Senast uppdaterad den 25 september, 2025 av Mikroskop redaktion
När vi på våren växlar mellan sommartid och vintertid – från vintertid till sommartid – flyttas ljuset från morgon till kväll och rytmen halkar efter. En ny modellstudie från Stanford pekar på att permanent normaltid (i vardagligt tal ”vintertid”) bättre stämmer med kroppens klocka och sannolikt gynnar folkhälsan, särskilt i Norden.
Vad säger forskningen om sommartid och vintertid?
Du märker det kanske inte den där söndagen i mars. Men när klockan hoppar fram en timme flyttas ljuset från morgon till kväll – och kroppen tappar sitt fotfäste. Alarmet ringer lika tidigt, men starten på dagen känns tyngre, koncentrationen svagare och natten kortare. Förklaringen är att kroppens inre klocka – dygnsrytmen – halkar efter.
Dygnsrytmen är mer än en känsla av pigg eller trött. Den styr hormoner, ämnesomsättning, vakenhet och immunförsvar. Morgonljus får klockan att ticka i takt, medan kvällsljus drar den bakåt. När vi ställer fram klockan till sommartid hamnar mer av ljuset på kvällen, och många tappar balansen i rytmen. Efter vårskiftet kan det ta från några dagar upp till omkring två veckor att bli helt återställd, och över sommarhalvåret kan störningen förstärkas. När vi ställer tillbaka klockan på hösten flyttas i stället mer ljus till morgonen, vilket oftast är lättare för rytmen.
Det är just detta forskarna bakom den nya studien ville sätta siffror på. De jämförde tre tänkbara tidsupplägg: permanent normaltid (ofta kallad ”vintertid”; CET/UTC+1 året runt), permanent sommartid (CEST/UTC+2 året runt) och dagens system med halvårsvisa skiften. Med lokala tider för soluppgång och solnedgång räknade de ut hur mycket kroppens inre klocka skulle behöva justeras för att hålla jämna steg med dygnet. Detta ”omställningstryck” kopplades sedan till kända riskmönster för bland annat fetma, stroke, diabetes och depression.
Resultatet blev tydligt: permanent normaltid stör minst och gynnar flest. Permanent sommartid är ett steg i rätt riktning jämfört med att fortsätta växla två gånger per år, men når inte upp till samma nivå. En trolig förklaring är att fler människor påverkas negativt av extra kvällsljus än antalet som faktiskt hinner dra nytta av en senare skymning.
Morgonljus kontra kvällsljus: så flyttas rytmen
Människans dygnsrytm är inte exakt 24 timmar. Den är i genomsnitt 24 timmar och 12 minuter, vilket betyder att kroppen varje dag tenderar att glida lite senare om den inte får hjälp av ljus. Morgonljus fungerar som en naturlig väckarklocka och håller rytmen på plats, medan starkt ljus sent på kvällen drar den bakåt. För den som redan är kvällsmänniska kan effekten bli extra påtaglig: kortare sömn och trögare morgnar under arbetsveckan.
Men vi är inte alla lika. En mindre grupp morgonlärkor – omkring 15 procent av befolkningen – har en inbyggd klocka som går lite för snabbt (kortare än 24 timmar). För dem kan extra kvällsljus vara en fördel och enligt modellen innebär permanent sommartid minst belastning. På befolkningsnivå ser bilden dock annorlunda ut. De flesta behöver mer morgonljus för att hålla rytmen stabil – därför pekar studien ut permanent normaltid som det bästa alternativet.
Sommartid kontra vintertid: därför spelar morgonljuset större roll
I grunden handlar valet av tidssystem om när på dygnet vi placerar de få ljusa timmarna under årets mörka månader. Med normaltid kommer gryningen tidigare i klocktid, vilket gör det lättare att vakna i fas och hålla sovvanorna stabila över arbetsveckan. Om ljuset i stället skjuts mot kvällen får vi senare skymning – men också en större risk för försenad insomning. Sådana rytmstörningar har i forskningen kopplats till högt blodtryck, försämrad glukosreglering och ökad risk för viktuppgång.
