Vad händer när vanliga kaffedrickare först slutar med kaffe och sedan börjar igen? I en studie från i våras förändrades mängden av vissa tarmbakterier redan efter två veckor utan kaffe. När kaffet sedan återinfördes sågs nya förändringar i bakteriernas förekomst – även hos dem som fick koffeinfritt kaffe. Forskarna såg också skillnader i bland annat impulsivitet, självskattad stress och vissa kognitiva tester.
Kaffe förknippas framför allt med koffein och dess uppiggande effekt. Men drycken innehåller många andra ämnen, bland annat polyfenoler som kan brytas ner av bakterier i tarmen.
I en studie publicerad i Nature Communications har forskare undersökt vad som händer när personer som dricker kaffe varje dag först slutar helt och sedan börjar igen – med eller utan koffein. Studien omfattade 62 friska vuxna mellan 30 och 50 år som bodde på Irland.
Hälften drack normalt inget kaffe alls. De övriga 31 deltagarna brukade dricka mellan tre och fem koppar om dagen.
När grupperna jämfördes vid studiens början fanns skillnader i förekomsten av flera tarmbakterier. Hos kaffedrickarna var bland annat Cryptobacterium curtum och vissa arter av Eggerthella vanligare, medan andra bakterier förekom i större mängd hos dem som inte drack kaffe.
Kaffedrickarna skattade också sin impulsivitet och emotionella reaktivitet högre än gruppen som inte drack kaffe. Däremot skilde sig grupperna inte i exempelvis självskattad stress, ångest, depression, sömn eller fysisk aktivitet.
Två veckor helt utan kaffe
De 31 vanliga kaffedrickarna fick därefter avstå från kaffe och andra koffeinhaltiga drycker i två veckor. De skulle också undvika mörk choklad.
Under kaffeuppehållet förändrades flera av de ämnen som forskarna mätte i avföring och urin. Urinens profil av kaffe- och koffeinrelaterade ämnen började exempelvis likna den som sågs hos personer som normalt inte drack kaffe.
Även enskilda tarmbakterier påverkades. Mängden Cryptobacterium curtum minskade under kaffeuppehållet. Däremot förändrades inte den övergripande mikrobiella mångfalden signifikant jämfört med kaffedrickarnas utgångsläge. Resultaten pekar alltså snarare på förändringar av vissa bakterier än på en generell omvandling av hela tarmfloran.
Efter de två veckorna delades kaffedrickarna slumpmässigt in i två grupper. Sexton fick koffeinhaltigt snabbkaffe och 15 koffeinfritt snabbkaffe. Deltagarna visste inte vilken variant de fick och drack fyra portioner om dagen under tre veckor.
Förändringar även med koffeinfritt kaffe
När kaffet återinfördes förändrades återigen mängden av vissa bakterier. Flera av förändringarna syntes i båda grupperna och var alltså inte beroende av att kaffet innehöll koffein.
Efter tre veckor hade exempelvis bakterien Veillonella sp. ACP1 ökat tydligt hos deltagare som fått både vanligt och koffeinfritt kaffe. Veillonella parvula ökade signifikant i gruppen som fick koffeinfritt kaffe.
Forskarna analyserade också hur olika ämnen från kaffet omsattes i kroppen.
Metaboliter som bildas när kroppen bryter ner koffein minskade under kaffeuppehållet och återkom när deltagarna fick vanligt kaffe, men inte när de fick koffeinfritt. Metaboliter från kaffets polyfenoler ökade däremot efter både vanligt och koffeinfritt kaffe.
Det stärker bilden av att kaffe kan påverka kroppen genom fler beståndsdelar än bara koffein.
Även humör och beteende förändrades
Studien omfattade också frågeformulär och kognitiva tester.
Efter två veckor utan kaffe skattade deltagarna sin impulsivitet och emotionella reaktivitet lägre än vid studiens början. De presterade också bättre på ett uppmärksamhetstest.
När kaffe sedan återinfördes sågs ytterligare förändringar. Impulsiviteten minskade ytterligare i både gruppen som fick koffeinhaltigt kaffe och den som fick koffeinfritt. Deltagarna rapporterade också lägre upplevd stress och färre depressiva symtom.
Resultaten skilde sig på vissa punkter mellan grupperna. De som fick koffeinhaltigt kaffe rapporterade lägre ångest och psykisk belastning och förbättrades på vissa mått på kognitiv prestation.
I gruppen som fick koffeinfritt kaffe minskade också den emotionella reaktiviteten, samtidigt som deltagarna förbättrades på flera tester av inlärning och episodiskt minne. Även självrapporterad sömnkvalitet och fysisk aktivitet förbättrades.
Forskarna påpekar dock att deltagarna gjorde de kognitiva testerna vid flera tillfällen, vilket kan ha bidragit till en del av förbättringarna. Även förändringar i sömn och fysisk aktivitet kan ha påverkat resultaten.
Visar inte att tarmbakterier förändrar hjärnan
Forskarna hittade samband mellan vissa tarmbakterier, metaboliter och resultat på tester av humör och kognition. Resultaten visar däremot inte att förändringar i tarmfloran orsakade förändringarna i deltagarnas mående eller kognitiva förmåga.
En viktig begränsning är att experimentet var litet. Det omfattade 31 vanliga kaffedrickare, varav 16 fick kaffe med koffein och 15 koffeinfritt.
Förekomsten av vissa tarmbakterier och flera kafferelaterade metaboliter förändrades när kaffet togs bort och sedan återinfördes. Flera av förändringarna sågs även med koffeinfritt kaffe. Om och hur detta påverkar hjärnan eller hälsan på längre sikt är fortfarande oklart.
Arbetet fick finansiering från Institute for Scientific Information on Coffee, ISIC, en organisation vars medlemmar är fem stora europeiska kaffeföretag. Studien fick även stöd från flera offentliga forskningsfinansiärer.
Publikation
Serena Boscaini, Thomaz F. S. Bastiaanssen, Gerard M. Moloney et al. Habitual coffee intake shapes the gut microbiome and modifies host physiology and cognition. Nature Communications 17, 3439 (2026). DOI: 10.1038/s41467-026-71264-8
Du kanske också gillar
- Kaffe och hälsa: 3–4 koppar om dagen kopplas till långsammare åldrande vid psykisk sjukdom
- Kaffe och förmaksflimmer – ny studie utmanar gamla råd
- Samspelet mellan kaffe och tarmfloran kopplas till humör och kognition
- Är kaffe bra för hälsan? Ja – om du dricker det utan socker och grädde
- Kaffebryggare bäst i test 2026 – tre prisvärda modeller för gott bryggkaffe hemma
