Från johannesörtste till kapslar med saffran: hyllorna i apotek och hälsokostbutiker fylls av naturpreparat som sägs kunna lindra nedstämdhet och depression. Men fungerar de verkligen? En ny forskningsöversikt har gått igenom över 200 kliniska prövningar – och svaret är både hoppfullt och osäkert.
När depression blir en folksjukdom
Depression beskrivs ibland som en epidemi. I Storbritannien uppger över elva procent av befolkningen att de har milda symtom, medan nästan lika många lever med måttliga eller svåra besvär. Liknande siffror syns i Sverige.
Depressiva symtom kan vara förödande. För vissa är det en kortare period av nedstämdhet efter en separation eller en förlust. För andra utvecklas det till en kronisk depression som gör vardagen tung i åratal. Vissa kvinnor drabbas av en förlossningsdepression när livet borde vara som ljusast, andra känner hur humöret sjunker varje höst när mörkret lägger sig – en höstdepression.
Många får hjälp i vården. Men lika ofta söker man andra vägar: motion, meditation, yoga – och inte minst naturpreparat. Idén om att något naturligt och lättillgängligt kan lindra svåra symtom lockar många. Frågan är bara hur mycket som bygger på forskning och hur mycket som bygger på hopp.
En forskningsresa bland tusentals artiklar
För att ta reda på mer gav sig en grupp forskare i kast med ett gigantiskt arbete. De gick igenom nästan 24 000 vetenskapliga referenser och 1 367 artiklar. Efter en noggrann gallring återstod 209 kliniska prövningar, där sammanlagt 64 olika receptfria produkter hade testats mot depression eller depressiva symtom. Det var dessa studier forskarna sedan analyserade närmare.
Kliniska prövningar anses vara den mest pålitliga metoden för att bedöma om en behandling fungerar. Deltagarna var vuxna mellan 18 och 60 år. I vissa fall prövades preparaten på egen hand, i andra kombinerades de med antidepressiva läkemedel.
Forskarna delade därefter in prövningarna i tre kategorier: produkter med stark evidens, produkter med framväxande stöd – och produkter som bara testats i en enstaka studie.
Johannesört och saffran: naturens starkaste kandidater
Johannesört är kanske det mest kända naturpreparatet mot depression. Växten, som ofta säljs i form av tabletter och te, har en lång historia inom folkmedicin. I översikten framträdde johannesört som ett av de starkaste alternativen: 38 kliniska prövningar har genomförts, och resultaten visar ofta lika god effekt som receptbelagda antidepressiva vid lindrig till måttlig nedstämdhet.
Saffran – mest känt som en dyrbar krydda i risrätter och bakverk – dök också upp som en oväntad kandidat. I 18 studier har saffran visat återkommande positiva resultat, ofta jämförbara med antidepressiva läkemedel.
Vitamin D och probiotika – lovande men inte lika etablerade
Även vitamin D och probiotika, bakteriekulturer som påverkar tarmfloran, framstod som lovande i forskningsöversikten. I flera studier var de mer effektiva än placebo när det gällde att minska depressiva symtom.
Forskarna menar dock att resultaten här ännu inte är lika starka som för johannesört och saffran. Bevisen pekar åt rätt håll – men det krävs fler och större prövningar innan man kan tala om ett tydligt forskningsstöd.
Omega-3: populärt tillskott med svajigt stöd
Omega-3-fettsyror är ett av de mest populära kosttillskotten världen över. De marknadsförs ofta med påståenden om positiva effekter på både hjärta, hjärna och humör.
Men i den nya översikten var resultaten splittrade. Av de 39 studierna fann färre effekt än de som inte gjorde det. Omega-3 kan därför inte räknas som ett preparat med stark evidens mot depression – även om det i vissa fall kan ha en viss lindrande effekt.
Lavendel och citronmeliss – lovande men osäkra
Utöver dessa väletablerade preparat finns en rad ämnen som bara testats i ett fåtal studier men ändå väckt forskarnas intresse. Folsyra, lavendel, zink, tryptofan, rosenrot och citronmeliss är några exempel. De har visat på möjliga effekter, men underlaget är ännu för tunt för att dra säkra slutsatser.
Bland de mer udda fynden fanns bitterapelsin, persisk lavendel och kamomill – alla testade i två prövningar var, med försiktigt positiva resultat.
Men populära tillskott är inte alltid lika effektiva som marknadsföringen antyder. Melatonin, magnesium och curcumin (gurkmejans gula ämne) testades i flera prövningar, men resultaten var blandade. Prebiotika och tillskottet SAMe visade sig inte bättre än placebo.
Vad forskarna inte vet
Trots omfattningen finns stora kunskapsluckor. Hela 41 produkter hade bara testats i en enda prövning – ett startskott, men långt ifrån tillräckligt för att dra slutsatser.
Forskarna noterade också att nästan 90 prövningar hade testat naturpreparat i kombination med antidepressiva läkemedel. Däremot fanns bara en enda studie som undersökte om effekten förstärktes när preparaten kombinerades med samtalsterapi. Ett annat tomrum gäller ekonomin: nästan inga analyser har studerat om kosttillskott kan minska behovet av sjukvård. På den punkten saknas ännu heltäckande svar.
