Senast uppdaterad den 22 mars, 2026 av Mikroskop redaktion
Stress under graviditeten eller tidigt i livet kan påverka hur hjärnan och tarmen kommunicerar med varandra. Nu tyder ny forskning på att tidig stress och magproblem kan hänga ihop.
En ny studie, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Gastroenterology, pekar på att tidig stress kan vara kopplad till förändringar i både tarmen och det sympatiska nervsystemet – alltså den del av nervsystemet som aktiveras vid stress. Forskarna menar att sådana förändringar kan bidra till senare besvär som buksmärta, förstoppning, diarré och IBS.
Bakom studien står forskare vid New York University. I pressmaterialet beskriver studieförfattarna att de ville förstå de biologiska mekanismer som kan ligga bakom sambandet mellan tidig stress och senare mag-tarmproblem.
Fakta: Vad är det sympatiska nervsystemet?
Det sympatiska nervsystemet ingår i det autonoma nervsystemet, som styr kroppsfunktioner som sker utan att vi tänker på dem, till exempel puls, andning och matsmältning. Systemet aktiveras vid stress och påverkar också hur mage och tarm fungerar.
Musförsök och barnstudier gav svar
För att undersöka sambandet använde forskarna både musförsök och data från två stora studier på barn. I djurförsöken utsattes nyfödda möss för tidig stress genom att separeras från sina mödrar flera timmar om dagen. När mössen senare undersöktes, motsvarande ung vuxen ålder, såg forskarna mer ångestliknande beteende, ökad smärtkänslighet från tarmen och störningar i tarmens rörelser.
Resultaten tydde också på att olika symtom hos försöksdjuren styrdes av olika biologiska mekanismer. Det innebar att olika besvär inte verkade drivas av samma biologiska vägar.
När forskarna störde signaleringen i det sympatiska nervsystemet förbättrades problemen med tarmrörelserna, men smärtan minskade inte. Könshormoner tycktes spela en roll för smärtan, men inte för tarmmotoriken. Samtidigt var serotoninrelaterade signalvägar inblandade i både smärta och tarmrörelser.
Tillsammans tyder resultaten på att olika symtom kan vara kopplade till olika förändringar i tarm-hjärna-axeln och därför kan behöva olika behandlingar.
Forskarna såg också könsskillnader i musförsöken: honmöss utvecklade oftare diarréliknande besvär, medan hanmöss oftare fick förstoppning. I de mänskliga analyserna sågs däremot inga tydliga skillnader mellan flickor och pojkar när det gällde mag-tarmbesvär.
Två stora studier på barn gav stöd åt resultaten
För att undersöka om fynden också kunde ha relevans för människor analyserade forskarna data från två stora studier på barn. Den ena omfattade mer än 40 000 barn i Danmark som följdes från födseln till 15 års ålder. Omkring hälften av barnen var födda av mödrar som hade obehandlad depression under graviditeten eller efter förlossningen.
I den danska studien hade barn till mödrar med obehandlad depression högre risk för flera mag-tarmrelaterade tillstånd, bland annat illamående och kräkningar, spädbarnskolik, funktionell förstoppning och IBS. Enligt forskarna stärker det bilden av att tidiga påfrestningar kan påverka mag-tarmhälsan under uppväxten.
Den andra barnstudien byggde på data från nästan 12 000 amerikanska barn i den NIH-finansierade ABCD-studien. Där undersökte forskarna sambandet mellan olika former av tidig utsatthet, som övergrepp, försummelse och psykisk ohälsa hos föräldrar, och mag-tarmsymtom hos barn i nio- till tioårsåldern. Även här såg forskarna ett samband mellan tidig stress och magproblem.
Det betyder inte att studien bevisar att tidig stress orsakar senare magbesvär. De mänskliga analyserna visar samband, inte säkra orsaker. Men sammantaget stärker resultaten bilden av att mag-tarmproblem hos barn kan hänga ihop med upplevelser mycket tidigt i livet.
Du kanske också gillar
Tarm-hjärna-axeln kan spela en nyckelroll
Forskarna beskriver tarm-hjärna-axeln som central för hur hjärnan och tarmen kommunicerar med varandra. Denna kommunikation spelar en viktig roll för matsmältning, smärtsignalering och tarmens rörelser. När samspelet störs kan det bidra till tillstånd som IBS, buksmärta, diarré och förstoppning.
En viktig slutsats från studien är därför att sjukvårdspersonal kanske inte bara bör fråga patienter med magbesvär om stress i nuet, utan också om tidiga livserfarenheter. Forskarna menar att utvecklingshistorien kan ge viktiga ledtrådar till hur vissa störningar i tarm-hjärna-interaktionen uppstår och hur de bäst kan behandlas.
Samtidigt bör resultaten tolkas med viss försiktighet. En del av underlaget kommer från möss, och de mänskliga analyserna visar som sagt samband snarare än bevisade orsakssamband. Sammantaget tyder resultaten ändå på att tidig stress och senare magproblem kan hänga ihop via förändringar i både tarmen och nervsystemet – något som kan få betydelse för hur framtida behandlingar av mag-tarmbesvär med koppling till tarm-hjärna-axeln utformas.
Fakta: Vad är tarm-hjärna-axeln?
Tarm-hjärna-axeln är den förbindelse genom vilken hjärnan, tarmen och nervsystemet kommunicerar med varandra. Denna kommunikation påverkar bland annat matsmältning, smärtsignaler, stressreaktioner och tarmens rörelser. När samspelet störs kan det bidra till besvär som buksmärta, förstoppning, diarré och IBS.
Du kanske också gillar
Publikation
Sarah A. Najjar, Helene Kildegaard, Ardesheer Talati, Priscila Dib Goncalves, Andrew Del Colle, Zixing Huang, Yan Tong, Daniel Juarez, Rahi Shah, Erfaneh Barati, Taeseon Woo, Melissa Medina, Narek Israelyan, Marguerite Bernard, Ruxandra Tonea, Michelle Ovchinsky, Noa Pesner, Roey Ringel, Luisa Valdetaro, Mette Bliddal, Martin Thomsen Ernst, Michael D. Gershon, Lin Y. Hung, Kara G. Margolis. Enteric and Sympathetic Nervous System Pathways Mediate Early Life Stress Effects on Gut Motility and Pain: Mechanistic Findings with Human Correlation. Gastroenterology, 2026; DOI: 10.1053/j.gastro.2026.02.030