Ett växtämne som finns i grönkål, bär och surkål kan skydda nervceller mot skador. I en ny studie har forskare vid University of Missouri undersökt antioxidanten kaempferol, som visade sig förbättra cellfunktionen och bromsa nedbrytningen av nervceller tagna från patienter med den neurologiska sjukdomen ALS.
Grönkål ingår i många hälsosamma kostmönster, men ett av dess naturliga ämnen tycks ha större biologisk betydelse än vad man tidigare känt till. I laboratorieförsök på nervceller från patienter med amyotrofisk lateralskleros, ALS, visade flavonoiden kaempferol effekt på flera fronter. Ämnet förbättrade cellernas energiproduktion, minskade stress i det endoplasmatiska nätverket och dämpade nervcellsskador.
– Det är ovanligt att hitta en naturligt förekommande förening med den här typen av bredd i verkan, säger Smita Saxena, professor i rehabiliteringsmedicin vid University of Missouri och studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande.
Fakta: Vad är ALS?
- ALS (amyotrofisk lateralskleros) är en obotlig neurodegenerativ sjukdom som gradvis bryter ner motoriska nervceller i hjärnan och ryggmärgen.
- Symtom inkluderar muskelsvaghet, muskelryckningar (fascikulationer), kramper, nedsatt koordination och tilltagande förlamning.
- Sjukdomen fortskrider successivt, och de flesta patienter förlorar så småningom förmågan att tala, svälja och andas.
- Orsaken till ALS är inte helt klarlagd, men både genetiska faktorer och yttre påverkan tros spela en roll.
- Det finns i dag inget botemedel mot ALS, men vissa läkemedel kan bromsa sjukdomsförloppet eller lindra symtomen.
Grönkål och kaempferol – en oväntad kombination
Kaempferol förekommer naturligt i flera växtbaserade livsmedel, bland annat i grönkål, bär, endiver och i vissa fermenterade grönsaker. I den aktuella studien odlade forskarna nervceller från patienter med ALS och behandlade dem med ämnet. Behandlingen ledde till förbättrad energimetabolism via mitokondrierna, samt till mer effektiv hantering av felveckade proteiner i det endoplasmatiska nätverket – två funktioner som ofta är påverkade vid sjukdomen.
– Kombinationen av effekter på både mitokondriefunktion och proteinomsättning är ovanlig, särskilt hos en och samma molekyl, säger Smita Saxena. Just dessa processer är ofta påverkade hos personer med ALS.
Forskarna kunde också se att kaempferol gav effekt även när det tillfördes efter att sjukdomsprocessen redan inletts i cellerna. Det tyder på att ämnet potentiellt skulle kunna användas inte bara i förebyggande syfte, utan också som behandling.
I försök på C9ORF72-möss – en vanlig djurmodell för ALS – visade en längre behandling med kaempferol positiva effekter även på motorfunktionen. Behandlingen bromsade också nedbrytningen av motorneuron. Fynden stärker inte bara hypotesen om kaempferol som ett potentiellt verktyg vid ALS. Ämnet visar även lovande egenskaper i forskningsmodeller för andra neurodegenerativa sjukdomar, såsom Alzheimers och Parkinsons.
Grönkål i sallad inte tillräckligt
Även om grönkål i exempelvis sallader och smoothies innehåller kaempferol, skulle det krävas orimligt stora mängder för att uppnå en dos med medicinsk effekt. Enligt forskarna motsvarar mängden som användes i studien flera kilo grönkål per dag.
– Kroppen tar upp kaempferol i mycket begränsad utsträckning via födan, säger Smita Saxena. Dessutom har ämnet svårt att nå hjärnans nervceller, eftersom det stoppas av blod-hjärnbarriären.
För att kringgå detta utvecklar forskarna nu en ny metod för att leverera ämnet i kroppen. Genom att kapsla in kaempferol i lipidbaserade nanopartiklar hoppas man kunna förbättra upptaget och styra leveransen till nervcellerna mer effektivt.
Utvecklingen sker vid forskningscentret Roy Blunt NextGen Precision Health vid University of Missouri, där Saxenas grupp nu framställer lipidnanopartiklar med målet att påbörja tester före årets slut.
Surkål nyttigt – även för hjärnan?
Surkål förknippas ofta med tarmhälsa tack vare sitt innehåll av mjölksyrabakterier. Men i takt med att forskare intresserar sig för bioaktiva växtämnen i fermenterade livsmedel, har frågan väckts om surkål även kan påverka hjärnan. Den fermenterade kålen – särskilt när den görs på grönkål – innehåller nämligen kaempferol, den flavonoid som i den nya studien visade sig kunna skydda nervceller och förbättra deras funktion.
