Senast uppdaterad den 19 november, 2025 av Mikroskop redaktion
Kaffe har länge haft ett tveksamt rykte i hjärtsammanhang. Patienter med förmaksflimmer eller annat hjärtflimmer har ofta fått höra att de bör dra ned på koffein, av rädsla för att hjärtat ska rusa eller flimret förvärras. Nu visar en ny randomiserad studie i Journal of the American Medical Association (JAMA) att det kan vara tvärtom: en kopp kaffe om dagen verkar snarare minska risken för återfall i förmaksflimmer hos patienter som redan lever med tillståndet.
Du kanske också gillar
Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen och blir allt vanligare i takt med att befolkningen åldras och fetman ökar. I USA har mer än tio miljoner vuxna diagnosen, och vissa uppskattningar tyder på att upp till en tredjedel av befolkningen drabbas någon gång under livet.
Även i Sverige räknas förmaksflimmer som en folksjukdom. Flera studier uppskattar att några procent av den vuxna befolkningen lever med förmaksflimmer, och andelen är betydligt högre bland äldre. Flimret ökar risken för stroke och hjärtsvikt, så hur livsstilsfaktorer – som kaffe – påverkar förloppet är därför en viktig fråga.
Fakta: Vad är förmaksflimmer?
Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmrubbningen. I stället för att dra ihop sig regelbundet börjar hjärtats förmak flimra med snabba, oregelbundna elektriska impulser. Det gör att pulsen blir oregelbunden och ofta snabb.
Tillståndet kallas ofta hjärtflimmer i vardagsspråk. En del märker tydliga symtom – som hjärtklappning, andfåddhet, tryck i bröstet eller trötthet – medan andra knappt känner någonting alls.
Förmaksflimmer i sig är oftast inte livshotande på kort sikt, men det ökar risken för blodproppar, framför allt stroke, och på längre sikt även för hjärtsvikt. Därför behandlas det ofta med blodförtunnande läkemedel och ibland med rytmreglerande läkemedel, elkonvertering eller kateterburen ablationsbehandling, där man med hjälp av värme eller kyla försöker bryta de felaktiga elektriska impulserna i förmaken.
En randomiserad prövning om kaffe och förmaksflimmer
För att ta reda på om kaffe och förmaksflimmer verkligen är en riskabel kombination genomförde forskare vid University of California, San Francisco (USA) och University of Adelaide (Australien) den så kallade DECAF-studien (Does Eliminating Coffee Avoid Fibrillation?). Det är den första randomiserade kliniska prövningen som specifikt testar hur koffeinhaltigt kaffe påverkar återfall i förmaksflimmer.
Forskarna rekryterade 200 vuxna patienter vid fem sjukhus i USA, Kanada och Australien. Alla var regelbundna kaffedrickare och hade ett mer långvarigt förmaksflimmer eller förmaksfladder med tidigare förmaksflimmer. Gemensamt var också att de skulle genomgå en så kallad elkonvertering – en kort behandling där patienten får narkos och hjärtats rytm återställs med en kontrollerad elektrisk stöt mot bröstkorgen.
Efter en lyckad elkonvertering lottades patienterna till två olika strategier. Den ena gruppen uppmanades att dricka minst en kopp koffeinhaltigt kaffe eller en espresso varje dag under sex månader. Den andra gruppen fick rådet att helt avstå från kaffe och andra koffeininnehållande drycker under samma period. Studien var öppen, så både deltagare och behandlande läkare visste vilken grupp man tillhörde, men fördelningen skedde slumpmässigt. Deltagarna följdes därefter i sex månader, och återfall i förmaksflimmer eller förmaksfladder dokumenterades när de uppmärksammades i vården.
Färre återfall bland kaffedrickarna
När uppföljningen summerades hade de två grupperna utvecklats åt olika håll. I kaffegruppen fick 47 procent av deltagarna återfall i förmaksflimmer eller förmaksfladder. I gruppen som avstått från koffein var motsvarande andel 64 procent. När forskarna tog hänsyn till hur lång tid det dröjde innan flimret kom tillbaka visade analyserna att risken för återfall var ungefär 40 procent lägre hos dem som drack kaffe än hos dem som avstod.
En viktig iakttagelse var att kaffe inte verkade leda till fler allvarliga komplikationer. Sjukhusinläggningar, hjärtsvikt och stroke inträffade i ungefär samma omfattning i båda grupperna. För den här gruppen patienter – äldre, redan etablerade kaffedrickare som nyligen genomgått elkonvertering – tycks alltså måttlig kaffekonsumtion inte öka risken för återfall i hjärtflimmer. I stället talar resultaten för en möjlig skyddseffekt.
