjärtfrekvens. Fynden ger värdefulla insikter i hur språkutveckling sker och kan även bana väg för nya sätt att tidigt upptäcka tecken på tal- och kommunikationsstörningar.
Talproduktion hos små barn handlar inte bara om kognitiva processer, utan också om motorik, eftersom barnet måste koordinera flera muskler i kroppen för att producera ljud. Denna samordning är nära kopplad hjärtfrekvensens rytmiska fluktuationer. Forskare vid University of Houston har nyligen undersökt om dessa fluktuationer sammanfaller med den period då barn, vid 24 månaders ålder, gör vokaliseringar och försöker forma ord.
Resultaten, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences, visar att hjärtfrekvensens toppar och dalar påverkar både tidpunkten för vokaliseringarna och deras varaktighet. Ljud som produceras vid hjärtfrekvensens toppar varar exempelvis längre, medan de som i stället inträffar precis innan hjärtfrekvensen börjar att sjunka, är mer benägna att av naiva lyssnare uppfattas som ord.
ANNONS FÖR LEXLY
Barnets ljud viktigt för språkinlärning
I studien registrerades mer än 2 700 ljud från 34 barn, mellan 18 och 27 månader gamla, som samtidigt lekte med sina föräldrar. Vid denna ålder har barn ofta inte utvecklat fullständiga ord, och endast en liten andel (10.3 procent) av ljuden, kan av naiva lyssnare identifieras som ord.
Forskarna observerade att varje ljud som barnet formade, oavsett om det var skratt, babbel eller en plingande ton, spelar en viktig roll för barnets språkinlärning. Dessa ljud hjälper nämligen hjärnan och kroppen att samordna sina funktioner, vilket är en avgörande förutsättning för att tal och språk ska kunna utvecklas.
Det autonoma nervsystemets roll i talet
ANNONS FÖR MATHEM
Det autonoma nervsystemet, dvs den del av vårt nervsystem som styr kroppsliga funktioner som hjärtfrekvens och andning, förändras snabbt under människans första levnadsår. Dessa förändringar påverkar hur hjärtat och lungorna fungerar och spelar en central roll i språk- och talutvecklingen.
– Relationen mellan igenkännbara vokaliseringar och avtagande hjärtfrekvens kan tyda på att en framgångsrik språk- och talutveckling delvis beror på att små barn upplever förutsägbara mönster av autonom aktivitet under sin utveckling, förklarar Jeremy I. Borjon, psykolog och försteförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
ANNONS FÖR WELLOBE
– Att förstå hur det autonoma nervsystemet påverkar spädbarns vokaliseringar under utvecklingen är ett viktigt steg för att förstå hur språket uppstår, samt för att identifiera riskfaktorer för avvikande språkutveckling, fortsätter han.
Fakta. Autonoma nervsystemet
Det autonoma nervsystemet (ANS) är den del av nervsystemet som styr de kroppsliga funktionerna vi inte medvetet kontrollerar, som hjärtslag, andning, matsmältning och blodtryck. ANS delas in i två huvuddelar:
- Sympatiska nervsystemet – Aktiveras vid stress eller fara och förbereder kroppen för ”fight-or-flight” (kamp eller flykt). Det ökar hjärtfrekvensen, höjer blodtrycket och förbereder musklerna för aktivitet.
- Parasympatiska nervsystemet – Aktiveras när kroppen är i vila och främjar ”rest-and-digest” (vila och matsmältning). Det sänker hjärtfrekvensen, minskar blodtrycket och främjar återhämtning och matsmältning.
Det autonoma nervsystemet arbetar oftast i balans mellan dessa två system för att upprätthålla kroppens inre stabilitet.
Publikation
Jeremy I. Borjon, Manash K. Sahoo, Katherine D. Rhodes, Rebecca Lipschutz, Johanna R. Bick. Recognizability and timing of infant vocalizations relate to fluctuations in heart rate. Proceedings of the National Academy of Sciences, 2024; 121 (52) DOI: 10.1073/pnas.2419650121
Läs fler artiklar om hjärnan här.
