Varje år upprepar sig mönstret: under storhelger som midsommar och julhelgen ökar antalet hjärtinfarkter. Nu har forskare vid Lunds universitet hittat ytterligare en pusselbit som kan förklara varför. En ny studie visar att personer med hjärtsjukdom rör sig mindre, får en sänkt vilopuls och samlar på sig mer vätska i kroppen under storhelger – sannolikt till följd av ökat intag av mat och dryck samt mindre fysisk aktivitet.
Hur påverkar du klimatet?
Testa ClimateHero – en snabb och gratis klimatkalkylator baserad på vetenskap.
Svara på några enkla frågor och få personliga tips för att minska ditt klimatavtryck – ofta med fördelar för både hälsa och plånbok.
Gör testet genom att klicka på länken nedan – och stöd samtidigt Mikroskops arbete med att göra ny forskning om kroppen tillgänglig för fler.
– Baserat på resultaten i våra studier rekommenderar vi att patienter med hjärtsjukdom bör äta och dricka lite mindre vid midsommar. Framför allt kvinnor bör även tänka på sin stressnivå och psykiska välbefinnande inför storhelger, säger David Erlinge, professor i kardiologi vid Lunds universitet, i ett pressmeddelande
En välkänd men oförklarad risk
Att hjärtinfarkter ökar under storhelger är ingen nyhet för hjärtläkare och forskare. Tidigare studier har visat att det finns en tydlig topp i insjuknande under bland annat julafton, juldagen och midsommarafton. Vad som legat bakom denna ökning har dock varit mer oklart.
Man har misstänkt att livsstilsfaktorer som stress, kostvanor och alkoholkonsumtion spelar in – men sambanden har varit svåra att kartlägga i detalj.
Så genomfördes studien
I den aktuella studien följde forskarna 96 patienter med hjärt-kärlsjukdom under i genomsnitt 2,2 år per individ. Det motsvarar 245 patientår och 649 helgdagar. Patienterna bar sensorer och andra mätinstrument som registrerade puls, aktivitetsnivå och vätskenivåer i kroppen.
Syftet var att få objektiv information om vad som händer i kroppen under helgdagar jämfört med vanliga vardagar.
Fakta: Vad visade studien?
Studien från Lunds universitet omfattade:
- 96 patienter med hjärtsjukdom
- 2,2 års uppföljning per person i snitt
- Totalt 245 patientår och 649 helgdagar
- Sensorer mätte puls, fysisk aktivitet och vätskenivåer
Under midsommardagen, juldagen och nyårsdagen såg forskarna:
- Minskad fysisk aktivitet
- Lägre dagsmedelpuls
- Ökad vätskevolym i kroppen
Forskarna tolkar resultaten som tecken på att ändrade levnadsvanor under storhelger kan påverka risken för hjärtinfarkt.
Mindre rörelse, mer vätska – och sänkt puls
Under juldagen, nyårsdagen och midsommardagen noterade forskarna tre tydliga förändringar:
- Fysisk aktivitet minskade – patienterna rörde sig mindre än normalt.
- Dagsmedelpulsen sjönk – troligen till följd av lägre fysisk belastning eller påverkan från kost och dryck.
- Vätskevolymen ökade – tyder på att kroppen samlade på sig vätska, sannolikt kopplat till salt- eller alkoholintag.
Forskarna tolkar detta som tecken på att livsstilen förändras till det sämre under storhelger – även hos personer som annars följer rekommendationer.
Emotionell stress en särskild risk för kvinnor
Forskargruppen har tidigare visat att många som drabbas av hjärtinfarkt under storhelger upplevt stark emotionell stress dygnet före insjuknandet. Denna stress kunde handla om relationskonflikter, oro eller utmattning inför firandet.
– Vi vet sedan tidigare att hjärtinfarkt ökar under storhelger. De här nya resultaten pekar på att livsstilsförändringar kan förebygga risker för personer med svår hjärtsjukdom, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden, som finansierat studien.
Enkla åtgärder kan minska risken
Forskarna föreslår åtgärder som:
- Promenader även under storhelger
- Måttlighet med mat och alkohol
- Att planera för minskad stress
- God sömn
– Vi ser att kroppen reagerar tydligt på helgdagar. Det betyder också att vi har möjlighet att påverka de här reaktionerna i positiv riktning, säger David Erlinge.
Även om studien är relativt liten hoppas forskarna att resultaten ska bidra till bättre rådgivning inom hjärtsjukvården – särskilt inför högtider.
Fakta: Så minskar du risken för hjärtinfarkt vid storhelger
Forskarna bakom studien rekommenderar att hjärtpatienter tänker på följande inför midsommar och andra storhelger:
- Undvik att äta och dricka för mycket
- Begränsa alkoholkonsumtion
- Planera för lugn och återhämtning
- Gå en daglig promenad
- Prioritera sömn och vila
- Var uppmärksam på stress och psykisk belastning – särskilt viktigt för kvinnor
Små förändringar i levnadsvanor kan göra stor skillnad för hjärtat.
Framtida forskning behövs
Forskarna vill nu gå vidare med större studier, där man även mäter blodtryck, inflammationsmarkörer och EKG. Dessutom vill man förstå könsskillnader i reaktioner på stress och livsstilsförändringar bättre.
– Många hjärtinfarkter kan förebyggas. Med större medvetenhet om riskperioder som midsommarhelgen kan vi rädda liv, säger Kristina Sparreljung.
Publikation
Anneli Olsson, Rebecca Rylance, Rasmus Borgquist, Moman A Mohammad, David Erlinge, Pyotr G Platonov, Increased fluid accumulation, reduced physical activity and heart rate variability during national holidays in patients with cardiac implantable electronic devices, European Journal of Preventive Cardiology, 2025;, zwaf054, https://doi.org/10.1093/eurjpc/zwaf054
Läs mer:
Kolesterolsänkande behandling minskar risken för hjärtinfarkt hos personer med diabetes
Kaffe kopplas till bättre hjärt-kärlhälsa – om du dricker det vid rätt tidpunkt
Nyttig surkål kan skydda magen – ny forskning visar hälsoeffekter av fermenterad mat