Forskarna understryker samtidigt att det rörde sig om måttliga mängder. I genomsnitt motsvarade konsumtionen ungefär en kopp kaffe om dagen – inte stora mängder kaffe, energidrycker eller koncentrerade koffeintabletter.
Varför skulle kaffe skydda hjärtat?
Studien var inte utformad för att ge ett slutgiltigt svar på varför kaffe och hjärtrytm hänger ihop. I pressmaterialet resonerar seniorförfattaren Gregory Marcus ändå kring flera tänkbara mekanismer. En möjlighet är att kaffe fungerar som en mild stimulans som gör människor mer aktiva i vardagen – och mer fysisk aktivitet är i sig en välkänd skyddsfaktor mot både förmaksflimmer och annan hjärt–kärlsjukdom.
Koffein är dessutom svagt vätskedrivande och kan påverka blodtrycket. På sikt kan en något lägre blodtrycksnivå minska belastningen på hjärtats förmak, även om effekten varierar mellan individer. Utöver koffein innehåller kaffe ett stort antal bioaktiva ämnen, där flera i andra studier har visats ha antiinflammatoriska och antioxidativa effekter. Eftersom låggradig inflammation anses spela en roll i utvecklingen av förmaksflimmer är det tänkbart att detta bidrar till den observerade riskminskningen.
Forskarna lyfter också en mer vardaglig förklaring: de som fortsatte dricka kaffe kan i vissa fall ha valt bort mindre hälsosamma drycker, till exempel sockersötad läsk. Även sådana skiften kan påverka den samlade hjärt–kärlriskprofilen. Kombinationen av små effekter via aktivitet, blodtryck, inflammation och dryckesvanor kan tillsammans vara tillräcklig för att lutningen ska tippa åt kaffedrickarnas fördel.
Fakta: Kaffekonsumtion i Sverige – och fikans roll
Sverige hör till världens mest kaffedrickande länder. Olika internationella uppskattningar visar att kaffekonsumtionen i Sverige ligger på omkring 8–10 kilo kaffe per person och år, vilket i praktiken motsvarar ungefär två till tre koppar om dagen. I ett nordiskt perspektiv ligger Finland visserligen något högre, men svenskarna befinner sig stabilt i den absoluta världstoppen.
Kaffet är därmed inte bara en vardagsdryck utan en del av svensk fikakultur. Från morgonkaffet hemma till fikapausen på jobbet, via kyrkkaffe, föreningsmöten och studiecirklar, har kaffekoppen fungerat som socialt smörjmedel, pausmarkör och samtalsstartare. I litteratur, film och bildkonst dyker den upp som självklar rekvisita i skildringar av vardagsliv och arbetsliv.
När kaffekonsumtionen i Sverige ligger på den nivån innebär även relativt små hälsoeffekter – positiva eller negativa – att många människor kan beröras. Det gör att studier som DECAF inte bara angår forskare och kardiologer, utan också tangerar en bredare fråga om hur en djupt förankrad kulturpraktik – fikastunden – samspelar med kroppens biologi.
Begränsningar och osäkerheter
Trots de tydliga skillnaderna mellan grupperna är DECAF-studien långt ifrån slutordet i frågan om kaffe och hjärtflimmer. Underlaget har flera viktiga begränsningar. Deltagarna var relativt få – 200 personer – och majoriteten var män i övre medelåldern. Resultaten låter sig därför inte utan vidare överföras till yngre personer, kvinnor eller patientgrupper med annan sjukdomsprofil.
Att studien var öppen innebär också en risk för att förväntningar påverkar både beteende och symtomrapportering. Den som får höra att hen helst bör undvika kaffe kan komma att ändra mer än bara sina dryckesvanor. Inte heller övervakades hjärtrytmen kontinuerligt; återfallen registrerades när de upptäcktes i vården. Kortare eller helt symtomfria episoder av förmaksflimmer kan alltså ha passerat obemärkt.
Ytterligare en begränsning är att DECAF enbart omfattade personer som redan var vana kaffedrickare. Personer som tidigt upplever uttalade besvär av koffein – till exempel kraftig hjärtklappning, oro eller stora sömnproblem – var i praktiken inte med i studien. Den säger heller ingenting om effekterna av höga doser koffein, energidrycker eller koffeintabletter. Slutsatserna gäller just den måttliga konsumtion av vanligt kaffe som prövades i studien.
Vad betyder resultaten för hälso- och sjukvården?
