...
ANNONS

Tumörens mikrober gör kolorektalcancer mer känslig för kemoterapi

Konstnärlig bild av tumör och mikrober vid kolorektalcancer, koppling till förstärkt kemoterapi.

Senast uppdaterad den 29 januari, 2026 av Mikroskop redaktion

Behandling med kemoterapi (cellgifter) fungerar inte lika bra för alla med kolorektalcancer. En ny preklinisk studie indikerar att 2-MiCit – ett ämne som bildas av tumörens egna bakterier – kan förstärka effekten av 5-fluorouracil, ett vanligt cellgiftsläkemedel mot tarmcancer, och göra cancerceller mer sårbara.

Mikroskop är gratis att läsa – men inte gratis att driva.

Hjälp oss hålla kunskap gratis. Ge en gåva – frivillig och utan motprestation.

Betalningen hanteras säkert via Stripe. Ditt stöd går till drift, research, faktagranskning och produktion.

Bakgrund: mikrober i tumörer – och varför det spelar roll

Vi vet att huden och tarmen kryllar av mikrober som påverkar vår hälsa. På senare år har forskningen också visat att många tumörer rymmer bakterier som lever i och kring cancervävnaden. Dessa mikrober kan påverka hur sjukdomen utvecklas, hur immunförsvaret reagerar och hur läkemedel bryts ned eller aktiveras. Därför har idén att tumörens egna bakterier kan hjälpa eller stjälpa behandlingen gått från kuriosa till ett aktivt forskningsfält.

Vid kolorektalcancer – cancer i tjock- och ändtarm – har vissa bakterieprofiler i och kring tumören associerats med hur patienter svarar på behandling och hur sjukdomen utvecklas. Samtidigt är 5-fluorouracil (5-FU) en hörnsten i kemoterapi, ofta i kombinationer som FOLFOX och FOLFIRI. Alla patienter svarar inte lika bra, och biverkningar kan begränsa doserna.

Det väcker frågan: går det att förstärka effekten i själva tumören utan att öka belastningen på resten av kroppen? Här kommer den tumörnära bakterievärlden – tumörmikrobiotan – in som en möjlig medspelare.

ANNONS

En bakteriemetabolit som hjälper 5-FU

I den aktuella studien pekas 2-metylisocitrat (2-MiCit) ut som en nyckelspelare. Ämnet produceras av vissa bakterier, till exempel E. coli, och gjorde i labbförsök cytostatikan 5-FU mer effektiv mot kolorektalcancer. Effekten sågs i flera modellsystem: rundmask (C. elegans), odlade mänskliga cancerceller och en flugmodell. I flugmodellen förlängdes dessutom överlevnaden när 2-MiCit kombinerades med cellgifter.

Forskarna använde också beräkningsmodeller på patientmaterial och fann tecken på att bakteriesamhällen i verkliga tumörer kan producera samma metabolit. Det stärker relevansen utanför laboratoriet och antyder att principen kan gälla även för patienter.

Hur 2-MiCit angriper cancercellen

I stora drag handlar mekanismen bakom effekten om att 2-MiCit stör mitokondrierna – cellens ”kraftverk” – och rubbar energiomsättningen. Denna stress hänger samman med DNA-skada och aktivering av signalvägar som bromsar tumörens framfart. Effekten gör att cancerceller i tjock- och ändtarm blir mer mottagliga för 5-FU. I praktiken blir det en flerstegsattack där 2-MiCit och kemoterapi förstärker varandra.

– Vi börjar förstå den kemiska dialogen mellan bakterier och cancerceller. En bakteriell molekyl kan fungera som en partner till kemoterapi och göra cancerceller mer sårbara, säger projektledaren Filipe Cabreiro, i ett pressmeddelande.

Fakta: Tidiga tecken på tarmcancer

  • Blod i avföringen: rött blod eller mörk/svart (tjärliknande) avföring.
  • Förändrade toalettvanor i flera veckor (diarré, förstoppning eller tätare trängningar).
  • Känsla av ofullständig tömning eller ovanligt smal avföring.
  • Ihållande buksmärta, gaser eller uppspändhet.
  • Ofrivillig viktminskning, trötthet eller tecken på blodbrist.
  • Ibland slem i avföringen.