Resultaten väcker tanken att vissa traditionella livsmedel kan ha vidare hälsoeffekter än vad man tidigare känt till.
– Det är möjligt att kostvanor med flavonoidrikt innehåll bidrar till att bromsa neurodegenerativa processer, säger Smita Saxena.
Forskarna betonar att de positiva effekterna inte enbart kan tillskrivas förbättrad tarmflora. Det är tänkbart att livsmedel som grönkål och surkål också kan bidra till att skydda nervsystemet – åtminstone på molekylär nivå.
Grönkålens sammansättning i fokus
Grönkål är rik på bioaktiva ämnen och innehåller förutom kaempferol även vitamin K, C och flera antioxidanter som i tidigare studier har kopplats till förbättrad hjärt-kärlhälsa och minskad inflammation. Det är dock först på senare tid som växtens innehåll av nervaktiva ämnen har börjat intressera forskare.
– Vi ser inte grönkål som ett läkemedel i sig, men den är en naturlig källa till flera molekyler som kan påverka viktiga cellulära processer, säger Smita Saxena.
Det långsiktiga målet med forskningen är inte att ersätta läkemedelsbehandlingar, utan att utveckla kompletterande strategier baserade på naturliga ämnen som kroppen redan är biologiskt anpassad för att hantera.
Forskningen i tidigt skede
Trots de lovande resultaten befinner sig forskningen fortfarande i ett tidigt stadium. Effekterna av kaempferol har hittills endast observerats i cellkulturer och i djurmodeller, och det är ännu oklart hur ämnet skulle påverka nervsystemet hos människor – särskilt hos patienter med etablerad neurodegenerativ sjukdom. De doser som användes i försöken ligger dessutom långt över vad som är möjligt att uppnå genom vanlig kost, och några kliniska prövningar har ännu inte genomförts.
Saxena och hennes kollegor understryker därför att kaempferol inte ska betraktas som ett botemedel, utan som ett potentiellt verktyg i framtida behandlingsstrategier – förutsatt att resultaten kan bekräftas i kommande studier på människa.
Fakta: Kaempferol och nervceller
- Vad är kaempferol?
En naturlig antioxidant och flavonoid som finns i grönsaker och bär, bland annat i grönkål, endiver och surkål. - Hur påverkar det nervceller?
Det förbättrar energiproduktionen i mitokondrier, minskar stress i det endoplasmatiska nätverket och skyddar mot nervcellsskador. - Varför studeras det vid ALS?
Kaempferol påverkar både energiproduktion och proteinhantering – två grundläggande processer som är störda i nervceller hos personer med ALS. - Kan man få i sig tillräckligt via kosten?
Nej. För att nå motsvarande dos som i studien krävs flera kilo grönkål per dag. - Hur kan det användas i framtiden?
Forskare utvecklar lipidnanopartiklar för att leverera kaempferol direkt till nervceller via blod-hjärnbarriären.
Slutsats: från tallriken till nervcellen
Grönkål är mer än en vintergrönsak. I laboratoriemiljö har en av dess naturliga beståndsdelar, kaempferol, visat sig påverka både energiproduktion och cellfunktion i nervceller från patienter med ALS. I kombination med andra kaempferolrika livsmedel, som exempelvis surkål, väcks möjligheten att ämnet på sikt kan bli en del av framtida behandlingsstrategier vid neurodegenerativa sjukdomar.
Men för att nå dit krävs mer forskning – och tekniska lösningar som gör det möjligt att leverera ämnet dit det behövs i kroppen, inte minst till hjärnans känsliga nervceller.
Läs mer:
- Nyttig surkål kan skydda magen – ny forskning visar hälsoeffekter av fermenterad mat
- Framtidens mejerihyllor: Växtbaserade, fermenterade livsmedel med probiotisk kraft
- Nyttig choklad? Forskare utvecklar choklad med levande bakterier och fibrer för bättre tarmhälsa
Publikation
Federica Pilotto, Paulien Hermine Smeele, Olivier Scheidegger, Rim Diab, Martina Schobesberger, Julieth Andrea Sierra-Delgado, Smita Saxena. Kaempferol enhances ER-mitochondria coupling and protects motor neurons from mitochondrial dysfunction and ER stress in C9ORF72-ALS. Acta Neuropathologica Communications, 2025; 13 (1) DOI: 10.1186/s40478-025-01927-y
