I dag på mors dag 2025 vill vi lyfta fram hur modern vetenskap belyser moderskapets betydelse. För bakom blommor och frukostbrickor finns ett fascinerande biologiskt och samhälleligt fenomen. Genom att utforska aktuell forskning om moderskap får vi en djupare förståelse för hur mammors insatser påverkar både kropp, barn och framtid – långt bortom den första spädbarnstiden.
1. Graviditetens påverkan på hjärnan – långvariga förändringar
Att hjärnan förändras av graviditet är inte längre en poetisk metafor, utan ett vetenskapligt faktum. En banbrytande studie från Universitat Autònoma de Barcelona visade att graviditetens påverkan på hjärnan är djupgående. Med hjälp av MR-kamera följde forskare kvinnor före och efter första graviditeten. De upptäckte att grå substans minskade i områden kopplade till social kognition, särskilt i prefrontala cortex och temporalloberna.
Förändringen tolkades som en form av specialisering – hjärnan skärps för att bättre förstå och tolka barnets behov. Effekterna fanns kvar två år efter förlossningen.
Källa: Hoekzema, E. et al. (2017). Pregnancy leads to long-lasting changes in human brain structure. Nature Neuroscience, 20, 287–296. https://doi.org/10.1038/nn.4458
2. Bröstmjölk och immunförsvar – en biologisk kommunikation
Bröstmjölk innehåller oligosackarider – så kallade human milk oligosaccharides (HMOs) – som inte bryts ned av barnets eget matsmältningssystem. I stället fungerar de som föda för särskilda goda bakterier i tarmen. Denna mekanism bidrar till att forma spädbarnets mikrobiom (bakterieflora), vilket i sin tur spelar en viktig roll i utvecklingen av barnets immunförsvar.
En översiktsartikel publicerad i tidskriften Foods 2021 visar att HMOs hjälper till att etablera en balanserad bakterieflora i tarmen och har potential att modulera immunsystemet redan tidigt i livet. Författarna lyfter också fram HMOs som en möjlig förklaring till skillnader i infektionsrisk mellan ammade och icke-ammade barn.
Källa: Sánchez, C., Fente, C., Regal, P., Lamas, A., & Lorenzo, M. P. (2021). Human Milk Oligosaccharides (HMOs) and Infant Microbiota: A Scoping Review. Foods, 10(6), 1429. https://doi.org/10.3390/foods10061429
3. Moderns röst aktiverar barnets sociala hjärna
Barnets hjärna reagerar med enastående precision på moderns röst. I en studie från Stanford University använde forskare funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) för att se hur barns hjärnor svarar på olika röster. Resultatet: endast moderns röst aktiverade områden för belöning, känsloreglering och social bearbetning.
Det tyder på att relationen mellan mor och barn redan från tidig ålder är djupt inrotad i hjärnans arkitektur.
Källa: Abrams, D. A. et al. (2016). Neural circuits underlying mother’s voice perception predict social communication abilities in children. PNAS, 113(22), 6295–6300. https://doi.org/10.1073/pnas.1602948113
4. Epigenetik och graviditet – påverkan på barnets hälsa
Epigenetik och graviditet är ett forskningsfält som undersöker hur miljön i livmodern kan påverka barnets hälsa. En översiktsartikel publicerad i Clinical Epigenetics 2024 av Linda Dieckmann och Darina Czamara sammanfattar aktuell forskning kring hur prenatal stress kan leda till så kallade epigenetiska förändringar, särskilt DNA-metylering, som påverkar barnets hälsa både på kort och lång sikt. Författarna betonar behovet av mer forskning för att förstå dessa mekanismer och deras potentiella långsiktiga effekter.
Källa: Dieckmann, L., & Czamara, D. (2024). Epigenetics of prenatal stress in humans: the current research landscape. Clinical Epigenetics, 16, 20. https://doi.org/10.1186/s13148-024-01635-9
5. Mammors roll i samhället – investeringar för framtiden
Investeringar i mödrars utbildning har visat sig ge betydande effekter på barns hälsa. En studie publicerad i World Development 2020 analyserade data från ett stort antal utvecklingsländer och fann att varje ytterligare år av utbildning för modern var förknippat med förbättrade hälsoutfall för barnen, såsom minskad undernäring och ökad tillväxt.
Författarna betonar att mödrars utbildning påverkar barns hälsa genom flera mekanismer – inklusive bättre tillgång till sjukvård, hälsobeteenden och kunskap om barnomsorg.
Källa: Le, Kien & Nguyen, My (2020). Shedding light on maternal education and child health in developing countries. World Development, 132, 104979. https://doi.org/10.1016/j.worlddev.2020.104979
En hyllning på mors dag 2025
Mors dag 2025 ger oss en anledning att fira, men också att reflektera. De senaste årens forskning om moderskap visar hur omfattande mammors insatser verkligen är – från graviditetens påverkan på hjärnan, via bröstmjölk och immunförsvar, till epigenetik och graviditet samt samhällsbyggande. Det är biologiskt, psykologiskt och politiskt på samma gång.
Att bli mamma innebär inte bara att föda ett barn – det är att forma framtiden.
Ta del av mer forskning relaterat till kvinnohälsa: Hormoner i samspel med hjärnan – ny forskning avslöjar kroppens amningsstrategi
Hylla mamma med en oförglömlig upplevelse
Ge bort ett minne för livet – för att visa tacksamhet, kärlek och omtanke på mors dag 2025.
