ME/CFS, långtidscovid, PTSD, reumatoid artrit och multipel skleros är mycket olika tillstånd. Ändå finns likheter i de biologiska nätverk som associerats med dem, enligt en ny analys. Forskarna såg bland annat överlappningar i system kopplade till immunförsvaret, ämnesomsättningen och mitokondriernas funktion – processer som kan ge ledtrådar till varför svår trötthet förekommer vid flera av tillstånden.
Svår och långvarig trötthet är vanlig vid flera av de tillstånd som ingår i studien – ME/CFS, långtidscovid, PTSD, reumatoid artrit och multipel skleros. Även andra symtom återkommer, bland annat koncentrationssvårigheter, sömnproblem och störningar i det autonoma nervsystemet.
Forskare vid bland annat University of East Anglia och Oxford BioDynamics har nu undersökt om det också finns likheter på biologisk nivå.
Studien, som publicerats i Journal of Translational Medicine, bygger på tidigare insamlade genetiska och genomiska data kopplade till de fem diagnoserna. Forskarna jämförde biologiska mönster mellan diagnoserna, inte hur uttalad tröttheten var hos enskilda personer.
Tittade på hur arvsmassan organiseras
Forskarna jämförde inte bara enskilda gener, utan undersökte också hur de ingick i större biologiska nätverk.
De analyserade även hur DNA är organiserat inne i cellkärnan. Arvsmassan ligger inte utsträckt som en rak tråd utan är veckad, vilket gör att områden som ligger långt ifrån varandra längs DNA-sekvensen kan hamna nära varandra och påverka hur gener regleras.
I analysen användes EpiSwitch och plattformen Orion, som båda har utvecklats av Oxford BioDynamics. Orion används för att koppla genetiska varianter från så kallade GWAS-studier till områden i arvsmassan som kan ha betydelse för genregleringen.
För samtliga fem tillstånd användes data från genetiska associationsstudier, GWAS. För ME/CFS ingick dessutom tidigare insamlade data om arvsmassans tredimensionella organisation och diagnostiska EpiSwitch-markörer.
Forskarna jämförde sedan vilka biologiska processer som återkom mellan de olika tillstånden.
Få gemensamma gener – men större likheter i nätverken
Överlappningen mellan enskilda sjukdomskopplade gener var liten. De flesta gener som pekades ut skilde sig alltså mellan de fem tillstånden.
När forskarna i stället tittade på hur generna ingick i större biologiska nätverk blev likheterna tydligare.
Likheterna gällde signalering inom immunförsvaret, däribland cytokinsignalering och interferonsvar som aktiveras vid exempelvis virusinfektioner. Även mitokondriernas funktion, ämnesomsättningen och samspelet mellan nervsystemet och hormonsystemet återkom i nätverken.
Forskarna hittade också ett antal gener som framträdde som centrala i analysen. Flera av dem är involverade i immunreglering, inflammation och cellernas energihantering.
I analysen av ME/CFS-nätverket dök bland annat LAG3 upp som en intressant kandidat. Genen är involverad i regleringen av T-celler och lyfts fram för fortsatt forskning.
Kan hjälpa till att förklara liknande symtom
Att olika tillstånd är kopplade till samma biologiska system kan bidra till att förklara varför vissa symtom återkommer vid flera av dem.
Analysen visar dock inte att forskarna har hittat en gemensam biologisk orsak till just tröttheten.
Studien var inte upplagd för att jämföra personer utifrån hur uttalad eller långvarig deras trötthet var. Forskarna jämförde i stället biologiska data kopplade till de fem olika diagnoserna.
Det gör att man inte säkert kan säga att de gemensamma nätverken har med just tröttheten att göra. De kan också spegla mer övergripande processer, som inflammation, immunaktivering eller förändrad ämnesomsättning.
För att avgöra om nätverken verkligen hänger ihop med tröttheten behövs studier där tröttheten mäts på samma sätt hos personer med olika diagnoser.
Möjlig betydelse för diagnostik
Resultaten kan på sikt bidra till att man hittar nya biomarkörer och möjliga mål för behandling.
EpiSwitch-tekniken har tidigare använts i en separat studie, där forskare utvecklade och validerade en blodbaserad klassificerare för ME/CFS. Den diagnostiska träffsäkerheten från den studien har dock inte prövats på nytt i den aktuella nätverksanalysen.
Även de gener som nu pekas ut som centrala i nätverken behöver bekräftas i andra, oberoende patientgrupper.
Företaget bakom tekniken finansierade studien
Studien finansierades av Oxford BioDynamics, företaget bakom EpiSwitch och Orion. Elva av de 14 författarna är heltidsanställda där.
Oxford BioDynamics utvecklar och kommersialiserar den teknik som används i analysen.
Publikation
Ewan Hunter, Heba Alshaker, Dominik Vugrinec, Shekinah Bautista, Abel Gebregzabhar, Anya Virdi, Joseph Croxford, Ann Dring, Ryan Powell, Matthew Salter, Caroline Kingdon, Jayne Green, Alexandre Akoulitchev, Dmitri Pchejetski. Beyond genes: EpiSwitch® and Orion platform-powered 3D genome architecture biomarkers reveal shared biology across ME/CFS, long COVID, PTSD, rheumatoid arthritis, and multiple sclerosis. Journal of Translational Medicine 24, 1134 (2026). DOI: 10.1186/s12967-026-08874-9
Du kanske också gillar
- För lite – och för mycket – sömn kopplas till biologiskt åldrande
- Kallbada mot stress och för bättre sömn – trend eller verklig effekt?
- Sömnbrist gör det svårare att hantera negativa tankar – ny forskning förklarar varför
- Påverkar kaffe sömnen? Koffein stör hjärnans återhämtning – särskilt hos unga
- Sömn viktigt för språkinlärning
