Mikroplastpartiklar från däck och sopor sprids i luften och kan orsaka allvarliga sjukdomar, visar en ny omfattande forskningsgenomgång. Bland de misstänkta effekterna finns försämrad lungfunktion, cancer i tjocktarmen och nedsatt fertilitet.
Premium Kaffebönor för alla smaker
Upptäck de bästa kaffesorterna från Coffee Friend – perfekt för morgonen eller eftermiddagskaffet.
Mikroplast har länge betraktats som ett miljöhot i hav och mark – men nu visar forskare vid University of California, San Francisco (UCSF) att dessa små plastfragment också kan vara ett dolt hot i luften vi andas. Genom att granska över 3 000 vetenskapliga studier har forskarna identifierat ett samband mellan mikroplastpartiklar i luften och en rad allvarliga hälsoproblem.
Den nya studien, som publicerades i december i tidskriften Environmental Science & Technology, är den första systematiska översikten av sitt slag. Den pekar särskilt på att luftburna mikroplastpartiklar – från bland annat bildäck och nedbrutna sopor – kan vara en underskattad form av luftförorening.
Ett växande plastproblem
Mikroplastpartiklar är mindre än fem millimeter – ofta knappt synliga för blotta ögat – men finns idag överallt i miljön. Globalt tillverkas omkring 460 miljoner ton plast per år, och mängden väntas mer än fördubblas till 1,1 miljarder ton fram till 2050.
En stor del av denna plast slutar som mikroplastpartiklar, som sprids genom nedbrytning av plastavfall eller slitage från till exempel däck och konstgräs. Särskilt biltrafik pekas ut som en viktig källa: varje gång ett fordon körs nöts både däcken och vägytan, vilket släpper ut små partiklar som hamnar i luften.
– Mikroplastpartiklar är i praktiken samma sak som luftburna partiklar, och vi vet sedan länge att den typen av förorening är skadlig för hälsan, säger Tracey J. Woodruff, professor i obstetrik, gynekologi och reproduktionsvetenskap vid UCSF, i ett pressmeddelande.
Hon är också chef för Program on Reproductive Health & the Environment (PRHE) och huvudförfattare till studien.
Allvarliga hälsoeffekter
I studien framkommer att mikroplastpartiklar kan kopplas till en rad hälsoproblem, däribland:
- Infertilitet hos män och kvinnor
- Tjocktarmscancer
- Nedsatt lungfunktion
- Kronisk inflammation i lungorna
- Ökad risk för lungcancer
De flesta studier som ingick i översikten bygger på djurförsök, men forskarna anser att resultaten kan vara relevanta även för människor.
– Människor utsätts för liknande typer och nivåer av mikroplast som djuren i studierna. Därför är det rimligt att anta att de negativa hälsoeffekterna också gäller oss, säger Nicholas Chartres, studiens försteförfattare och tidigare forskare vid PRHE, numera verksam vid University of Sydney.
Forskarna betonar att dessa effekter inte nödvändigtvis orsakas av enskilda partiklar, utan av den långsiktiga och ständiga exponeringen som följer av att mikroplastpartiklar finns överallt – i inomhusluft, i städer och till och med i fjärran naturområden.
Evidens för politiska beslut
Studien följer metodik godkänd av USA:s National Academy of Sciences, vilket gör den särskilt relevant för beslutsfattare. Forskarna samarbetade också med California State Policy Evidence Consortium (CalSPEC), ett nätverk som sammanställer vetenskapligt underlag för Kaliforniens lagstiftare.
– Vi uppmanar myndigheter och politiker att beakta den växande evidensen för att mikroplastpartiklar kan vara skadliga för hälsan, särskilt när det gäller cancer och fertilitet, säger Nicholas Chartres.
Målet med studien är inte bara att väcka vetenskaplig uppmärksamhet, utan också att få fart på regelverk kring plastproduktion och luftkvalitet. Forskarna hoppas att delstater – och i förlängningen även andra länder – ska agera för att minska befolkningens exponering.
Vad kan göras?
Studien föreslår inga direkta åtgärder på individnivå, men forskarna pekar ut flera områden där insatser kan göra stor skillnad:
- Minskad plastproduktion, särskilt av engångsprodukter
- Bättre återvinningssystem och avfallshantering
- Strängare regler för utsläpp från vägtrafik och industrier
- Forskning om filtrering och rening av inomhusluft
Som privatperson kan man minska sin egen exponering för mikroplastpartiklar genom att undvika högt trafikerade miljöer, välja naturmaterial framför syntetiska i kläder och inredning, och minska användningen av plastprodukter.
Men i grunden handlar det om ett systemfel, menar forskarna. Så länge produktionen av plast fortsätter att öka och mikroplastpartiklar inte regleras i lagstiftningen, kommer de att fortsätta spridas – och påverka vår hälsa.
En dold men verklig risk
Mikroplastpartiklar har länge betraktats som ett miljöproblem på avstånd – något som drabbar havslevande djur, eller som syns i form av skräp på stranden. Men det nya forskningsläget visar att plastens påverkan är närmare och mer personlig än så.
Luften vi andas är förorenad – inte bara av avgaser, pollen eller virus, utan också av osynliga plastfragment som vi vet för lite om. Och tills mer reglering och forskning kommer på plats, är risken stor att mikroplastpartiklar fortsätter påverka vår hälsa i det tysta.
Publikation
Nicholas Chartres, Courtney B. Cooper, Garret Bland, Katherine E. Pelch, Sheiphali A. Gandhi, Abena BakenRa, Tracey J. Woodruff. Effects of Microplastic Exposure on Human Digestive, Reproductive, and Respiratory Health: A Rapid Systematic Review. Environmental Science & Technology, 2024; DOI: 10.1021/acs.est.3c09524
Ta del av mer forskning om mikroplaster och hälsopåverkan här.
