...

Mikroskop är gratis att läsa – men inte gratis att driva.

Hjälp oss hålla kunskap gratis. Ge en gåva – frivillig och utan motprestation.

Betalningen hanteras säkert via Stripe. Ditt stöd går till drift, research, faktagranskning och produktion.

Mörk choklad: kakaoämnet teobromin kopplas till markörer för långsammare biologiskt åldrande

Bitad mörk choklad med nötter på orange bricka (kakao med teobromin).

Senast uppdaterad den 17 december, 2025 av Mikroskop redaktion

En ny studie från King’s College London kopplar teobromin – ett naturligt ämne i kakao – till epigenetiska blodmarkörer som används som mått på biologiskt åldrande. Personer med högre nivåer av teobromin i blodet hade i genomsnitt “yngre” värden enligt sådana mått. Men forskarna betonar att sambandet inte är ett bevis för att mer mörk choklad bromsar åldrandet.

Studien publicerades den 10 december 2025 i tidskriften Aging och bygger på data från två europeiska befolkningskohorter. 

Biologisk ålder – vad mäter man egentligen?

När vi säger att någon “åldras snabbt” syftar vi sällan bara på antalet levda år. Ofta menar vi snarare om kroppen verkar vara i bättre eller sämre skick än man skulle vänta sig. Biologisk ålder är ett sätt att försöka fånga just det – och den kan därför ligga högre eller lägre än åldern i kalenderår.

I den här studien tittade forskarna på blodbaserade mått som används för att uppskatta biologisk ålder. De bygger på mönster i DNA-metylering – små kemiska markörer på DNA som förändras över livet. När man analyserar sådana mönster kan man beräkna ett slags “åldersvärde” från ett blodprov, med hjälp av statistiska modeller som ofta kallas epigenetiska klockor – modeller som kan uppskatta så kallad epigenetisk ålder.

Fakta: Vad är epigenetik och epigenetisk ålder?

Epigenetik handlar om hur gener regleras – hur celler “slår på och av” gener – utan att själva DNA-sekvensen förändras. En av de mest studerade epigenetiska mekanismerna är DNA-metylering, där små kemiska grupper fäster på DNA och kan påverka geners aktivitet.

DNA-metylering förändras över livet och påverkas av både arv och miljö. Därför kan forskare använda metyleringsdata för att bygga statistiska modeller som uppskattar epigenetisk ålder. Epigenetisk ålder är ett beräknat åldersmått baserat på DNA-metyleringsmönster i ett prov (ofta blod), och används ofta som en markör för biologiskt åldrande. Modellerna kallas ibland “klockor”, men är i praktiken beräkningsmodeller som tränats på stora datamängder.

Epigenomet är samlingsnamnet för alla sådana epigenetiska markörer i en cell eller vävnad – till exempel DNA-metylering och förändringar på histonproteiner – som tillsammans påverkar hur gener kan uttryckas.

Det är viktigt att komma ihåg att epigenetiska markörer kan vara föränderliga och att de ofta mäts i en specifik vävnad (i den här studien: blod). Det gör dem intressanta i forskning – men en förändring i en markör betyder inte automatiskt att man kan dra säkra slutsatser om hälsa eller livslängd på individnivå.

För att utföra analyserna fokuserade forskarna särskilt på måttet GrimAgeAccel, som beskriver om den epigenetiska åldern ser högre eller lägre ut än väntat i förhållande till kronologisk ålder – alltså en avvikelse från det förväntade givet kalenderåldern. Och det var här sambandet syntes tydligast: högre nivåer av teobromin – ett naturligt ämne som framför allt finns i kakao (och därmed också i mörk choklad) och går att mäta i blod – hängde ihop med “yngre” värden enligt det måttet.

Forskarna tittade också på en telomerrelaterad markör (DNAmTL), en metyleringsbaserad uppskattning av telomerlängd. Telomerer blir ofta kortare med stigande ålder, men här mättes längden på telomererna inte direkt.

För att sätta forskningen i ett större sammanhang kan vi zooma ut en aning. Teobromin är något man kan se i ett blodprov – men det kommer i praktiken alltså ofta från något många känner igen: kakao. Och den råvaran har en historia som sträcker sig långt bortom laboratoriet.