När forskarna bakom den nya studien översatte principerna till befolkningsnivå blev skillnaderna påtagliga. Jämfört med dagens halvårsvisa tidsomställningar skulle permanent normaltid i USA enligt modellen kunna innebära omkring 300 000 färre fall av stroke per år och cirka 2,6 miljoner färre personer med fetma. Permanent sommartid uppnådde omkring två tredjedelar av den effekten – ungefär 220 000 färre fall av stroke och 1,7 miljoner färre fall av fetma. I linje med hypotesen syntes inga tydliga skillnader för sjukdomar utan direkt dygnsrytmkoppling, till exempel artrit.
Fakta: Vad modellen visar – i siffror och osäkerheter
- Vad jämförs? Tre tidsupplägg: permanent normaltid, permanent sommartid och halvårsvisa skiften mellan dem.
- Hur mäts effekten på kroppen? Modellen beräknar hur fördelningen av morgon- och kvällsljus får den inre klockan att behöva ställa om (omställningstryck).
- Hur kopplas det till hälsa? Omställningstrycket länkas till amerikansk statistik på countynivå (USA) för bland annat fetma och stroke för att skatta möjliga folkhälsoutfall.
- Viktigt att veta: Resultaten är modellresultat (beräkningar) – inte observerade effekter efter en faktisk tidsförändring.
När började sommartid – och varför det historiska svaret inte räcker
Bakgrunden till sommartid är i första hand praktisk. När systemet infördes i olika länder motiverades det av energibesparingar, krigsekonomi och handel, både i Europa och USA. I Sverige kom sommartiden relativt sent – 1980 – och sedan dess har vi växlat klockan fram och tillbaka två gånger per år. I USA testade man till och med permanent sommartid 1974, men försöket avbröts snabbt, inte minst för att många barn fick börja skoldagen i mörker.
I dag lutar utvecklingen åt ett annat håll. Flera medicinska organisationer, bland annat American Academy of Sleep Medicine och American Medical Association, förespråkar permanent normaltid. Deras argument handlar inte längre om energibesparing utan om folkhälsa: morgonljusets roll för en stabil dygnsrytm väger tyngre än fördelarna med ljusa kvällar.
Sverige på nordliga breddgrader: små ljusmarginaler, stor effekt
För oss i Sverige är frågan särskilt påtaglig. På våra nordliga breddgrader är vinterdagarna korta och varje timme dagsljus spelar roll. Om morgonljuset försvinner till förmån för ljusare kvällar blir det svårare för många att hålla rytmen, inte minst för pendlare och skolelever.
Det betyder inte att ljusa sommarkvällar saknar värde – de kan upplevas som ren livskvalitet. Men när hälsoeffekterna vägs in talar fysiologin tydligt för att prioritera ljus på morgonen. Med så små marginaler under vinterhalvåret ger en tidig gryning helt enkelt större vinst än en senare skymning.
Vardagen som bevislaboratorium: trafik, skola, prestation
Effekterna av ljus och dygnsrytm märks inte bara i laboratoriet – de går att iaktta i vardagen. Morgonljus gör oss piggare, förbättrar koncentrationen och minskar risken för misstag, vilket i sin tur kan sänka olycksriskerna i trafiken eller på arbetsplatser.
Det motsatta gäller för sent ljus, oavsett om det handlar om stark belysning i stadsmiljö eller timmar framför skärmar. När rytmen förskjuts mot senare tider krymper sömnen och återhämtningen. I skolmiljöer betyder det tröttare elever, sämre inlärning och större svårigheter att hålla fokus.
I yrken med obekväma arbetstider blir effekterna ännu tydligare. Inom vården, transportsektorn och industrin kan skiften kollidera med kroppens klocka, vilket ökar belastningen både på hälsa och prestation. När scheman drar åt fel håll förstärks samma problem som tidsomställningarna skapar – fast året runt.
FAQ – korta svar på vanliga frågor om sommartid och vintertid
Är ”normaltid” samma sak som ”vintertid”?
Ja. Normaltid är den lagliga standardtiden (CET/UTC+1 i Sverige). I vardagligt tal kallas perioden utan sommartid ofta ”vintertid”.
Visar studien säkert vad som händer med hälsan när vi väljer tidssystem?
