Roliga fakta om kroppen – anatomisk modell av människokroppens muskler, skelett och inre organ mot en ljus bakgrund.
|

10 roliga fakta om kroppen – som faktiskt stämmer

Du är längre på morgonen än på kvällen. Din kropp avger ett svagt ljus som inte går att se med blotta ögat. Och hjärnan, som bearbetar kroppens smärtsignaler, saknar själv smärtreceptorer. Här är tio roliga fakta om kroppen som du kanske inte kände till.

1. Du kan vara nästan två centimeter längre på morgonen

Roliga fakta om kroppen: Person som sover under ett täcke i en säng.

Din längd är inte riktigt densamma under hela dagen. Faktum är att du kan vara nästan två centimeter längre när du vaknar än när du går och lägger dig.

I en brittisk studie från 1984 mätte forskare åtta män vid nio tillfällen under ett dygn. Skillnaden mellan deras längsta och kortaste mått var i genomsnitt 1,93 centimeter. Männen var längst på morgonen och kortast sent på kvällen.

Förklaringen finns framför allt i ryggradens mellankotsskivor. De innehåller mycket vatten och pressas gradvis samman när vi står, går och sitter. Under natten minskar belastningen på ryggraden, vilket gör att skivorna åter kan ta upp vätska och vi blir något längre igen.

Vetenskapliga källor:

2. Din kropp lyser – men alldeles för svagt för att du ska se det

En kropp som lyser.

År 2009 lyckades japanska forskare fotografera ljus som människokroppen avger. För att fånga det svaga skenet behövdes ett helt mörklagt rum och en extremt ljuskänslig kamera.

I studien deltog fem friska män i 20-årsåldern. Kameran registrerade så kallad ultrasvag fotonemission från deras hud. Ljuset var ungefär tusen gånger svagare än vad det mänskliga ögat kan uppfatta.

Ljusavgivningen varierade också under dygnet. Hos deltagarna var den svagast på morgonen och nådde sin högsta nivå omkring klockan fyra på eftermiddagen.

Fenomenet uppstår i samband med kemiska reaktioner i kroppens celler. Forskarna misstänker att variationerna under dygnet hänger samman med ämnesomsättningen, men mer forskning behövs för att förstå sambandet.

Vetenskaplig källa:

3. Dina näsborrar kan turas om att släppa igenom mest luft

Näsborrar.

Har du märkt att det ibland känns lättare att andas genom den ena näsborren? Det kan vara helt normalt och bero på något som kallas näscykeln.

Under dygnet växlar luftflödet mellan näsborrarna i takt med att blodkärlsrik vävnad i näsans slemhinna sväller och drar ihop sig. Förändringarna styrs av det autonoma nervsystemet och är oftast så små att vi inte tänker på dem.

I en studie från 2016 följde forskare luftflödet hos 33 friska personer under ett dygn. De såg att växlingarna i genomsnitt gick långsammare under sömnen. Även hur deltagarna låg påverkade luftflödet genom näsborrarna.

Vetenskaplig källa:

4. Du har två blinda fläckar – utan att märka dem

Två gröna ögon.

I varje öga finns ett område där vi inte kan se någonting. Trots det uppfattar vi normalt vårt synfält som helt och sammanhängande.

Den blinda fläcken sitter där synnerven lämnar näthinnan. Här saknas stavar och tappar, de ljuskänsliga celler som gör att vi kan uppfatta ljus.

När båda ögonen är öppna kan det ena ögat kompensera för det andra. Hjärnan använder också information från området runt den blinda fläcken för att fylla i det som saknas.

I en studie från 2020 visade forskare att synsystemet är bättre på att fylla i saknad information vid ögats naturliga blinda fläck än vid vissa konstgjorda luckor i synfältet.

Vetenskaplig källa:

5. Hornhinnan får syre från luften

Ögat.

Hornhinnan, den genomskinliga delen längst fram på ögat, saknar normalt blodkärl. Det gör att ljuset kan passera obehindrat, men innebär också att hornhinnan måste få syre och näring på andra sätt än de flesta av kroppens vävnader.

En stor del av syret kommer direkt från luften och når hornhinnan via tårfilmen. Näring tillförs bland annat från vätskan inne i ögat.

Hornhinnan är dessutom mycket känslig för beröring. Den innehåller gott om nervändar, vilket förklarar varför även ett litet dammkorn i ögat kan göra så ont.

Vetenskapliga källor:

6. Hjärnan kan bearbeta smärta utan att själv känna den

Hjärnan.

Hjärnan tar emot och bearbetar kroppens smärtsignaler, men själva hjärnvävnaden saknar smärtreceptorer. Det är en av anledningarna till att vissa hjärnoperationer kan utföras medan patienten är vaken.

Under sådana operationer kan kirurgen be patienten att exempelvis tala, räkna eller röra en kroppsdel för att kontrollera att viktiga hjärnfunktioner inte skadas.

Däremot måste hårbotten och andra smärtkänsliga vävnader bedövas. Till skillnad från hjärnvävnaden kan nämligen både hjärnhinnor och vissa blodkärl reagera på smärta.

