En del blir sköra redan i 60-årsåldern, andra förblir vitala livet ut. Ny forskning avslöjar att skörhet styrs av hundratals gener – och att åldrandet kan ta många olika vägar.
Två vänner fyller 80 samma år. Den ena promenerar dagligen och har ett aktivt socialt liv. Den andra brottas med stel gång, minnesproblem och täta sjukhusbesök. Varför åldras vi olika? Är det livsstilen och miljön som avgör – eller ligger en del av svaret i våra gener?
En ny internationell studie, ledd av forskare vid University of Colorado Boulder och publicerad i Nature Genetics, ger några av de mest detaljerade svaren hittills. Genom att analysera DNA från hundratusentals människor har forskarna identifierat över 400 gener som på olika sätt bidrar till skörhet och biologiskt åldrande. Resultaten visar att åldrandet inte är en enhetlig process, utan att flera olika biologiska vägar kan leda till olika former av sårbarhet i hög ålder.
Vad är skörhet – och vad betyder frailty?
Inom geriatriken används begreppet frailty – på svenska skörhet – för att beskriva när kroppen och hjärnan gradvis tappar sin motståndskraft mot sjukdomar, olyckor och andra påfrestningar. Det är ingen enskild diagnos, utan ett komplext tillstånd där flera kroppsliga och mentala funktioner försvagas samtidigt.
Typiska tecken kan vara långsammare gånghastighet, svagare greppstyrka, återkommande sjukdomar, försämrat minne eller minskad social aktivitet.
I dag klassas mer än 40 procent av alla över 65 år i USA som sköra. Bedömningen görs ofta med ett frailty index på runt 30 punkter. Men metoden har sina begränsningar: två personer kan få samma höga poäng trots helt olika problem. Den ena kan vara fysiskt svag men mentalt skarp, den andra i god fysisk form men med sviktande minne.
– Åldrande är inte en enda process. Det finns många sätt att vara skör, säger geriatrikern Kenneth Rockwood vid Dalhousie University i Kanada, en av studiens medförfattare i ett pressmeddelande.
FAQ – Vanliga frågor om skörhet (frailty)
Vad betyder skörhet (frailty)?
Skörhet är ett begrepp inom geriatriken som beskriver en gradvis minskad motståndskraft mot sjukdomar, olyckor och andra påfrestningar.
Är skörhet en sjukdom?
Nej, skörhet är ingen specifik sjukdom utan ett tillstånd där flera kroppsliga och mentala funktioner försvagas samtidigt.
Vilka är de vanligaste tecknen på skörhet?
Långsammare gånghastighet, svagare greppstyrka, återkommande sjukdomar, försämrat minne och minskad social aktivitet.
Hur mäter läkare skörhet?
Ofta används ett frailty index på runt 30 punkter som bedömer fysiska, kognitiva och sociala faktorer.
Kan skörhet delas in i olika typer?
Ja, den aktuella studien visar att skörhet kan delas in i flera underkategorier, exempelvis kognitiv svikt, metabola problem eller brist på socialt stöd.
Genetik och skörhet: den största kartläggningen hittills
För att förstå varför människor åldras så olika genomförde forskarna en genomomfattande associationsstudie (GWAS). Med den metoden går man igenom hela arvsmassan och söker samband mellan genetiska varianter och specifika hälsoproblem.
Utgångspunkten var UK Biobank, en av världens största databaser med genetisk och medicinsk information från en halv miljon britter. Genom att komplettera med andra internationella material kunde forskarna analysera genetiska mönster hos hundratusentals människor.
Resultatet blev en karta över 408 gener som på olika sätt är kopplade till skörhet – en dramatisk ökning jämfört med de knappt 40 gener som tidigare var kända.
– För att kunna utveckla behandlingar som bromsar eller till och med vänder biologiskt åldrande måste vi förstå den bakomliggande biologin. Detta är den största studie som hittills har använt genetik för att göra just det, säger Isabelle Foote, förstaförfattare och postdoktor vid CU Boulders Institute for Behavioral Genetics.
Olika typer av skörhet – sex vägar till åldrande
En viktig slutsats från studien är att det inte finns en enda typ av skörhet, utan flera. Forskarna kunde se både en allmän genetisk faktor som påverkar hela spektrumet och sex specifika underfaktorer som var och en speglar olika biologiska vägar till ohälsosamt åldrande.
Bland de tydligaste underkategorierna fanns skörhet kopplad till kognitiv svikt, med försämrat minne och tankeförmåga, och funktionsnedsättning, som yttrar sig i problem med rörlighet och fysisk kapacitet. Andra typer var mer metabola, där störningar i energiomsättningen ökar risken för exempelvis diabetes. Forskarna såg också mönster av samsjuklighet, där flera sjukdomar samverkar, och en kategori kopplad till ohälsosam livsstil som rökning, fysisk inaktivitet och dåliga matvanor. Slutligen fanns en form av skörhet kopplad till brist på socialt stöd, där ensamhet och isolering blir en central riskfaktor.
Att kunna skilja på dessa underkategorier gör det möjligt att förstå varför två personer kan verka lika sköra på ytan, men ändå ha helt olika biologiska orsaker bakom sina problem.
