Vad får människor att må bra – på riktigt? Välbefinnandet är mer än lycka eller rikedom. Global Flourishing Study har undersökt hälsa och helhet hos 200 000 vuxna i 22 länder – och resultatet tecknar en ny karta över hur människor mår i världen.
Vad innebär det egentligen att leva ett gott liv – och hur kan vi mäta välbefinnande i olika delar av världen? Det är kärnfrågan bakom Global Flourishing Study (GFS), en internationell långtidsstudie som syftar till att kartlägga mänskligt välbefinnande i bred mening. Studien, som leds av forskare vid Baylor University och Harvard University i samarbete med Gallup och Center for Open Science, har sedan 2021 följt mer än 200 000 vuxna personer i 22 länder.
Till skillnad från många tidigare undersökningar, som främst bygger på ögonblicksbilder, följer GFS samma deltagare över tid. Det gör det möjligt att studera hur människors välbefinnande förändras – och vad som påverkar det mest.
– Om vi verkligen förstår vad som får människor att blomstra, kan vi också forma samhällen där fler faktiskt gör det, säger Byron R. Johnson, professor i samhällsvetenskap vid Baylor University, i ett pressmeddelande.
En helhetssyn på välbefinnande
I centrum för studien står begreppet flourishing, vilket närmast kan översättas till att blomstra – men som i GFS tolkas som ett tillstånd av högt välbefinnande i livets alla dimensioner. För att fånga denna bredd fokuserar forskarna på sex huvudområden som tillsammans formar människors samlade välbefinnande:
- Lycka och livstillfredsställelse
- Fysisk och psykisk hälsa
- Mening och syfte
- Karaktär och dygder
- Nära sociala relationer
- Ekonomisk och materiell stabilitet
Forskningen visar att dessa delar hänger tätt ihop: exempelvis påverkar goda relationer både psykisk hälsa och livets mening, medan ekonomisk trygghet bidrar till stabilt välbefinnande över tid.
Resultaten: Vad främjar – och försvårar – välbefinnandet?
De första analyserna ger en rik bild av hur välbefinnandet fördelar sig globalt, och vad som verkar spela störst roll:
1. Ekonomiskt välstånd ≠ högst välbefinnande
Länder som Indonesien, Israel och Filippinerna ligger oväntat högt i självrapporterat välbefinnande – trots lägre BNP än exempelvis Sverige. Det tyder på att andra faktorer än ekonomi, som gemenskap eller andliga värden, har stor betydelse.
2. Unga vuxna rapporterar lägst välbefinnande
Personer i åldern 18–24 år uppger genomgående lägre välbefinnande än äldre. Psykisk ohälsa, osäker ekonomi och social isolering tros vara bidragande faktorer.
3. Religiöst engagemang kan höja välbefinnandet
Deltagare med regelbunden religiös aktivitet rapporterar generellt sett högre nivåer av välbefinnande – oavsett land eller religion. Forskarna menar att gemenskap, struktur och existentiell mening kan ligga bakom sambandet.
Välbefinnandets topografi: En global karta
Ett av målen med studien är att skapa en slags ”topografisk karta” över välbefinnandet i världen, där både likheter och skillnader mellan kulturer blir tydliga. Hur upplevs mening i livet i Nigeria jämfört med i Sverige? Och hur varierar sambandet mellan hälsa och lycka i olika samhällssystem?
– Vi vill bygga en vetenskaplig infrastruktur för att studera välbefinnande, säger Tyler J. VanderWeele, professor vid Harvard University. Genom att förstå dess fördelning och orsaker kan vi forma samhällen som bättre främjar mänskligt liv.
Forskning i öppenhetens tjänst
All insamlad data tillgängliggörs via Center for Open Science och kan användas av forskare inom psykologi, sociologi, ekonomi och folkhälsa. Ambitionen är att den nya kunskapen om välbefinnande ska omsättas i både ny forskning, policys och konkreta samhällsinsatser.
– Det här är bara början på ett långsiktigt arbete för att förstå – och förbättra – välbefinnandet i världen, säger Nancy Brickhouse, rektor vid Baylor University.
Fakta: Global Flourishing Study
Startår: 2021
Deltagare: Över 200 000 vuxna i 22 länder
Studietid: 5 år
Fokus: Mätning och förståelse av mänskligt välbefinnande över tid
Huvudpartners: Baylor University, Harvard University, Gallup, Center for Open Science
Forskningsledare: Byron R. Johnson (Baylor), Tyler J. VanderWeele (Harvard)
Webbplats: www.globalflourishingstudy.com
Läs mer:
Återställa tarmfloran efter antibiotika? Ny studie visar hur matval styr återhämtningen
Nyttig surkål kan skydda magen – ny forskning visar hälsoeffekter av fermenterad mat
Röda kliande utslag? Så stoppar du klådan – innan det blir värre
Publikation
VanderWeele, T.J., Johnson, B.R., Bialowolski, P.T. et al. The Global Flourishing Study: Study Profile and Initial Results on Flourishing. Nat. Mental Health (2025). https://doi.org/10.1038/s44220-025-00423-5
