Föräldrar som kämpar med barns selektiva ätande kan nu andas ut – en ny studie visar att barnens ovilja att prova nya livsmedel i stor utsträckning beror på biologi snarare än uppfostran. Forskningen, som följt barn från småbarnsåldern till tonåren, avslöjar att genetiska faktorer spelar en avgörande roll i hur selektivt ett barn är med maten.
I studien undersökte forskare från England ätvanor hos barn från småbarnsåldern till tonåren. De fann då att selektivt ätande förändrades mycket lite från det att barnet var 16 månader tills dess att hen blev 13 år. En mindre topp i selektivt ätande inträffade vid sju års ålder, följt av en lätt nedgång därefter.
När forskarna granskade anledningen till selektivt ätande framkom genetiska faktorer som den dominerande orsaken. Genetiska variationer förklarade 60 procent av skillnaderna i barnens ätbeteenden vid 16 månaders ålder, och denna andel ökade till 74 procent eller mer när barnen var mellan tre och 13 år.
ANNONS FÖR LEXLY
Resultaten från studien, som publicerades i september 2024 i The Journal of Child Psychology and Psychiatry, tyder på att barn som är selektiva i sitt ätande och vägrar prova nya livsmedel påverkas mer av sina gener än av sin uppfostran. Forskning visar även att det finns specifika perioder i barndomen då insatser för att uppmuntra en mer varierad kost är särskilt effektiva för att motverka selektivt ätande.
– Det viktigaste budskapet från denna studie är att selektivt ätande inte beror på föräldraskap, utan snarare på genetiska skillnader, säger Zeynep Nas, studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.
ANNONS FÖR MATHEM
Forskningen visar också att omgivande miljöfaktorer spelar en roll i selektivt ätande, såsom att äta tillsammans med familjen eller vilka livsmedel som är tillgängliga i barnets omgivning.
Selektivt ätande och genernas betydelse
Selektivt ätande innebär att en person är mycket kräsen med sin kost och begränsar sitt matval till ett smalt urval av livsmedel. Detta kan bero på faktorer som textur, färg, smak eller andra egenskaper hos maten. Beteendet är vanligt bland små barn, men för vissa kan det kvarstå och bli ett större problem i vuxen ålder. Forskning har visat att selektivt ätande i barndomen kan vara kopplat till en ökad risk att utveckla undvikande restriktiv ätstörning (ARFID), inklusive selektiv ätstörning, senare i livet.
ANNONS FÖR WELLOBE
Fakta: Selektiv ätstörning
Selektiv ätstörning är en allvarligare form av selektivt ätande och ingår i diagnosen undvikande restriktiv ätstörning (ARFID). Till skillnad från vanlig kräsenhet vid mat, innebär selektiv ätstörning ett extremt begränsat matintag där personen ofta vägrar att prova nya eller olika typer av livsmedel. Detta kan leda till allvarliga konsekvenser som näringsbrist, viktminskning och sociala problem, då beteendet påverkar både den fysiska hälsan och individens sociala liv. Selektiv ätstörning är en medicinsk och psykologisk utmaning som kräver professionell behandling. Behandlingen kan innefatta terapi för att hantera ångest kopplad till mat, kostrådgivning för att säkerställa ett tillräckligt näringsintag, samt stöd för att bredda matvalen och minska undvikande beteenden.
I studien analyserade forskarna data från den brittiska Gemini-studien, som omfattade 2 400 tvillingpar och genomförts i syfte att undersöka hur genetik och miljö påverkar barns tillväxt. För att ta reda på hur stor del av det selektiva ätandet som kan förklaras av gener respektive miljö, jämförde forskarna ätvanorna hos enäggstvillingar, som delar 100 procent av sina gener, och tvåäggstvillingar, som delar hälften.
Studieförfattarna kunde genom sina analyser då konstatera att enäggstvillingar uppvisade mer likanande ätvanor än tvåäggstvillingar, vilket tyder på att gener har en betydande inverkan på barnens selektiva ätande.
Men barnens miljö spelar också en viktig roll. Upplevelser som tvillingarna delade, som vilka livsmedel som fanns hemma, påverkade ätbeteendet när de var småbarn. Mellan sju och 13 års ålder hade individuella upplevelser, som t.ex. att ha olika vänner, en betydande inverkan på hur selektiva barnen var med maten.
ANNONS FÖR ASTRO SWEDEN
Forskningen visar också att gemensamma upplevelser, som att äta tillsammans som familj, var mest inflytelserika för småbarn. Därför kan det vara extra effektivt att introducera variation i kosten vid den åldern i syfte att motverka selektivt ätande.
Även om gener spelar en viktig roll i selektivt ätande, betyder det dock inte att föräldrar inte har möjlighet att påverka sina barns kostvanor. Alison Fildes, medförfattare till studien vid University of Leeds, förklarar:
– Selektivt ätande har en stark genetisk grund och kan kvarstå även efter barndomen, men för de flesta är det inte ett permanent tillstånd. Föräldrar kan fortsätta hjälpa sina barn att bredda sin kost under hela barndomen och tonåren, men ju äldre barnen blir, desto större blir påverkan från vänner och kamrater på deras matval.
ANNONS FÖR NEXTORY SE
Genom att förstå hur gener påverkar selektivt ätande kan forskare få en större i insikt i varför vissa människor har svårt att äta hälsosamt. Detta kan i sin tur bana väg för utvecklingen av livsmedel som är mer attraktiva för barn och unga som lider av selektivt ätande. En annan möjlig inriktning för framtida forskning är utvecklingen av läkemedel som förändrar våra matpreferenser mot hälsosammare alternativ.
Publikation
Zeynep Nas, Moritz Herle, Alice R. Kininmonth, Andrea D. Smith, Rachel Bryant‐Waugh, Alison Fildes, Clare H. Llewellyn. Nature and nurture in fussy eating from toddlerhood to early adolescence: findings from the Gemini twin cohort. Journal of Child Psychology and Psychiatry, 2024; DOI: 10.1111/jcpp.14053
Läs mer om forskning kring hjärnan här.
