Senast uppdaterad den 29 september, 2025 av Mikroskop redaktion
Frukost kallas ofta dagens viktigaste mål – men vad betyder det egentligen för hälsan när vi blir äldre? I takt med åren förändras våra rutiner, och hos många i den åldrande befolkningen senareläggs dagens första mål. Men när ska man äta frukost för att kroppen ska må som bäst? En ny långtidsstudie visar att tidpunkten kan vara en tidig varningssignal om både hälsa och livslängd.
Morgonljuset faller in över köksbordet men tallriken står tom. Där frukosten en gång serverades vid sjutiden blir det nu kaffe och smörgås först vid tio. För många äldre sker skiftet gradvis, ofta utan att märkas. Det kan tyckas vara en liten vardagsdetalj – men enligt forskare kan klockslaget i själva verket spegla kroppens hälsotillstånd.
I en studie publicerad i Communications Medicine den 4 september 2025 följde forskare vid Massachusetts General Hospital och Mass General Brigham 2 945 vuxna i Storbritannien under mer än två decennier. Målet var att förstå hur måltidernas klockslag förändras med åldern – och vad dessa förändringar betyder för hälsan. Studien visar att frukost och middag gradvis senareläggs i takt med åldrandet, samtidigt som dagens totala ätfönster blir kortare.
Studien i korthet
- Population: 2 945 vuxna i Storbritannien, 42–94 år vid start.
- Uppföljning: Över 20 år.
- Huvudfynd: Frukost och middag senareläggs med åldern; ätfönstret krymper. Sen frukost associeras med depression, trötthet, sämre munhälsa, sämre sömn – och högre dödlighet.
- Kronotyp: Genetisk benägenhet för sen dygnsrytm hänger ihop med senare måltider.
- Publicerad i: Communications Medicine, 4 september 2025.
- Författare: Hassan S. Dashti, Chloe Liu, Hao Deng, Anushka Sharma, Antony Payton, Asri Maharani och Altug Didikoglu.
- Finansiering: National Institutes of Health (NIH).
När ska man äta frukost – vad visar studien?
Det mest iögonfallande fyndet gällde frukostens tidpunkt. Deltagare som åt senare på förmiddagen rapporterade oftare depression, trötthet, problem med munhälsa och sämre sömn. Allra tydligast var kopplingen till överlevnad: en senare frukost var associerad med högre dödlighet under uppföljningen.
Resultaten kastar nytt ljus över varför man ska äta frukost. Det avgörande är inte bara att måltiden blir av – utan också vilken tid på morgonen den intas. En tidig frukost framstår som mer än en vana; den kan vara en markör för äldres allmänna hälsa.
Biologin bakom klockslaget: dygnsrytm och metabolism
En möjlig förklaring till resultaten är kroppens dygnsrytm. På morgonen är insulinkänsligheten som regel högre och glukoshanteringen mer effektiv. Att äta tidigt gör att kroppen kan utnyttja energin bättre, medan en sen frukost riskerar att leda till en mindre gynnsam ämnesomsättning.
Hos äldre tillkommer dessutom praktiska faktorer. Tandproblem, smärta eller nedstämdhet kan skjuta måltiden framåt, vilket gör att frukosten glider längre bort från den inre klockans optimala fönster.
Forskarna såg också att personer med genetisk benägenhet för en sen kronotyp – ofta kallade nattugglor – hade en tendens att äta senare måltider. Det visar att biologi och livsstil samverkar i att forma våra vanor.
Vilken tid ska man äta frukost – och varför?
Studien anger inte en exakt tidpunkt, men pekar på att en relativt tidig och regelbunden frukost kan vara särskilt viktig i högre åldrar. Samtidigt är studien observationsbaserad och kan därför inte fastställa orsakssamband. Svaret på varför man ska äta frukost blir tydligare: kroppen tycks helt enkelt må bäst av energi tidigt på dagen.
För vården innebär resultaten att man bör fråga inte bara vad och hur mycket en äldre patient äter – utan också när. Om frukosten gradvis senareläggs kan det vara en varningssignal som förtjänar vidare utredning.
Tidsbegränsat ätande i nytt ljus
De senaste åren har tidsbegränsat ätande och periodisk fasta blivit populära. Ofta innebär det att dagens första mål flyttas långt fram eller hoppas över helt. Hos yngre kan detta fungera väl, men hos äldre – med kortare spontant ätfönster, skörare sömn och större sjukdomsbörda – kan konsekvenserna bli andra.
Forskarna menar att även frågan om när man ska äta frukost behöver vägas in när tidsbegränsat ätande diskuteras hos äldre. Det som gynnar en 30-åring är inte självklart lika bra för en 70-åring.
Slutsats: frukosten som spegel av hälsan
Att fråga sig när man ska äta frukost är mindre banalt än det verkar. Forskarna fann att tidpunkten kan fungera som en praktisk indikator på såväl kroppsligt som psykiskt välbefinnande.
För äldre kan frukostens tidpunkt ge en fingervisning om förändringar i hälsa och funktion. För vården kan det bli ett enkelt verktyg: när frukosten allt oftare skjuts upp är det kanske dags att fråga varför – och att erbjuda stöd som hjälper kroppen att hålla rytmen.
FAQ – Frågor och svar om frukosttid i högre åldrar
Vilken tid ska man äta frukost i högre åldrar?
Studien sätter ingen exakt tid, men pekar mot att ett tidigare och regelbundet morgonmål är gynnsamt i högre åldrar. Utgå från morgonaptiten och undvik att skjuta upp första måltiden långt in på förmiddagen.
Varför ska man äta frukost om man mår bra utan?
I materialet var senarelagd frukost kopplad till mer trötthet, nedstämdhet, sämre sömn och högre dödlighet under uppföljningen. Som observationsstudie kan den inte fastställa orsakssamband.
Hur påverkar dygnsrytm och kronotyp när man äter?
Kroppens dygnsrytm gör ämnesomsättningen mer mottaglig på morgonen. Personer med sen kronotyp, ofta kallade nattugglor, tenderar också att lägga måltider senare.
Hur passar tidsbegränsat ätande för äldre?
Utfallet kan skilja sig från yngre. För äldre är en tidig start på ätfönstret och stabila måltider ofta klokare än att skjuta första målet sent; utforma gärna upplägget tillsammans med vården.
Måste första målet vara stort?
Nej. En mindre men balanserad frukost kan räcka för att kicka igång metabolismen och ge struktur åt resten av dagen.
Vad är en praktisk varningssignal att hålla koll på?
Om frukosten gradvis flyttar sig senare över veckor eller månader. Det kan spegla problem med sömn, munhälsa, nedstämdhet eller svårigheter att laga mat – ta upp det med vården.
Läs mer:
- Dygnsrytm och ljus – vad som händer när vi rubbar kroppens inre klocka
- Försämrat luktsinne kan avslöja tidiga tecken på Alzheimers
- Vad är hälsosamt åldrande? Hundraåringarna i Cilento kan ha svaret
- Ny studie avslöjar två oväntade vändpunkter i åldrandeprocessen
Publikation
Hassan S. Dashti, Chloe Liu, Hao Deng, Anushka Sharma, Antony Payton, Asri Maharani. Meal timing trajectories in older adults and their associations with morbidity, genetic profiles, and mortality. Communications Medicine, 4 September 2025 DOI: 10.1038/s43856-025-01035-x