Tarmbakterier och växtämnen i det vi äter samverkar och får kroppen att snabbare bryta ner cancerläkemedel, visar en ny studie. Det kan förklara varför vissa behandlingar fungerar sämre – och öppnar för nya sätt att individanpassa vården.
Hur påverkar du klimatet?
Testa ClimateHero – en snabb och gratis klimatkalkylator baserad på vetenskap.
Svara på några enkla frågor och få personliga tips för att minska ditt klimatavtryck – ofta med fördelar för både hälsa och plånbok.
Gör testet genom att klicka på länken nedan – och stöd samtidigt Mikroskops arbete med att göra ny forskning om kroppen tillgänglig för fler.
Alla cancerbehandlingar fungerar inte lika bra för alla patienter. En ny studie från Ludwig Cancer Research i Princeton visar att samspelet mellan växtbaserad kost, tarmflora och kroppens avgiftningssystem kan spela en oväntad roll.
Forskarna upptäckte att växtämnen i maten, särskilt fytokemikalier från baljväxter, i samverkan med tarmbakterier, kunde aktivera levern att snabbare bryta ner vissa cancerläkemedel – specifikt så kallade PI3K-hämmare. Resultatet: lägre läkemedelsnivåer i kroppen och sämre behandlingseffekt.
– Många cancerläkemedel fungerar inte lika bra för alla patienter, och en möjlig förklaring som alltmer uppmärksammas är att kosten spelar en roll för denna variation, säger Joshua Rabinowitz, professor i kemi och integrativ genomik vid Princeton University och chef för Ludwig Cancer Research i Princeton, i ett pressmeddelande.
Mikrobiom och läkemedel: dolda interaktioner
I försöken fick möss olika dieter. De som åt en vanlig laboratoriediet – rik på växtämnen – svarade sämre på behandlingen än möss som åt en extremt kolhydratsnål ketogen kost. Förklaringen fanns i mikrobiomet (tarmfloran). Tarmbakterier bröt ner fytokemikalierna till molekyler som signalerade till levern att öka produktionen av avgiftande enzymer, framför allt inom cytokrom P450-familjen. Dessa enzymer bryter ner många läkemedel, inte bara PI3K-hämmare.
– Vi såg att kosten verkligen kan påverka behandlingseffekten i prekliniska modeller, och det på ett oväntat sätt som inte handlar om dess omedelbara näringsinnehåll, säger Rabinowitz.
När mössen fick antibiotika, som dämpar tarmfloran, eller mat utan växtämnen, minskade enzymaktiviteten – och läkemedlet stannade kvar längre i kroppen.
– Även om vi i denna studie fokuserade på PI3K-hämmare, så bryter de leverenzymer vi identifierade ner många andra läkemedel också, säger Asael Roichman, postdoktor i Rabinowitz laboratorium och studiens huvudförfattare.
Kostens innehåll avgör behandlingseffekten
Tidigare har man antagit att ketogen kost förbättrar effekten av vissa cancerbehandlingar genom att sänka blodsockret. Men i denna studie såg forskarna att även en kolhydratrik, men växtämnesfri, diet kunde ge förbättrat behandlingssvar.
Det som spelade roll var inte mängden kolhydrater eller fett – utan vilka växtämnen som fanns i kosten. Den ketogena dieten som användes i försöken var mycket processad och nästan helt fri från naturliga växtämnen, till skillnad från standardkosten som innehöll exempelvis sojasaponiner.
Just dessa växtämnen visade sig vara nyckeln. Tarmbakterier omvandlade dem till molekyler som aktiverade leverns avgiftningssystem via cytokrom P450-enzymer. Resultatet blev att läkemedlet bröts ner snabbare – och behandlingen blev mindre effektiv.
Fakta: Vad är ketogen kost?
Ketogen kost är en extremt kolhydratsnål och fettrik diet som syftar till att försätta kroppen i ett metaboliskt tillstånd kallat ketos. I ketos börjar kroppen bryta ner fett till ketoner, som används som alternativ energikälla istället för glukos.
Typisk fördelning av näringsämnen:
- Fett: 70–80 %
- Protein: 10–20 %
- Kolhydrater: 5–10 % (ofta <50 gram per dag)
Ketogen kost har framför allt använts för att behandla epilepsi hos barn, men har på senare år även studerats i samband med viktminskning, typ 2-diabetes och cancerbehandling.
I cancerforskning har ketogen kost i vissa prekliniska studier visat sig förbättra effekten av vissa läkemedel, troligen genom att sänka blodsocker- och insulinnivåer samt påverka tumörers ämnesomsättning. Fler kliniska studier behövs för att fastställa dess roll i cancervård.
Mot individanpassad cancerbehandling
Fynden visar att tarmflora och cancer hänger samman på fler sätt än man tidigare förstått. I framtiden kan det bli aktuellt att anpassa behandlingar efter patientens kostvanor, mikrobiomsammansättning och eventuell antibiotikaanvändning.
– Även om de specifika molekylerna kan skilja sig åt mellan möss och människor, visar vår studie att både kost och mikrobiom är viktiga faktorer som påverkar hur cancerläkemedel fungerar i kroppen, säger Roichman.
Forskarna föreslår att man inför behandling analyserar tarmfloran och ger riktade kostråd, för att undvika snabb nedbrytning av viktiga cancerläkemedel.
Studien publicerades i tidskriften Cell den 23 maj 2025, och finansierades av bland andra Ludwig Institute for Cancer Research, National Institutes of Health, Stand Up 2 Cancer och New Jersey Commission on Cancer Research.
Publikation
Asael Roichman, Qianying Zuo, Sunghoon Hwang, Wenyun Lu, Ricardo A. Cordova, Michael R. MacArthur, Jacob A. Boyer, Sarah J. Mitchell, Jesse Powers, Sophia A. Koval, Craig J. Hunter, Jamie Rijmers, Rolf-Peter Ryseck, Jenna E. AbuSalim, Seema Chatterjee, Won Dong Lee, Xincheng Xu, Xi Xing, Zihong Chen, Xianfeng Zeng, Siddharth Marwaha, Matthew J. McBride, Jessie Y. Guo, Yibin Kang, Mohamed S. Donia, Joshua D. Rabinowitz. Microbiome metabolism of dietary phytochemicals controls the anticancer activity of PI3K inhibitors. Cell, 2025; DOI: 10.1016/j.cell.2025.04.041
Ta del av mer forskning kring cancerbehandlingar här: Banbrytande upptäckt i cancerceller kan leda till nya behandlingar
