Måndagsångest är inte bara ett tillfälligt obehag. En ny studie visar att den kan leda till långvariga förändringar i kroppens stressystem – även hos personer som lämnat arbetslivet. Genom att mäta kortisolnivåer i studiedeltagarnas hår kunde forskare visa hur oron på måndagar ger spår i kroppen långt efteråt.
Att känna ökad ångest på måndagar är vanligt. För många börjar det redan under söndagen, när helgen går mot sitt slut och en ny vecka väntar. Forskare från University of Hong Kong har nu visat att denna känsla har djupare effekter än man tidigare trott.
I en studie publicerad i Journal of Affective Disorders analyserades data från över 3 500 äldre personer i den brittiska långtidsstudien ELSA. Resultaten visade att deltagare som kände oro just på måndagar hade signifikant förhöjda kortisolnivåer – kroppens främsta stresshormon – upp till två månader senare. Denna reaktion har i forskningen fått namnet Anxious Monday-effekten.
Inlärd stress och söndagsångest
Det mest anmärkningsvärda i studien var att effekten också fanns hos pensionärer. Även utan ett aktivt arbetsliv kvar var måndagsångest starkt kopplad till kroppens fysiologi. Det visar att måndagar fungerar som en psykologisk signal – oberoende av arbete. Ångest mot slutet av helgen kan trigga igång en biologisk reaktion som kulminerar på måndagen och sedan dröjer sig kvar i kroppen.
Kortisol i håret visar stresspåverkan
Genom att analysera deltagarnas hår kunde forskarna mäta stressnivåerna över tid. Håret fungerar som ett biologiskt arkiv där hormoner som kortisol lagras, ungefär som årsringar i ett träd. De som kände måndagsångest hade i genomsnitt 23 procent högre nivåer av kortisol än personer som kände ångest andra dagar.
Endast 25 procent av den biologiska effekten kunde förklaras av att måndagsångesten var starkare i sig. Den största delen berodde på att kroppen reagerade kraftigare på ångest på just måndagar, jämfört med andra dagar i veckan.
Måndagar, stress och hjärtproblem
Att stress påverkar hjärt-kärlhälsan är välkänt, men den här studien ger ny förståelse för veckostrukturens roll. Tidigare forskning har visat att risken för hjärtinfarkt är 19 procent högre på måndagar än övriga dagar. Studien identifierar störningar i kroppens stressreglering – särskilt i den så kallade HPA-axeln – som en möjlig biologisk förklaring. Det stärker kopplingen mellan stress och hjärtrelaterade problem.
Fakta: Vanliga frågor om måndagsångest
Vad är måndagsångest?
Måndagsångest är känslor av oro, nedstämdhet eller inre stress inför starten på en ny vecka. Den kan börja redan under söndagen och har visat sig påverka kroppens biologi – även hos personer som inte längre arbetar.
Vad visade den nya studien?
Forskare från University of Hong Kong fann att äldre personer som kände ångest på måndagar hade i genomsnitt 23 procent högre nivåer av stresshormonet kortisol i hårprov – ett tecken på långvarig stress. Effekten kunde spåras i kroppen i upp till två månader.
Hur påverkar kortisol kroppen?
Kortisol är ett hormon som hjälper kroppen att hantera stress. Men när nivåerna är förhöjda under lång tid kan det leda till högt blodtryck, nedsatt immunförsvar, insulinresistens och ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar.
Varför är måndagar så stressande – även för pensionärer?
Studien visar att måndagar kan fungera som en ”inlärd stressignal”. Kroppen reagerar på veckostrukturen i sig – inte bara på arbetsbördan. Därför kvarstår effekten även efter arbetslivet, vilket forskarna kallar Anxious Monday-effekten.
Det är inte bara livsstilen som styr kroppen – också kulturellt inlärda rytmer, såsom veckodagar, verkar ha betydelse. Även efter pensioneringen reagerar kroppen på måndagar med ett förhöjt stresspåslag, vilket gör sambandet mellan måndagsrelaterad ångest och långsiktig hälsa än mer betydelsefullt.
Höga kortisolnivåer som riskfaktor
Höga kortisolnivåer är förknippade med flera risker: högt blodtryck, insulinresistens, immunförsvarssvikt – och ökad risk för stress och hjärtsjukdomar. Personer med förhöjda kortisolnivåer till följd av måndagsångest löper därmed större risk att drabbas av stressrelaterade sjukdomar, även om de själva inte upplever vardagen som särskilt belastande.
Forskarnas tolkning är att veckans första dag fungerar som en förstärkare av stressystemet. Det är inte bara en fråga om arbetslivets press, utan om en inlärd rytm som påverkar kroppen biologiskt.
Måndagsångest som folkhälsomarkör
Studiens slutsats är att måndagsrelaterad ångest inte bör avfärdas som något trivialt. Den kan vara en markör för underliggande biologisk stress – och en potentiell bidragande faktor till ohälsa. Att identifiera och förebygga stressreaktioner kopplade till veckostrukturen kan vara en väg till att minska förekomsten av stress och hjärt-kärlsjukdomar i befolkningen.
Om samhället i framtiden förändrar sin syn på arbetsvecka och återhämtning – till exempel genom flexiblare scheman eller ökad medvetenhet om biologisk stress – kan det leda till reella förbättringar för folkhälsan.
Måndagsångest i Sverige – även här syns effekten
I ett svenskt perspektiv är måndagsångest också ett känt fenomen. Tidigare studier har visat att måndagar är den vanligaste dagen för hjärtinfarkt även i Sverige, vilket stärker sambandet mellan veckostruktur, stress och biologisk påverkan. Den nya forskningen sätter därmed fingret på en vardagskänsla som många redan känner igen.
Resultaten påminner om att kroppens stressystem inte bara reagerar på yttre krav – utan också på inlärda rytmer. Måndagar är mer än en dag i kalendern. De är ett biologiskt avtryck från ett liv i struktur.
Läs mer:
- Mjölk och mardrömmar – finns det ett samband?
- Tanketomhet: Vad händer i hjärnan när vi inte tänker?
- Ny typ av fetmamedicin? Upptäckt i hjärnan kan stoppa hungerkänslor
- Hjärtinfarkterna ökar vid midsommar – ny studie visar varför
Publikation
Tarani Chandola, Wanying Ling, Patrick Rouxel. Are anxious Mondays associated with HPA-axis dysregulation? A longitudinal study of older adults in England. Journal of Affective Disorders, 2025; 389: 119611 DOI: 10.1016/j.jad.2025.119611