FAQ – sex olika former av skörhet
Vilka typer av skörhet finns det?
Forskningen visar att skörhet inte är ett enda tillstånd, utan kan delas in i flera olika varianter.
- Kognitiv svikt – försämrat minne och tankeförmåga.
- Funktionsnedsättning – problem med rörlighet och fysisk kapacitet.
- Metabola problem – störningar i energiomsättningen, ökad risk för t.ex. diabetes.
- Samsjuklighet – flera olika sjukdomar samtidigt.
- Ohälsosam livsstil – rökning, fysisk inaktivitet och dåliga matvanor.
- Brist på socialt stöd – ensamhet och social isolering.
Vilka gener styr skörhet?
Studien pekar också ut en rad gener som verkar särskilt viktiga för olika former av skörhet. Ett exempel är SP1-genen, som har betydelse för immunförsvaret och tidigare har kopplats till Alzheimers sjukdom. Här framträdde den som starkt associerad med kognitiv svikt, alltså försämrat minne och tankeförmåga.
Ett annat exempel är FTO-genen, mest känd för sin koppling till fetma. Den visade sig påverka flera olika underkategorier av ohälsosamt åldrande, vilket tyder på att samma genetiska mekanism kan spela roll på flera områden samtidigt.
– Studien visar inte bara olika aspekter av åldrandets sjukliga former, utan också att helt olika biologiska mekanismer ligger bakom, säger Andrew Grotzinger, biträdande professor i psykologi och neurovetenskap vid CU Boulder.
– Nästa steg blir att förstå hur vi kan behandla dessa processer.
Biologiskt åldrande – roten till många sjukdomar
Studien ger också stöd åt den så kallade geroscience-hypotesen. Den utgår från tanken att de många kroniska sjukdomar som blir vanligare med stigande ålder – hjärtsjukdomar, diabetes, demens och cancer – i själva verket har en gemensam grund. Det som driver dem är inte bara enskilda riskfaktorer, utan de biologiska mekanismer som ligger bakom själva åldrandet.
Om forskarna lyckas förstå och påverka dessa mekanismer öppnas nya möjligheter: man skulle kunna förebygga flera sjukdomar samtidigt, i stället för att behandla varje diagnos var för sig.
Relevans för Sverige
Resultaten är inte bara av akademiskt intresse. Sverige hör till de länder i världen med högst andel äldre: i dag är nästan var femte invånare över 65 år. Begreppet skörhet används redan i vården, bland annat för att bedöma risken för fall, sjukhusinläggningar och förtida död.
Problemet är att de metoder som används i dag ofta är för trubbiga. Om forskningen kan leda till mer precisa verktyg – som skiljer mellan olika typer av skörhet, från kognitiva problem till metabola riskfaktorer – skulle vården kunna sätta in rätt insatser i rätt tid. Det skulle inte bara minska lidandet för den enskilde, utan också avlasta ett redan hårt ansträngt vårdsystem.
Mot framtidens behandlingar
I framtiden kan människor kanske få en polygen riskprofil – en genetisk analys som visar vilken typ av ohälsosamt åldrande man är mest sårbar för.
Det långsiktiga målet är dock ännu större: att kartlägga de molekylära mekanismer som driver åldrandet och utveckla behandlingar som kan bromsa dem. En universell ”anti-aging-tablett” är osannolik, men riktade läkemedel kan bli möjliga. Ett kan inrikta sig på metabola problem, ett annat på kognitiv svikt.
– Det här antyder att det inte kommer att bli ett enda universalpiller mot åldrandets sjukdomar, men kanske behöver det inte vara hundratals heller, säger Andrew Grotzinger.
En genetisk karta över åldrandets vägar
Den nya studien är den hittills största genetiska kartläggningen av åldrande och skörhet i kroppen och hjärnan. Den visar att åldrandet inte är ett enda sammanhållet fenomen, utan snarare en mosaik av olika biologiska processer.
För forskningen innebär det en karta över var man bör leta efter framtida behandlingar. För vården kan det på sikt betyda mer precisa diagnoser och bättre förebyggande insatser. Och för oss alla är slutsatsen tydlig: även om åldrandet är ofrånkomligt, så finns det sätt att förstå – och kanske även påverka – dess utveckling.
Läs mer:
- Lemurer kan hålla nyckeln till friskare åldrande – även för oss människor
- Vad är hälsosamt åldrande? Hundraåringarna i Cilento kan ha svaret
- Ny studie avslöjar två oväntade vändpunkter i åldrandeprocessen
- Vitamin D kan bromsa biologiskt åldrande, visar ny studie
Publikation
Isabelle F. Foote, Jonny P. Flint, Anna E. Fürtjes, Jeremy M. Lawrence, Donncha S. Mullin, John D. Fisk, Tobias K. Karakach, Andrew Rutenberg, Nicholas G. Martin, Michelle K. Lupton, David J. Llewellyn, Janice M. Ranson, Simon R. Cox, Michelle Luciano, Kenneth Rockwood, Andrew D. Grotzinger. Uncovering the multivariate genetic architecture of frailty with genomic structural equation modeling. Nature Genetics, 2025; 57 (8): 1848 DOI: 10.1038/s41588-025-02269-0
