Stötta oberoende vetenskapsjournalistik – gör ett gratis klimat-test
ClimateHero är en snabb och gratis klimatkalkylator baserad på vetenskap. På bara några minuter svarar du på några frågor och får personliga tips för att minska ditt klimatavtryck – ofta med fördelar för både hälsa och plånbok.
Genom att göra testet via länken nedan stöttar du Mikroskops arbete med att granska forskning och göra den tillgänglig för alla – helt utan kostnad för dig, men ovärderligt för fri och oberoende vetenskapsjournalistik.
Dygnsrytm styr mer än vår sömn. Enligt ny forskning påverkas immunförsvar, ämnesomsättning och humör av hur – och när – vi utsätts för ljus. Neuroforskaren Randy J. Nelson varnar nu för konsekvenserna av att ständigt gå emot kroppens inbyggda dygnsrytm.
Vi är biologiskt kalibrerade för solen. Men i vår moderna tillvaro är det ljuset från skärmar, lampor och stadsmiljö som styr våra kvällar. Och enligt Randy J. Nelson, professor i neurovetenskap vid West Virginia University, kan just det vara ett allvarligt folkhälsoproblem.
– Ljuset har blivit en störande faktor i vår inre biologi. Och vi ser nu att det påverkar fler system än vi tidigare förstått, säger han i ett pressmeddelande.
Nelsons forskning visar att dygnsrytm inte bara handlar om trötthet och vakenhet. Det är ett komplext styrsystem som reglerar immunfunktion, hormonutsöndring, ämnesomsättning och hjärnans humörreglering. När rytmen rubbas – exempelvis av blått ljus sent på kvällen – kan konsekvenserna bli långtgående.
När dygnsrytmen störs – hjärnan förändras
I sina djurmodeller har Nelson sett att nattlig ljusexponering kan trigga neuroinflammation, försämra minne och förändra socialt beteende. I människor ser man liknande mönster: störd dygnsrytm är kopplad till ökad risk för depression, ångest, insulinresistens och fetma.
– Vi ser inte längre ljus som bara en yttre miljöfaktor. Det är en biologisk signal – och när den kommer vid fel tidpunkt stör den hela kroppens rytmik, säger han.
Blått ljus, som är särskilt vanligt i LED-lampor och skärmar, är den mest potenta formen för att undertrycka melatonin – det hormon som styr sömn men också immunförsvar och cellreparation.
Från kalkonfabrik till forskning om dygnsrytm och hälsa
Nelsons väg till forskningen började i en kalkonfabrik, där han jobbade nattpass under gymnasiet. Han arbetade även som obduktionsassistent på två sjukhus innan en tillfällighet på San Diego Zoo ledde honom in på forskarbanan.
Så småningom blev han den första i USA att ta två parallella doktorsexamina – i psykologi och endokrinologi vid UC Berkeley. Idag leder han ett forskarlag vid West Virginia University och är ordförande för neurovetenskapsinstitutioner vid USA:s medicinska fakulteter.
Hans passion: att förstå och skydda vår dygnsrytm – och att föra forskningen hela vägen in i kliniken.
Ljuset i vården – skadar det återhämtningen?
Nelsons team driver nu flera kliniska studier. Två av dem fokuserar på patienter som återhämtar sig efter stroke eller hjärtkirurgi. Här testas om dämpad, dygnsryttmsanpassad belysning på intensivvårdsavdelningar kan förbättra utfallet.
– Patienterna är omgivna av starkt ljus dygnet runt. Det är som att deras biologiska klockor ställs ur spel just när kroppen behöver dem som mest, säger han.
En tredje studie handlar om dygnsrytm och hälsa hos vårdpersonal. Där testas bärbara blåljusvisir på sjuksköterskor som jobbar natt, i syfte att återställa melatoninbalansen och förbättra kognition, humör och sömnkvalitet.
Tid på dygnet – en bortglömd faktor i forskningen
Nelson menar att ett grundläggande problem är att forskningsresultat sällan redovisar när experimenten genomförs. Det gör studier svåra att jämföra – eftersom samma biologiska system kan reagera olika beroende på tid på dygnet.
– Det är som att försöka förstå fotosyntes utan att ta hänsyn till solens position. Tiden är en biologisk variabel, säger han.
Han vill att fler forskare börjar inkludera klockslag i sina studier, särskilt inom medicin och farmakologi – där effekten av ett läkemedel ofta varierar med dygnsrytmen.
Så skyddar du din dygnsrytm – fyra råd
För den som vill förbättra sin dygnsrytm rekommenderar Nelson följande:
- Undvik blått ljus från skärmar minst 1–2 timmar före läggdags
- Använd varmare (gulare) ljuskällor på kvällstid
- Håll regelbundna sovtider – även på helger
- Få dagsljus så tidigt som möjligt varje morgon
Enligt honom kan dessa enkla åtgärder förebygga störd dygnsrytm och förbättra både immunförsvar och mentalt välbefinnande.
En bok om mörkrets betydelse
För att nå en bredare publik har Nelson nyligen gett ut boken Dark Matters på Oxford University Press. Den riktar sig till alla som vill förstå varför kroppen fungerar bäst i takt med ljuset – och varför vi blir sjuka när vi ignorerar rytmen.
Han menar att vår moderna livsstil skapar en biologisk konflikt – och att lösningen ofta är att återvända till det evolutionära ramverket: natt är natt. Dag är dag.
– Vi måste sluta leva i ständig biologisk jetlag, säger han.
Vanliga frågor om ljus, sömn och kroppens rytmer (FAQ)
Här är svar på några vanliga frågor om hur ljus och kroppens biologiska rytmer hänger ihop.
Vad styr kroppens biologiska rytm?
Kroppen följer en inbyggd tidsmekanism som reglerar sömn, ämnesomsättning, hormoner och immunförsvar över ett 24-timmarsdygn. Ljuset är den viktigaste signalen som synkroniserar rytmen med omgivningen.
Varför är ljus på kvällen ett problem?
Ljus – särskilt från skärmar – lurar hjärnan att tro att det fortfarande är dag. Det fördröjer kroppens förberedelse för sömn och påverkar flera fysiologiska processer negativt.
Hur påverkar blått ljus sömnkvaliteten?
Blå våglängder från digitala skärmar kan minska produktionen av melatonin, ett hormon som hjälper oss att somna och sova djupt.
Vad händer i kroppen vid rytmrubbningar?
Oregelbundenhet i våra dag-natt-signaler kan kopplas till sömnsvårigheter, nedstämdhet, viktökning och ökad inflammationsrisk.
Hur kan man främja en hälsosam sömnrytm?
Bästa råden är att minska skärmtid på kvällen, vistas i dagsljus tidigt på dagen, ha fasta rutiner för sänggående och undvika stark belysning sent.
Läs mer:
- Mjölk och mardrömmar – finns det ett samband?
- Påverkar kaffe sömnen? Ny studie visar tydlig effekt – särskilt hos unga
- Vad händer i hjärnan om man sover för mycket? Ny studie avslöjar riskerna
- Sömnbrist gör det svårare att hantera negativa tankar – ny forskning förklarar varför
- Sömn viktigt för språkinlärning
Publikation
Randy J. Nelson. Randy J. Nelson: Disruption of circadian rhythms on brain function and health. Brain Medicine, 2025; 1 DOI: 10.61373/bm025k.0083