För personer med förmaksflimmer som redan dricker kaffe och trivs med sin morgonkopp ger DECAF-studien ett visst andrum. I den här studien ökade inte kaffet risken för återfall, utan var i stället kopplat till en lägre risk. Sambandet mellan kaffe och förmaksflimmer förefaller alltså mer komplext än de tidigare, generella varningarna antytt.
För hälso- och sjukvården är kanske den viktigaste slutsatsen att slentrianmässiga råd om total koffeinabstinens vid förmaksflimmer bör ifrågasättas. Resultaten talar för att rekommendationerna kan individualiseras i större utsträckning och att vården i högre grad kan utgå från patientens egna erfarenheter. Samtidigt betonar forskarna att råden fortfarande behöver skräddarsys: den som tydligt märker att kaffet provocerar hjärtat kan behöva andra råd än den som inte gör det.
Studien är med andra ord inte en uppmaning till alla att börja dricka kaffe, men den ger ett tungt argument mot rutinmässiga förbud. I mötet med patienten finns det nu större utrymme för en nyanserad diskussion om hur kaffe och förmaksflimmer hänger ihop i just det enskilda fallet.
Du kanske också gillar
FAQ: Kaffe och förmaksflimmer
1. Kan man dricka kaffe om man har förmaksflimmer?
Ja, en ny randomiserad studie (DECAF) tyder på att måttlig kaffekonsumtion inte ökar risken för återfall i förmaksflimmer, och kan vara kopplad till en lägre risk hos patienter som redan är kaffedrickare. I studien hade kaffegruppen ungefär 40 procent lägre risk för återfall än gruppen som avstod från koffein. Råd ska ändå anpassas individuellt i samråd med läkare.
2. Ökar kaffe risken för att få förmaksflimmer?
Tidigare har man ofta misstänkt att kaffe och koffein triggar hjärtflimmer, men större befolkningsstudier och metaanalyser ger inget tydligt stöd för att måttligt kaffeintag ökar risken att utveckla förmaksflimmer. Vissa studier pekar snarare mot en neutral eller svagt minskad risk. Sambandet kan ändå skilja sig mellan individer.
3. Vad visar DECAF-studien om kaffe och förmaksflimmer?
I DECAF-studien hade patienter som drack minst en kopp koffeinhaltigt kaffe om dagen cirka 40 procent lägre risk för återfall i förmaksflimmer eller förmaksfladder under sex månader efter elkonvertering än de som helt avstod från koffein. Studien omfattade 200 vuxna, i genomsnitt 69 år, som alla var etablerade kaffedrickare.
4. Hur mycket kaffe räknas som måttlig konsumtion vid förmaksflimmer?
I DECAF-studien motsvarade konsumtionen i kaffegruppen i genomsnitt ungefär en kopp kaffe per dag. Studien säger däremot inget om effekterna av stora mängder kaffe, energidrycker eller koffeintabletter vid hjärtflimmer.
5. Är energidrycker och koffeintabletter lika ”säkra” som kaffe vid hjärtflimmer?
Nej, DECAF-studien gäller vanligt koffeinhaltigt kaffe (till exempel bryggkaffe eller espresso) i måttliga mängder. Resultaten kan inte automatiskt överföras till energidrycker eller höga doser koffein i tablettform, där både koffeinhalten och andra ingredienser skiljer sig åt.
6. Bör jag ändra min kaffekonsumtion om jag har förmaksflimmer?
Studien talar emot generella förbud mot kaffe vid förmaksflimmer, men betyder inte att alla bör dricka mer kaffe. DECAF antyder att måttligt kaffe verkar säkert – och kanske gynnsamt – för många patienter som redan dricker kaffe. Om du har förmaksflimmer och funderar över kaffe är det klokt att diskutera dina vanor med behandlande läkare, särskilt om du själv upplever att koffein påverkar dina symtom.
Publikation
Christopher X. Wong, Christopher C. Cheung, Gabrielle Montenegro, Hannah H. Oo, Isabella J. Peña, Janet J. Tang, Samuel J. Tu, Grace Wall, Thomas A. Dewland, Joshua D. Moss, Edward P. Gerstenfeld, Zian H. Tseng, Henry H. Hsia, Randall J. Lee, Jeffrey E. Olgin, Vasanth Vedantham, Melvin M. Scheinman, Catherine Lee, Prashanthan Sanders, Gregory M. Marcus. Caffeinated Coffee Consumption or Abstinence to Reduce Atrial Fibrillation. JAMA, 2025; DOI: 10.1001/jama.2025.21056