I en studie från 2018 undersökte forskare hur patienter reagerade när olika strukturer inne i huvudet stimulerades under vakna hjärnoperationer. Resultaten visade att vissa delar av hjärnhinnorna och blodkärlen kunde framkalla smärta.

Vetenskaplig källa:

7. Magsäcken måste skydda sig mot sin egen syra

Magsäcken.

Magsäcken producerar saltsyra som hjälper till att bryta ner maten och oskadliggöra många av de mikroorganismer vi får i oss. Men hur klarar magsäcken själv av den sura miljön?

Förklaringen är att magsäckens insida skyddas av ett slemlager som tillsammans med bikarbonat håller miljön närmast cellerna betydligt mindre sur än magsäcksinnehållet.

Slemhinnans celler bildar dessutom en tät barriär och förnyas kontinuerligt. Om skyddet försvagas kan magsyran och matsmältningsenzymerna skada slemhinnan och bidra till att magsår uppstår.

Vetenskaplig källa:

8. Du bär på ungefär lika många bakterier som mänskliga celler

Mänskliga celler

Det har länge påståtts att människokroppen innehåller tio gånger fler bakterier än mänskliga celler. Men den ofta upprepade siffran har visat sig vara en kraftig överskattning.

År 2016 uppskattade forskare vid Weizmann Institute of Science i Israel att en vuxen man på 70 kilo bär på omkring 38 biljoner bakterier, varav de allra flesta finns i tjocktarmen.

I en senare studie, publicerad i tidskriften PNAS 2023, uppskattades antalet mänskliga celler hos en vuxen man av motsvarande storlek till omkring 36 biljoner. Det innebär att bakterierna och kroppens egna celler är ungefär lika många, även om antalet varierar mellan individer.

Trots det enorma antalet väger bakterierna förvånansvärt lite. Enligt beräkningen från 2016 uppgår deras sammanlagda vikt till omkring 200 gram.

Vetenskapliga källor:

9. Hjärnan vet när du försöker kittla dig själv

Hjärnan vet när du försöker kittla dig själv

Varför är det så svårt att kittla sig själv, när samma beröring från någon annan kan få oss att börja skratta?

År 1998 undersökte brittiska forskare fenomenet med hjälp av funktionell magnetkamera. De jämförde hjärnans aktivitet när försökspersonerna själva framkallade en kittlande beröring med när beröringen kom utifrån.

Resultaten visade att hjärnans känselbearbetande områden reagerade starkare på beröring som deltagarna inte själva hade orsakat.

Förklaringen är att hjärnan kan förutse vilka känselintryck våra egna rörelser kommer att ge upphov till. När vi rör vid oss själva dämpas därför reaktionen på beröringen, vilket gör att det kittlas betydligt mindre.

Vetenskaplig källa:

10. Levern kan växa efter att en del har opererats bort

Levern kan växa efter att en del har opererats bort

Levern har en ovanlig förmåga att återbilda vävnad. Om en del av organet opereras bort kan den kvarvarande levern växa och på så sätt kompensera för en del av förlusten.

Tack vare den här förmågan kan en levande person donera en del av sin lever. Efter operationen växer den kvarvarande levern och kan återfå en stor del av sin ursprungliga storlek, men inte nödvändigtvis sin ursprungliga form.

I en studie som publicerades online 2015 följde forskare 91 personer som donerat leverns högra lob. Efter ett år hade deras kvarvarande lever i genomsnitt återfått 85 procent av den ursprungliga levervolymen. Vid samma tidpunkt hade 96 procent av donatorerna också uppnått studiens gränsvärden för normal leverfunktion, bedömt utifrån protrombintid och bilirubin.

Hur väl levern återhämtar sig beror bland annat på hur mycket frisk levervävnad som finns kvar. Vid avancerad leversjukdom kan återbildningsförmågan vara nedsatt.

Vetenskaplig källa:

Duclos m.fl. (2016). Ad Integrum Functional and Volumetric Recovery in Right Lobe Living Donors: Is It Really Complete 1 Year After Donor Hepatectomy? American Journal of Transplantation.

Bonus: Kan man verkligen nysa med öppna ögon?

Person som nyser.

Du har kanske hört att man måste blunda när man nyser, eftersom ögonen annars riskerar att hoppa ur sina hålor. Men det är en myt.

När vi nyser sluts ögonlocken vanligtvis automatiskt som en del av nysreflexen. Det går däremot att nysa med öppna ögon, även om det kan vara svårt att låta bli att blunda.

Och någon risk att ögonen skulle hoppa ur sina hålor finns inte. De hålls på plats av bland annat muskler och bindväv och påverkas inte på det sättet av en nysning.

Medicinsk källa: Cleveland Clinic – Sneezing: Causes and How To Make It Stop.

Du kanske också gillar
Dela det här:
Observera: Detta är populärvetenskaplig information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta sjukvården vid frågor om din hälsa. Publicerat av Mikroskop Redaktion – läs våra redaktionella principer.
Önskade källor på Google
Tidningen Mikroskop
Se mer från Tidningen Mikroskop
Lägg till Tidningen Mikroskop som önskad källa.
Lägg till Mikroskop

Mer att läsa