Ett internationellt forskarlag har nyligen publicerat en banbrytande studie som kartlagt vilka gener som uttrycks i hjärncellerna hos personer med multipel skleros. Studien, som presenteras i tidskriften Neuron, kan på lång sikt bana väg för mer individanpassade behandlingar mot sjukdomen.
Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som påverkar både hjärnan och ryggmärgen. Sjukdomen debuterar ofta i 30- eller 40-årsåldern och symtomen kan variera avsevärt mellan olika individer. Medan vissa får allvarliga funktionshinder, upplever andra en mildare form av MS.
Nuvarande behandlingar för MS fokuserar på att påverka immunceller i blodet samt på att förhindra att dessa når hjärnan och förorsakar skador. De här terapierna är mycket effektiva i sjukdomens tidiga stadier. Men för att behandla patienter med mer progressiv multipel skleros, behövs terapier som riktar sig mot hjärncellerna själva.
Fram tills nyligen har förståelsen för hur hjärnceller påverkas under sjukdomens gång varit begränsad. Men nu har ett internationellt forskarlag, med forskare från bland annat Karolinska Institutet, University of Edinburgh och Hoffmann-La Roche i Basel, lyckats skapa en banbrytande ”atlas” över MS-påverkade hjärnceller med en upplösning på enskilda celler. Studien bygger på den hittills största analysen på hjärnor från avlidna MS-patienter, där över en halv miljon hjärnceller undersökts.
Behov av individanpassad MS-behandling
Genom att kartlägga vilka gener som uttrycks i hjärncellerna hos personer med multipel skleros, lyckades forskarna dessutom dela in deltagarna i fyra distinkta grupper baserade på deras specifika hjärncellsprofiler.
– Eftersom varje patientgrupp uppvisade olika signaturer avseende de gener som är aktiva i cellerna i hjärnan kan de svara olika på behandlingar, vilket understryker behovet av mer individanpassad behandling av MS, säger Gonçalo Castelo-Branco, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, Karolinska Institutet som är en av studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
Från forskning till klinisk praxis
De aktuella resultaten är baserade på vävnad från avlidna personer, men forskarna arbetar nu på att hitta sätt att överföra dessa resultat till klinisk praxis. Anna Williams, professor vid University of Edinburgh som lett studien, förklarar:
– För att klara av att behandla MS måste vi ta reda på hur vi kan gruppera personer med MS med hjälp av blodprov. Vi kan sedan utforma kliniska prövningar specifikt för dessa undergrupper, vilket skulle kunna hjälpa oss att ge rätt läkemedel till rätt personer.
Studien har finansierats av ett antal framstående aktörer, däribland Hoffmann-La Roche, MS Society (Storbritannien), Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, och flera andra stiftelser och forskningsinstitut.
Publikation
snRNA-seq stratifies multiple sclerosis patients into distinct white matter glial responses, Will Macnair, Daniela Calini, Eneritz Agirre, Julien Bryois, Sarah Jakel, Rebecca Sherrard Smith, Petra Kukanja, Nadine Stokar-Regenscheit, Virginie Ott, Lynette C. Foo, Ludovic Collin, Sven Schippling, Eduard Urich, Erik Nutma, Manuel Marzin, Federico Ansaloni, Sandra Amor, Roberta Magliozzi, Elyas Heidari, Mark D. Robinson, Charles ffrench-Constant, Gonçalo Castelo-Branco, Anna Williams, Dheeraj Malhotra, Neuron, online 20 december 2024, doi: 10.1016/j.neuron.2024.11.016.
Läs fler artiklar om hjärnan här.
