Senast uppdaterad den 15 november, 2025 av Mikroskop redaktion
Typ 1-diabetes hos mamman kan lämna tidiga spår i barnets blodkärl – långt innan ämnesomsättningen förändras. En ny svensk studie visar förändrad kärlfunktion hos pojkar födda av kvinnor med typ 1-diabetes. Påverkan är könsspecifik och inte förklarad av ämnesomsättningen i tidig ålder – och kan öka risken för hjärt- och kärlsjukdom redan i unga år.
Du kanske också gillar
Tänk dig ett barn med tidiga avvikelser i kärlfunktionen – långt innan några prover slår ut. En ny studie från Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Århus universitet antyder att just pojkar som exponerats för typ 1-diabetes i fosterlivet kan visa sådana tidiga signaler. Bekräftas fynden i större material kan tidig, icke-invasiv kärltestning bli ett nytt verktyg för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom.
Typ 1-diabetes och tidig påverkan på kärlfunktionen
Den samlade bilden är tydlig: pojkar som exponerats för moderns typ 1-diabetes under fosterlivet uppvisar mätbar tidig påverkan på kärlfunktionen redan i unga år. Det som utmärker fynden är att påverkan syns trots normala metabola värden – alltså innan avvikande blodsocker- eller blodfettvärden kan påvisas.
– Våra resultat visar att kärlfunktionen påverkas redan innan ämnesomsättningen förändras, vilket utmanar tidigare antaganden, säger studiens sisteförfattare Qiaolin Deng, forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet, i pressmeddelandet för studien.
Könsspecifik risk: söner påverkas tidigt
Resultaten tyder på en könsspecifik sårbarhet: endast söner visade tidiga tecken på kärlpåverkan. Orsakerna utreds vidare, men fynden är förenliga med forskning som visar att exponeringar i fosterlivet kan programmera långsiktig risk olika hos pojkar och flickor.
Oxidativ stress i blodkärlens celler – möjlig mekanism
Materialet talar för att oxidativ stress i blodkärlens celler ligger bakom den tidiga kärlskadan och påverkar endotelets funktion – cellagret som klär kärlens insida. Oxidativ stress innebär ett överskott av reaktiva syreföreningar som kan skada celler och störa cellsignaleringen, vilket försämrar kärlens förmåga att vidga sig.
– Vi har även identifierat specifika signalvägar som påverkas och som på sikt kan bli mål för nya behandlingar, säger Qiaolin Deng.
Tidiga insatser och prevention
Studien kombinerade analyser i djurmodeller, registerdata och en liten klinisk del. De resultat som rör tidiga interventioner kommer från djurförsöken.
– Vi ser att tidig intervention kan återställa kärlfunktionen hos de drabbade djuren, vilket öppnar för nya möjligheter att förhindra sjukdom senare i livet, säger försteförfattaren Allan Zhao.
Översättningen till människa kräver prövning, men fynden motiverar riktad uppföljning och framtida kliniska prövningar av insatser som stärker kärlfunktionen tidigt.
Tolkning och betydelse
Studieresultaten innebär inte att alla barn som exponerats för typ 1-diabetes under graviditeten får kärlproblem. De visar att risken för tidig påverkan på kärlfunktionen är högre i denna grupp, särskilt hos pojkar, med koppling till hjärt– och kärlsjukdom redan tidigt i livet.
Framöver kan icke-invasiva mätningar av kärlstyvhet eller endotelberoende dilatation bli aktuella som riktade kontroller hos riskbarn.
Forskningsläget i ett större sammanhang
Sambandet mellan moderns diabetes under graviditeten och barnets kardiovaskulära risk har setts tidigare. Nytt här är att den metabola-oberoende, tidiga kärlpåverkan ringas in och kopplas till en möjlig mekanism – oxidativ stress i endotelet. Studien publicerades i Cell Reports Medicine den 11 november 2025 och är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, Stockholms universitet och Århus universitet. Forskarna fortsätter nu att studera de långsiktiga effekterna och varför söner tycks drabbas tidigare än döttrar.
Fakta: Begreppen i artikeln
- Kärlfunktion: Blodkärlens förmåga att vidga sig och reglera blodflödet. Nedsättning är en tidig riskmarkör.
- Endotel: Cellagret som klär kärlens insida och styr mycket av kärlregleringen.
- Oxidativ stress: Överskott av reaktiva syreföreningar som kan skada celler och störa cellsignalering.
Möjliga konsekvenser för vården
Om resultaten står sig kan riktlinjerna omfatta tidig, icke-invasiv bedömning av kärlfunktion hos barn som exponerats för typ 1-diabetes, kombinerat med förstärkta råd och uppföljning i riskgrupper.
Dagens subtila kärlsignaler kan bli morgondagens enkla test, så att fler barn fångas upp innan proverna slår ut och hjärt-kärlproblemen hinner fästa.
FAQ: Söner, typ 1-diabetes och kärlhälsa
Vad visar studien?
Söner till kvinnor med typ 1-diabetes uppvisar tidig påverkan på kärlfunktionen, långt innan ämnesomsättningen förändras – med koppling till ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom tidigt i livet.
Gäller det alla barn?
Nej. Fynden gäller främst pojkar; effekten sågs inte hos flickor i materialet.
Vad kan mekanismen vara?
Data pekar på oxidativ stress i blodkärlens endotel – det tunna cellager som klär insidan av blodkärlen och styr deras vidgning – som möjlig tidig drivande faktor.
Ökar risken för hjärt– och kärlsjukdom?
Ja. Tidig påverkan på kärlfunktionen kan innebära ökad hjärt–kärlrisk redan i unga år, särskilt hos söner.
Vad innebär det för vården nu?
Resultaten motiverar riktad, icke-invasiv testning av kärlfunktion i riskgrupper, men kräver bekräftelse i större studier.
Du kanske också gillar
- Barns immunsvar vid cancer skiljer sig från vuxnas – öppnar för nya behandlingsmetoder
- Kräsen vid matbordet? Selektivt ätande hos barn kan bero på DNA och gener
- Ny forskning: Barn börjar lagra minnen betydligt tidigare än väntat
- Hur barnens språkutveckling påverkar deras förståelse av nya ord
- Att sjunga för barn gör dem gladare – ny Yale-studie visar tydliga effekter
Publikation
”Maternal diabetes programs sexually dimorphic early-onset cardiovascular dysfunction in metabolically healthy offspring”, Allan Zhao, Yuxia Wei, Eftychia Kontidou, Ali Mahdi, Paulo R. Jannig, Sara Torstensson, Hong Jiang, Alice Larsson, Aida Collado, Rawan Humoud, Jacob Grünler, David Ersgård, Buket Öztürk Esen, Xiaowei Zheng, Haojiang Lu, Eva Lindgren, Sanjiv Risal, Jian Zhao, Elisabet Stener-Victorin, Henrik Toft Sørensen, Lars Pedersen, John Pernow, Zhichao Zhou, Sofia Carlsson, Sergiu-Bogdan Catrina, Qiaolin Deng, Cell Reports Medicine, online 11 november 2025, doi: 10.1016/j.xcrm.2025.102454. DOI: 10.1016/j.xcrm.2025.102454.