En annan intressant observation var vad som inte studerats alls. Vanliga växtbaserade medel som ginseng, ginkgo biloba, lindblom, apelsinblom och pepparmynta används av många, men har ännu inte utvärderats i kliniska prövningar mot depression.
Säkerhet: lugnande besked, men luckor
Ett av de vanligaste argumenten för naturpreparat är att de är ”milda” och ”naturliga”. Men det naturliga är inte alltid detsamma som ofarligt.
Lyckligtvis fann forskarna få allvarliga säkerhetsproblem, även när preparaten användes tillsammans med antidepressiva läkemedel. Samtidigt var biverkningsrapporteringen bristfällig: bara 69 procent av studierna redovisade detta systematiskt.
Slutsatsen är att naturpreparat i stort verkar säkra, men att man ändå bör rådgöra med vården innan man börjar. Kombinationer kan i vissa fall påverka effekten av andra mediciner.
Mellan hopp och vetenskap
Studien visar hur brett fältet är: från kryddor som saffran till bakteriekulturer i probiotika. Vissa preparat framstår som starka kandidater, andra är lovande men ännu osäkra, och en stor grupp återstår att undersöka.
Forskarna menar att framtida resurser bör riktas mot de produkter som både används mycket och redan har visst stöd, men där bevisen ännu inte räcker. Kamomill, lavendel och citronmeliss är exempel på växter som förtjänar fler prövningar.
Samtidigt påminner resultaten om något annat: vår starka längtan efter enkla lösningar. I en tid när depression blir allt vanligare lockas många av tanken att ett piller från hälsokosthyllan kan vara svaret.
FAQ: Vanliga frågor om naturpreparat vid depression och nedstämdhet
Vilka naturpreparat har starkast stöd mot nedstämdhet och depression?
Johannesört och saffran har starkast forskningsstöd. Vitamin D och probiotika har visat lovande effekter men behöver fler studier.
Fungerar omega-3 mot kronisk depression?
Resultaten är blandade. Vissa studier pekar på effekt, andra inte.
Finns det evidens för naturpreparat vid förlossningsdepression?
Nej, studien omfattade inte förlossningsdepression. Men generella fynd om depression och nedstämdhet kan vara relevanta även där – något framtida forskning bör undersöka.
Kan naturpreparat lindra höstdepression?
Studien tog inte upp höstdepression specifikt. Däremot kan de positiva resultaten för johannesört och saffran vid depression vara av intresse även i detta sammanhang.
Är naturpreparat alltid säkra att använda?
De flesta verkar ofarliga, men biverkningar rapporteras inte alltid systematiskt. Därför bör man alltid rådgöra med vården innan man kombinerar olika behandlingar.
Slutsats: vad betyder resultaten för oss?
Den nya forskningsöversikten ger en nyanserad bild av naturpreparat mot depression och nedstämdhet. Framför allt johannesört och saffran har starkt stöd i forskningen, medan vitamin D och probiotika visat lovande men ännu inte lika etablerade resultat. Omega-3, trots sin popularitet, gav blandade fynd.
För den som lever med depression eller långvarig nedstämdhet är det lockande att pröva receptfria alternativ. Men rådet från forskarna är tydligt: se naturpreparat som ett möjligt komplement, inte som en ersättning för etablerad behandling. Och framför allt – prata alltid med vården innan du börjar. Att så många vänder sig till naturpreparat visar också på vår längtan efter egen kontroll över hälsan – och på behovet av att vetenskapen granskar även det som säljs utanför apotekens receptlucka.
FAQ: Studien i siffror
- 23 933 vetenskapliga poster granskades
- 1 367 artiklar analyserades
- 209 kliniska prövningar inkluderades
- 64 olika naturpreparat och receptfria produkter testades
- 5 preparat hade omfattande evidens (≥10 prövningar):
- Omega-3 (39 studier)
- Johannesört (38)
- Saffran (18)
- Probiotika (18)
- Vitamin D (14)
- 18 preparat hade ”framväxande” stöd (2–9 studier)
- 41 preparat hade endast testats i en prövning
- 69 % av studierna rapporterade biverkningar systematiskt
Läs mer:
- Näringsbrist vid kalorirestriktion ökar risken för depression – män mest utsatta
- Högkänslighet kopplad till psykisk ohälsa – men också till styrka
- Antidepressiva läkemedel kan påskynda kognitiv försämring hos personer med demens
- Vitamin D kan bromsa biologiskt åldrande, visar ny studie
Publikation
Rachael Frost, Aiman Zamri, Silvy Mathew, Adriana Salame, Cini Bhanu, Sukvinder K. Bhamra, Juan Carlos Bazo-Alvarez, Michael Heinrich, Kate Walters. Understanding the research landscape of over-the-counter herbal products, dietary supplements, and medications evaluated for depressive symptoms in adults: a scoping review. Frontiers in Pharmacology, 2025; 16 DOI: 10.3389/fphar.2025.1609605