Nej. Resultaten är modellresultat – beräkningar baserade på antaganden – inte bevis efter en faktisk förändring av tidssystemet.
Gäller siffrorna för färre fall av stroke och fetma i Sverige också?
Nej, siffrorna gäller USA. Modellen kopplar ljus/rytm till amerikansk statistik på countynivå och uppskattar cirka 300 000 färre fall av stroke per år och 2,6 miljoner färre personer med fetma vid permanent normaltid; permanent sommartid når cirka två tredjedelar av den effekten.
Varför anses morgonljus viktigare för hälsan än kvällsljus?
Morgonljus ställer fram den inre klockan så att vi somnar i tid och vaknar piggare. Kvällsljus försenar rytmen och ökar risken för kortare och senarelagd sömn.
Men många uppskattar ljusa kvällar – spelar det ingen roll?
Ljusa kvällar kan vara positiva, men på befolkningsnivå väger vinsterna av tidigare morgonljus tyngre för sömn och hälsa.
Gäller resonemanget även i Sverige?
Ja, mekanismerna är allmänmänskliga. I Sverige, med korta vinterdagar, kan rätt placerat morgonljus vara extra betydelsefullt.
Finns grupper som kan må bättre av permanent sommartid?
Ja. Modellen antyder att en mindre grupp morgonlärkor (omkring 15 procent) kan få lägre ”rytmstress” av sommartid året runt. Totalt gynnas ändå flest av permanent normaltid.
När infördes sommartid – och varför avbröt USA försöket 1974?
Sommartid har historiskt motiverats av energi och ekonomi. USA:s försök med permanent sommartid 1974 avbröts bland annat på grund av mörka skolmorgnar.
Vad kan jag själv göra redan nu för att hjälpa dygnsrytmen?
Sök morgonljus utomhus, dämpa kvällsljus/skärmar och håll regelbundna sovtider. Det gynnar rytmen – oavsett tidssystem.
Vilket skifte påverkar mest?
Vårens övergång till sommartid försenar rytmen och kan ge störst påverkan; höstskiftet är oftast mildare.
Modell, inte facit: vad som saknas – och varför det spelar roll
Innan man drar långtgående slutsatser behöver en sak vara tydlig: resultaten i studien är modellutfall – alltså beräkningar – och inte bevis på vad som faktiskt sker efter en verklig förändring av tidssystemet. Antagandena i modellen är dessutom relativt ”rytmanpassade”. I verkligheten sover många kortare, vistas mindre ute i dagsljus och använder skärmar sent. Det kan göra att rytmstressen i vardagen är större än vad beräkningarna visar, och att nyttan av ett mer rytmvänligt tidssystem snarare underskattas.
Andra faktorer fångas också sämre i modellen: socioekonomi, skiftarbete och kulturmönster (till exempel sena middagar). Därför bör resultaten vägas mot kunskap också från andra områden – ekonomi, energiförbrukning och logistik – innan politiska beslut fattas.
Slutsatsen: mer morgonljus hjälper fler än ljusa kvällar
Trots osäkerheterna pekar den mest omfattande tillgängliga modellen i samma riktning som många sömnmedicinska rekommendationer: en stabil tid är bättre än återkommande tidsbyten – och permanent normaltid gynnar flest människor. Tidssystemet kan inte förändra solens gång, men den kan avgöra när på dagen vi får mest ljus. På våra breddgrader talar forskningen för att prioritera morgonljuset – eftersom fler har nytta av en tidigare gryning än av en senare skymning.
Läs mer:
- Dygnsrytm och ljus – vad som händer när vi rubbar kroppens inre klocka
- När ska man äta frukost? Ny forskning pekar ut klockslaget som varningssignal i högre åldrar
- Så styr kärlekshormonet oxytocin hur snabbt vänskap uppstår
- Torr i ögonen? Därför drabbas unga allt oftare – ny studie varnar för skärmtidens biverkningar
Publikation
Lara Weed and Jamie M. Zeitzer. Circadian-informed modeling predicts regional variation in obesity and stroke outcomes under different permanent US time policies. Proceedings of the National Academy of Sciences, 15 Sep 2025 DOI: 10.1073/pnas.250829312