Forskare i Berlin har identifierat en ny mekanism som driver kronisk inflammation vid inflammatorisk tarmsjukdom (IBD). Två signalproteiner samverkar på ett sätt som förstärker sjukdomsprocessen – en upptäckt som kan bana väg för mer träffsäkra behandlingar vid både Crohns sjukdom och ulcerös kolit.
Hur påverkar du klimatet?
Testa ClimateHero – en snabb och gratis klimatkalkylator baserad på vetenskap.
Svara på några enkla frågor och få personliga tips för att minska ditt klimatavtryck – ofta med fördelar för både hälsa och plånbok.
Gör testet genom att klicka på länken nedan – och stöd samtidigt Mikroskops arbete med att göra ny forskning om kroppen tillgänglig för fler.
Inflammatorisk tarmsjukdom, IBD, är ett samlingsnamn för kroniska inflammatoriska tillstånd i mag-tarmkanalen, där Crohns sjukdom och ulcerös kolit är de vanligaste formerna. Båda kännetecknas av återkommande skov med inflammation i tarmen och symtom som diarré, buksmärtor, viktnedgång och påtaglig trötthet. Sjukdomarna debuterar ofta i åldern 15–29 – en livsfas då utbildning, arbete och familjebildning tar form.
Utöver att påverka vardagen djupt kan sjukdomarna leda till långvariga vävnadsskador och, i vissa fall, ökad risk för tarmcancer. Trots att nya läkemedel förbättrat behandlingsmöjligheterna under senare år, svarar många patienter inte tillräckligt bra. Behovet av mer träffsäkra och målinriktade terapier är därför fortsatt stort.
Nu har forskare vid Charité – Universitätsmedizin Berlin identifierat ett tidigare okänt samspel mellan två immunmolekyler – oncostatin M och interleukin-22 – som tillsammans förstärker inflammationen vid IBD. Upptäckten, som nyligen publicerats i Nature Immunology, ger ny inblick i sjukdomens underliggande mekanismer och pekar ut samspelet mellan signalmolekylerna som ett nytt behandlingsmål.
Samspelet mellan två immunsignaler förstärker inflammationen
Forskargruppen, ledd av Ahmed Hegazy vid Charité, analyserade vävnadsprover från både patienter och djurmodeller med hjälp av avancerad encellssekvensering. Analysen visade att ett oväntat stort antal celltyper i den inflammerade tarmen uttryckte receptorer för oncostatin M – i betydligt högre grad än i frisk vävnad.
Samtidigt framkom att interleukin-22, ett signalprotein som normalt stärker tarmens skyddande barriär, i det här fallet även ökar antalet receptorer för oncostatin M. Det gör vävnaden mer mottaglig för den inflammationsdrivande effekten, vilket i sin tur förstärker inflammationen i en självförstärkande spiral.
– Samspelet mellan oncostatin M och interleukin-22 verkar vara en nyckelfaktor i att driva inflammationen vid IBD, säger Ahmed Hegazy, i ett pressmeddelande.
– Det kan förklara varför vissa IBD-patienter inte svarar på etablerade behandlingar.
När forskarna blockerade receptorerna för oncostatin M i försöksmodellerna såg de en tydlig minskning av både den kroniska inflammationen och de vävnadsförändringar som kopplas till ökad cancerrisk.
Möjlig biomarkör för behandlingsresistens
Forskarna kunde också visa att patienter med höga nivåer av oncostatin M tenderade att svara sämre på flera av de etablerade läkemedlen vid Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Det gör molekylen intressant som biomarkör – dels för att förutsäga behandlingssvar, dels för att identifiera patienter med en mer aggressiv sjukdomsbild.
Vid analys av tumörvävnad från patienter som utvecklat kolorektalcancer till följd av inflammatorisk tarmsjukdom fann forskarna dessutom höga nivåer av oncostatin M-receptorer i området kring tumörerna – men inte i omgivande frisk vävnad. Det tyder på att signalvägen kan spela en roll i cancerutveckling vid långvarig inflammation, även om risken naturligtvis varierar mellan olika patienter.
Klinisk studie har redan startat
En antikropp som blockerar receptorerna för oncostatin M håller nu på att testas i en klinisk studie. Målet är att bromsa inflammationen hos patienter med svåra former av inflammatoriska tarmsjukdomar, där andra behandlingar hittills inte räckt till.
– Våra resultat visar att det finns potential att utveckla mer träffsäkra behandlingar för patienter med Crohns sjukdom och ulcerös kolit, särskilt vid allvarliga former av IBD, säger Hegazy.
Professor Britta Siegmund, chef för kliniken, understryker komplexiteten i sjukdomen:
– IBD är mycket komplex och varierar från person till person. Det är därför svårt att förutsäga behandlingssvar. Men nu har vi en tydligare bild av hur kronisk inflammation drivs fram, vilket öppnar nya dörrar för framtida behandlingar.
Läs mer:
Nyttig surkål kan skydda magen – ny forskning visar hälsoeffekter av fermenterad mat
Ny genupptäckt förklarar inflammatoriska tarmsjukdomar – kan förändra synen på vad som orsakar Crohns sjukdom och ulcerös kolit
Publikation
Roodline Cineus, Yanjiang Luo, Mariia Saliutina, Subhakankha Manna, Camila A. Cancino, Luis Velasco Blázquez, Lifen Wang, Diana Bösel, Aya Abdelrahman, Joanna E. Klementowicz, Alexis Scherl, Saskia Hainbuch, Béatrice Bréart, Gino Kwon, Agata Konopka, Gabriela M. Guerra, Elena von Coburg, Lorenz Gerbeth, Juliette Roels, Frederik Heinrich, Nils Müller, Pawel Durek, Nikolaus Deigendesch, James Ziai, Jeffrey Hung, Thomas Conrad, Imke Atreya, Raja Atreya, Petra Bacher, Christoph Becker, Christian Bojarski, Nathalie Britzen-Laurent, Caroline Bosch-Voskens, Hyun-Dong Chang, Andreas Diefenbach, Claudia Günther, Ahmed N. Hegazy..
.. Kai Hildner, Christoph S. N. Klose, Kristina Koop, Susanne Krug, Moritz Leppkes, Rocío López-Posadas, Leif S.-H. Ludwig, Clemens Neufert, Markus Neurath, Jay Patankar, Magdalena Prüß, Andreas Radbruch, Francesca Ronchi, Ashley Sanders, Alexander Scheffold, Jörg-Dieter Schulzke, Sebastian Schürmann, Michael Stürzl, Zlatko Trajanoski, Antigoni Triantafyllopoulou, Maximilian Waldner, Carl Weidinger, Sebastian Zundler, Anja A. Kühl, Stefan Wirtz, Max Löhning, Mary Keir, Andreas Diefenbach, Mir-Farzin Mashreghi, Britta Siegmund, Michael Schumann, Chiara Romagnani, Nathaniel R. West, Ahmed N. Hegazy. The IL-22–oncostatin M axis promotes intestinal inflammation and tumorigenesis. Nature Immunology, 2025; DOI: 10.1038/s41590-025-02149-z
