Patienter som behandlas med HIV-läkemedel löper betydligt lägre risk att utveckla Alzheimers. En ny amerikansk studie väcker hopp om att redan godkända mediciner kan få en helt ny användning – som skydd mot demenssjukdomar.
Hur påverkar du klimatet?
Testa ClimateHero – en snabb och gratis klimatkalkylator baserad på vetenskap.
Svara på några enkla frågor och få personliga tips för att minska ditt klimatavtryck – ofta med fördelar för både hälsa och plånbok.
Gör testet genom att klicka på länken nedan – och stöd samtidigt Mikroskops arbete med att göra ny forskning om kroppen tillgänglig för fler.
Alzheimers sjukdom är en av vår tids största medicinska utmaningar. Över 55 miljoner människor i världen lever i dag med demens, varav Alzheimers utgör den vanligaste formen. Trots intensiva forskningsinsatser saknas fortfarande effektiva förebyggande behandlingar. Men nu visar en ny omfattande studie att ett befintligt läkemedel, utvecklat för en helt annan sjukdom, kan komma att spela en oväntad roll i kampen mot Alzheimer – nämligen HIV-läkemedel.
Studien, som leds av professor Jayakrishna Ambati vid University of Virginia i USA, har analyserat vårddata från över 270 000 patienter och identifierat en tydlig koppling mellan behandling med en viss typ av HIV-läkemedel och minskad risk att insjukna i Alzheimers. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association.
HIV-läkemedel som skydd mot demens
De aktuella läkemedlen kallas NRTI:er, eller nukleosidanaloga reversa transkriptashämmare, och används för att förhindra att HIV-virus förökar sig i kroppen. Men forskarna upptäckte att dessa läkemedel också har en annan, hittills underskattad effekt: de hämmar aktiveringen av inflammasomer – proteinkomplex som utgör en del av immunsystemet och har kopplats till utvecklingen av Alzheimers sjukdom.
– Våra resultat visar att patienter som använder dessa HIV-läkemedel löper avsevärt lägre risk att utveckla Alzheimers, säger Ambati i ett pressmeddelande.
– Det innebär att vi kanske redan har tillgång till en behandling som, om den testas och visar effekt i kliniska studier, kan förebygga hundratusentals fall av Alzheimers varje år.
Data från två stora patientregister
För att säkerställa resultaten analyserade forskarna två av USA:s största hälsodatabaser: Veterans Health Administration, med data från framför allt manliga veteraner, och MarketScan, som innehåller information om en bredare grupp av patienter med privat sjukförsäkring. Sammanlagt studerades över 24 års data från den ena databasen och 14 års data från den andra.
Forskarna fokuserade på patienter över 50 år som behandlades för HIV eller hepatit B – två sjukdomar där NRTI-läkemedel används. Patienter som redan hade en Alzheimersdiagnos uteslöts från studien.
Resultaten var tydliga: risken att utveckla Alzheimers minskade med sex procent per år i den ena databasen och med 13 procent per år i den andra. Dessa siffror höll även efter att forskarna justerat för andra möjliga påverkansfaktorer, såsom andra sjukdomar eller socioekonomiska variabler.
Bara vissa HIV-läkemedel ger skydd
En viktig detalj i studien är att bara patienter som fått just NRTI-läkemedel visade på den minskade risken. Andra typer av HIV-mediciner hade inte samma effekt. Detta stärker teorin att det är just den inflammasomhämmande egenskapen som ger det skydd som nu observerats.
– Det här är inte bara en tillfällighet, utan något som kräver vidare utredning i kontrollerade kliniska prövningar, säger Ambati.
– Eftersom läkemedlen redan är godkända och används mot andra sjukdomar kan det gå snabbare än vanligt att ta nästa steg i forskningen.
Ny version av läkemedlet under utveckling
Parallellt med att forskarna analyserat effekten av befintliga HIV-läkemedel har de också utvecklat ett nytt läkemedel, kallat K9, som fungerar enligt samma princip men är både säkrare och mer effektivt. K9 är redan under klinisk prövning för andra sjukdomar och kommer nu även att testas mot Alzheimers.
Om dessa kliniska prövningar visar positiva resultat kan det få enorma konsekvenser. Enligt Alzheimer’s Association lever närmare sju miljoner amerikaner i dag med sjukdomen, och siffran väntas stiga till 13 miljoner år 2050. Även i Sverige är Alzheimers en växande folkhälsoutmaning – omkring 100 000 personer beräknas leva med sjukdomen, enligt Socialstyrelsen. De samhällsekonomiska kostnaderna för demenssjukdomar i Sverige uppgår till omkring 80–100 miljarder kronor per år, där Alzheimers utgör den största andelen. Samtidigt förutspås kostnaderna i USA öka från 360 miljarder dollar till nära 1 000 miljarder dollar årligen.
Hopp om återanvändning av läkemedel
Att kunna använda befintliga HIV-läkemedel i kampen mot Alzheimers vore ett genombrott inte bara medicinskt utan även ekonomiskt. Återanvändning av läkemedel, så kallad ”drug repurposing”, är ett snabbt växande forskningsfält med stor potential.
Studien finansierades bland annat av amerikanska National Institutes of Health (NIH), UVA:s strategiska forskningsfond och privata donatorer. Flera av forskarna bakom studien har kopplingar till företag som utvecklar behandlingar baserade på inflammasomhämning, vilket redovisas öppet i artikeln.
Sammantaget öppnar denna forskning upp för nya vägar att bromsa en av vår tids mest plågsamma sjukdomar – med hjälp av ett läkemedel som redan finns inom räckhåll.
Publikation
Joseph Magagnoli, Meenakshi Ambati, Tammy H. Cummings, Joseph Nguyen, Claire C. Thomas, Vidya L. Ambati, S. Scott Sutton, Bradley D. Gelfand, Jayakrishna Ambati. Association of nucleoside reverse transcriptase inhibitor use with reduced risk of Alzheimer’s disease risk. Alzheimer’s & Dementia, 2025; 21 (5) DOI: 10.1002/alz.70180
Här kan du ta del av mer forskning kopplad till demens.
