Hjärnans åldrande påverkas inte bara av tiden som går. En ny studie från Karolinska Institutet visar hur livsstilsfaktorer som fysisk aktivitet och stabilt blodsocker kan hålla hjärnan ung – medan inflammation och kärlskador får den att åldras i förtid. Med hjälp av AI har forskarna analyserat hjärnbilder från över 700 friska 70-åringar och kunnat koppla både risk- och friskfaktorer till hjärnans biologiska ålder.
I Sverige insjuknar varje år över 20 000 personer i någon form av demens, och Alzheimers sjukdom står för cirka två tredjedelar av fallen. Även om nya läkemedel är på väg kan de inte hjälpa alla. Därför växer intresset för forskning som handlar om att förebygga demens genom att stärka hjärnans motståndskraft mot åldrande.
– Även om det nu kommer nya läkemedel mot alzheimer hjälper inte det alla med demens. Vi ville därför studera vad som kan öka hjärnans motståndskraft mot åldrande, säger Anna Marseglia, forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet, och studiens förstaförfattare i ett pressmeddelande.
AI sätter siffror på hjärnans åldrande
Studien, som publicerats i Alzheimer’s & Dementia: The Journal of the Alzheimer’s Association, omfattar 739 kognitivt friska 70-åringar från den väletablerade H70-kohorten i Göteborg. Deltagarna genomgick magnetkameraundersökningar av hjärnan, som sedan analyserades med hjälp av en AI-algoritm – ett exempel på hur AI i sjukvården kan bidra till tidigare och mer precis diagnostik.
– Algoritmen är både exakt och robust, men samtidigt enkel att använda. Detta är för tillfället ett forskningsverktyg som behöver utvärderas ytterligare men målet är att den framåt ska kunna användas även kliniskt, exempelvis i samband med demensutredningar, säger Eric Westman, professor i neurogeriatrik vid Karolinska Institutet och studiens huvudansvarige.
Algoritmen skattade varje deltagares hjärnas biologiska ålder och jämförde den med personens faktiska ålder – ett så kallat ”åldersgap”. Ett positivt gap innebär att hjärnan verkar äldre än kalenderåldern, medan ett negativt gap tyder på ett yngre hjärnutseende.
Hjärnor som åldras i förtid
På gruppnivå skattades deltagarnas hjärnor till cirka 71 år. Men vissa stack ut: en del hjärnor såg betydligt äldre ut än personens faktiska ålder. Forskarna kopplade dessa skillnader till ett antal biologiska och livsstilsrelaterade faktorer. Bland annat visade det sig att personer med diabetes, stroke, högt blodtryck eller tecken på inflammation hade hjärnor med ett äldre utseende.
– Något man kan ta med sig från studien är att faktorer som påverkar kärlen negativt också kan kopplas till att hjärnan ser äldre ut. Det visar på vikten av att skydda sina blodkärl och i förlängningen hjärnan, exempelvis genom att hålla blodsockret stabilt, säger Anna Marseglia.
Hälsosam livsstil skyddar hjärnan
Forskarna hade tillgång till data om deltagarnas blodsocker, blodfetter, inflammationsmarkörer samt resultat från minnestester och enkäter om livsstil. Resultaten pekade tydligt på att en hälsosam livsstil och hjärnan hänger ihop: vardaglig fysisk aktivitet, måttlig alkoholkonsumtion och socialt umgänge var kopplade till hjärnor med yngre utseende.
Det stärker bilden av att livsstilsfaktorer kan bromsa hjärnans biologiska åldrande – och i förlängningen minska risken för demens.
Könsskillnader nästa forskningssteg
En annan aspekt som forskarna nu vill gå vidare med är skillnader mellan mäns och kvinnors hjärnor. Förmågan att bygga upp så kallad kognitiv motståndskraft – hjärnans förmåga att stå emot åldrande och sjukdom – verkar skilja sig mellan könen.
– Nästa år ska vi börja studera hur sömn och stress påverkar hjärnans motståndskraft, men även effekten av socialt umgänge i medelåldern och hos äldre, säger Anna Marseglia.
Här planeras också analyser av biologiska faktorer, som könshormoner, men även sociokulturella skillnader i livsstil.
Kan bli verktyg för framtida demensutredning
AI-verktyget används i dagsläget enbart i forskningssyfte, men på sikt kan det bli ett hjälpmedel i framtidens alzheimerforskning och kliniska utredningar. Genom att tidigt identifiera individer vars hjärnor åldras snabbare än normalt kan preventiva insatser sättas in tidigare.
Studien har finansierats av flera svenska forskningsfinansiärer, däribland Forte, Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, Alzheimerfonden och Centrum för Innovativ Medicin. Ingen av forskarna vid Karolinska Institutet rapporterar några intressekonflikter. Dock har medförfattaren Silke Kern haft samarbete med bland annat Roche, Biogen och Eli Lilly.
Publikation
”Biological brain age and resilience in cognitively unimpaired 70-year-old individuals”, Anna Marseglia, Caroline Dartora, Jessica Samuelsson, Konstantinos Poulakis, Rosaleena Mohanty, Sara Shams, Olof Lindberg, Lina Rydén, Therese Rydberg Sterner, Johan Skoog, Anna Zettergren, Silke Kern, Ingmar Skoog och Eric Westman. Alzheimer’s & Dementia, online 20 december 2024. doi: 10.1002/alz.14435.
Mer forskning om åldrande: Kardiovaskulära tillstånd och hjärnhälsa hos den åldrande befolkningen – ny forskning utmanar gamla föreställningar