Fakta: Kakao som kultur – från keramikfynd till chokladhus

Kakao har använts i Amerika i tusentals år. Vid platsen Santa Ana–La Florida i dagens Ecuador har forskare hittat flera oberoende spår som pekar på kakaobruk för omkring 5 300 år sedan (bland annat stärkelse, spår av teobromin och DNA).

I delar av Mesoamerika (i dagens södra Mexiko och Centralamerika) fick kakaodrycker stark social och rituell betydelse. Men analyser av kärl från området El Pilar (i dagens Belize/Guatemala) tyder på att kakao inte bara förekom i ceremoniella elitmiljöer, utan också i hushåll och offentliga sammanhang.

När chokladdrycken etableras i Europa blir den länge en statussymbol. I London växer särskilda “chokladhus” fram under 1600–1700-talen; White’s Chocolate House finns belagt från slutet av 1600-talet.

I dag syns kulturspåret också i en modern hantverksvåg, där små tillverkare ofta betonar bönornas ursprung och hur smak kan variera mellan olika partier.

Källor: Zarrillo m.fl., Nature Ecology & Evolution (2018); Ford m.fl., PNAS (2022); Sir John Soane’s Museum (White’s Chocolate House/1693).

Men i den nya studien handlar det inte om historia, utan om mätningar i blodprov.

Så gjordes studien

För att undersöka sambandet mellan teobromin och biologiskt åldrande analyserade forskarna blodprov och kvantifierade teobromin i blodserum med metabolomik – en metod som mäter små molekyler i blodet. Därefter jämfördes teobrominnivåerna med epigenetiska mått på åldrande, beräknade utifrån DNA-metylering i blodceller.

Analysen gjordes i två europeiska kohorter: TwinsUK (509 friska kvinnor) och den tyska kohorten KORA (1 160 deltagare, både kvinnor och män).

Resultatet pekade åt samma håll i båda materialen: högre teobrominnivåer hängde ihop med lägre epigenetisk åldersacceleration mätt med GrimAgeAccel, och var också kopplade till högre DNAmTL (en metyleringsbaserad uppskattning av längden på telomererna). Att sambandet återkom i en oberoende kohort stärker fyndet – men eftersom studien är observationsbaserad kan den inte avgöra vad som är orsak och vad som är följd.

DNA-spiral som illustrerar dna-metylering och biologisk ålder.

Varför teobromin väcker intresse

Kakao är kemiskt komplext, och mycket av forskningen om choklad och hälsa har länge kretsat kring polyfenoler och flavanoler. I den här studien gick forskarna mer specifikt till väga: de jämförde teobromin med flera andra metaboliter, alltså ämnen som bildas i kroppens ämnesomsättning, som ofta kopplas till kakao och kaffe. Både i den vetenskapliga publikationen och i pressmeddelandet lyfter de att kopplingen till mått på epigenetiskt åldrande såg ut att vara särskilt tydlig just för teobromin, även i analyser där man tog hänsyn till närliggande metaboliter (som koffein).

Teobromin är en så kallad alkaloid, alltså ett naturligt växtämne i en större kemisk ämnesgrupp. Ämnet är känt för att vara giftigt för hundar, som bryter ner det sämre än människor. Hos människor har teobromin i tidigare studier studerats i relation till hjärt-kärlsystemet, men det har inte varit ett självklart fokus i åldrande­forskningen. Den nya kopplingen till epigenetiska markörer väcker därför frågor om alkaloiden kan ha en egen biologisk roll – eller om det främst speglar andra faktorer, som kostmönster eller ämnesomsättning.

Men även om fyndet är intressant säger det i sig inget om vad som händer om man börjar äta mer mörk choklad.

Betyder resultatet att mer mörk choklad “bromsar åldrande”?

Nej. Studien är observationsbaserad och visar ett statistiskt samband: personer med högre nivåer av teobromin i blodet hade i genomsnitt epigenetiska markörer som tydde på långsammare epigenetiskt åldrande. Men ett samband kan uppstå av flera skäl.