Obs! Symtomen kan ha många andra orsaker. Sök vård vid besvär som varar längre än tre veckor, eller tidigare om du är orolig. Personer 60–74 år kallas successivt till screening med test för osynligt blod i avföringen.

ANNONS

Källa: 1177 Vårdguiden; Cancerfonden.

Från natur till nya läkemedel

För att gå från princip till möjlig behandling samarbetade forskarna med medicinalkemister och modifierade 2-MiCit för att förstärka effekten. Den syntetiska varianten visade ännu bättre förmåga att döda cancerceller i labbet och öppnar för läkemedelskandidater som utgår från naturens molekyler men fintrimmas för klinisk användning vid kolorektalcancer.

Viktigt: Hittills är resultaten prekliniska (mask-, flug- och cellmodeller). Nästa steg är kontrollerade kliniska prövningar som kan visa effekt och säkerhet hos människor.

Vad kan detta betyda för patienter?

På sikt kan resultaten bidra till mer träffsäkra behandlingar av cancer i tjock- och ändtarm. En konkret väg framåt är att kombinera 5-FU med 2-MiCit-baserade substanser för att öka effekten där den behövs mest – i tumören. En annan är att kartlägga patientens tumörmikrobiota för att avgöra vilka som har störst chans att svara på en sådan kombination. Men innan något kan bli vårdstandard krävs välgjorda kliniska prövningar.

Om spåret håller kan framtidens planering av cellgiftsbehandling ta hänsyn till både tumörens genetik och dess mikrobiella invånare.

FAQ: Bakterieämnet 2-MiCit och kolorektal cancer

Vad är 2-MiCit?
Ett ämne som tillverkas av vissa bakterier och som i labbförsök har påverkat hur cancerceller i tjock- och ändtarm hanterar energi.

Hur påverkar 2-MiCit läkemedlet 5-fluorouracil?
I experiment i den nya studien gjorde 2-MiCit att cellgiftsläkemedlet 5-fluorouracil bet bättre på cancerceller genom att störa cellernas energiproduktion — i modeller för kolorektal cancer.

Är resultaten bevisade i patienter med tarmcancer?
Inte ännu. Fynden kommer från mask- och flugmodeller samt cellförsök och behöver prövas i kliniska studier.

Vad kan detta betyda för framtida behandling?
Om resultaten bekräftas i kliniska studier kan man på sikt kombinera 5-fluorouracil med ett ämne som efterliknar 2-MiCit för att få starkare effekt lokalt i tumören vid cancer i tjock- och ändtarm.

Finns det kända risker med den här modellen?
Det är för tidigt att säga. Eventuella risker och biverkningar måste kartläggas i kontrollerade studier på människor.

Läs mer om cancer

Publikation

Daniel Martinez-Martinez, Tanara V. Peres, Kristin Gehling, Leonor Quintaneiro, Cecilia Cabrera, Maksym Cherevatenko, Stephen J. Cutty, Lena Best, Georgios Marinos, Johannes Zimmerman, Ayesha Safoor, Despoina Chrysostomou, Joao B. Mokochinski, Alex Montoya, Susanne Brodesser, Michalina Zatorska, Timothy Scott, Ivan Andrew, Holger Kramer, Masuma Begum, Bian Zhang, Bernard T. Golding, Julian R. Marchesi, Susumu Hirabayashi, Christoph Kaleta, Alexis R. Barr, Christian Frezza, Helena M. Cochemé, Filipe Cabreiro. Chemotherapy modulation by a cancer-associated microbiota metaboliteCell Systems, 2025; 16 (9): 101397 DOI: 10.1016/j.cels.2025.101397

Dela det här:
Detta är populärvetenskaplig information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta sjukvården vid frågor om din hälsa. Publicerat av Mikroskop Redaktion – läs våra redaktionella principer.

Mikroskop är gratis att läsa – men inte gratis att driva.

Hjälp oss hålla kunskap gratis. Ge en gåva – frivillig och utan motprestation.

Betalningen hanteras säkert via Stripe. Ditt stöd går till drift, research, faktagranskning och produktion.

ANNONS