En möjlighet är att teobromin påverkar biologiska processer som i sin tur påverkar DNA-metylering och därmed epigenetiska klockor. En annan är att ämnet främst fungerar som en markör – för ett visst kostmönster, en livsstil eller skillnader i hur kroppen omsätter ämnen. Även med kompletterande analyser går det därför inte att avgöra vad som är orsak och vad som är följd. För det krävs studier där man följer människor över tid eller prövar en faktor mer kontrollerat.

Det är också viktigt att betona att biologisk ålder inte är ett enda objektivt tal. Den uppskattas med modeller som fångar mönster i data, och olika mått kan ge delvis olika bilder. I den här studien testade forskarna flera epigenetiska mått, men de tydligaste sambanden gällde GrimAgeAccel och DNAmTL.

Varför forskarna varnar för att äta mer choklad

Forskarna betonar att studiens resultat inte ska läsas som en rekommendation att öka chokladintaget. Produkter med kakao är ofta energitäta och kan innehålla mycket socker och fett. Även om en enskild molekyl kopplas till gynnsamma markörer i blodet betyder det inte att mer av livsmedlet som helhet leder till bättre hälsa.

Professor Jordana Bell uttrycker samma försiktighet i pressmaterialet om studien: resultaten pekar på en koppling mellan en komponent i mörk choklad och att “hålla sig yngre längre”, men hon understryker att det inte är en uppmaning att äta mer choklad.

Kakao bonor med teobromin

Vad händer nu?

Nästa steg, enligt forskarna själva, är att förstå vad som ligger bakom sambandet och hur kostrelaterade metaboliter samspelar med epigenomet. De vill också undersöka om teobromin har en egen effekt eller om det verkar tillsammans med andra ämnen i kakao, till exempel polyfenoler.

Om resultaten håller i fler material och om mekanismerna kan ringas in kan det på sikt bidra till en bättre bild av hur kost och ämnesomsättning hänger ihop med biologiskt åldrande. Men vägen från samband i stora befolkningsdata till praktiska råd är lång. I nuläget fungerar fynden främst som en hypotes – och som en utgångspunkt för mer riktade, kontrollerade studier.

FAQ: Vanliga frågor om studien

Är mörk choklad bra för hälsan enligt den här studien?
Studien visar inte att man blir friskare av att äta mer mörk choklad. Däremot ser forskarna ett samband mellan teobromin i blodet och markörer som används för att uppskatta biologisk ålder.

Vad är teobromin?
Det är ett naturligt ämne som finns i kakao. I studien mättes nivåerna av ämnet i blodet och jämfördes med biologiska markörer.

Vad menas med biologisk ålder?
Det är ett sätt att uppskatta hur kroppen fungerar på cellnivå. Den kan ligga högre eller lägre än din ålder i kalenderår.

Hur mätte forskarna åldrande i kroppen?
De använde epigenetiska mått baserade på DNA-metylering och en metyleringsbaserad telomermarkör.

Mättes telomerlängd i studien?
Inte direkt. I stället användes en uppskattning som beräknas från DNA-metyleringsdata.

Betyder resultaten att man borde äta mer mörk choklad?
Nej. Samband är inte samma sak som orsak, och choklad kan samtidigt innehålla mycket socker och fett. För att kunna ge råd behövs mer forskning.

Publikation

Ramy Saad, Ricardo Costeira, Pamela R. Matías-García , Sergio Villicaña, Christian Gieger, Karsten Suhre, Annette Peters, Gabi Kastenmüller, Ana Rodriguez-Mateos, Cristina Dias, Cristina Menni, Melanie Waldenberger, Jordana T. Bell. Theobromine is associated with slower epigenetic ageingAging, 10 December 2025 [abstract]

Dela det här:
Detta är populärvetenskaplig information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta sjukvården vid frågor om din hälsa. Publicerat av Mikroskop Redaktion – läs våra redaktionella principer.

Mikroskop är gratis att läsa – men inte gratis att driva.

Hjälp oss hålla kunskap gratis. Ge en gåva – frivillig och utan motprestation.

Betalningen hanteras säkert via Stripe. Ditt stöd går till drift, research, faktagranskning och produktion.