Senast uppdaterad den 23 januari, 2026 av Mikroskop redaktion
2025 bjöd på flera nya medicinska genombrott. Trenden är tydlig: fler behandlingar som är enklare att använda, mer precis teknik för svåra sjukdomar – och stora databanker som kan hjälpa forskare att upptäcka tidiga varningssignaler och risker för sjukdom tidigare.
Här är fem av årets tydligaste kliv framåt.
1) Klimakteriet och menopaus: Lynkuet – hormonfritt läkemedelsalternativ i EU
Under 2025 fick läkemedlet Lynkuet (elinzanetant) EU-godkännande mot måttliga till svåra vasomotoriska symtom (värmevallningar/nattsvettningar). EMA (European Medicines Agency, europeiska läkemedelsmyndigheten) listar att marknadsföringstillståndet utfärdades 17/11/2025. Lynkuet är inte hormonbehandling utan kompletterar andra EU-godkända alternativ, som Veoza (fezolinetant), där EU-kommissionens beslut är daterat 7/12/2023.
Vad kan Lynkuet betyda för drabbade?
Fler behandlingsval i klimakteriet/kring menopaus – särskilt för den som vill eller behöver undvika hormonbehandling, men ändå har besvär som stör sömn och vardag.
2) HIV: nytt läkemedel som kan skydda i 6 månader
EU-kommissionen gav marknadsföringstillstånd för det hiv-förebyggande PrEP-läkemedlet Yeytuo (lenacapavir) den 25/8/2025. Upplägget är långverkande: man får en injektion dag 1 och därefter var sjätte månad, och tar tabletter dag 1–2 vid start. Innan man börjar – och före varje ny injektion – ska man testas för att säkerställa att man är HIV-1-negativ.
Vad kan Yeytuo betyda för personer med förhöjd risk?
För personer med förhöjd risk att smittas av hiv kan skyddet bli lättare att hålla i över tid: färre dosdagar – men tydliga, planerade vårdbesök och testning.
3) Genbehandling: världens första personliga CRISPR-behandling till ett barn
2025 rapporterade NIH (National Institutes of Health, en amerikansk forskningsmyndighet) att ett spädbarn med den sällsynta, livshotande sjukdomen CPS1-brist fått en personanpassad genredigeringsbehandling och att barnet svarat positivt. Forskargruppen vid Children’s Hospital of Philadelphia (CHOP) och University of Pennsylvania (Penn) beskriver det som en historisk behandling med en skräddarsydd CRISPR-terapi för just den här patienten.
Vad kan behandlingen betyda för personer med sällsynta diagnoser?
Ett tidigt “bevis på att det går” för familjer med ultrasällsynta diagnoser där färdiga läkemedel ofta saknas – även om detta fortfarande är specialfall, inte rutin.
4) Bältrosvaccin: oväntade kopplingar till demens och hjärt–kärlhälsa
En Stanford-ledd analys av ett så kallat ”naturligt experiment” i Wales – där födelsedatum avgjorde vem som erbjöds vaccination – fann att personer som fick bältrosvaccin var cirka 20 procent mindre benägna att få en demensdiagnos under sju års uppföljning. (I studien gällde det det levande vaccinet Zostavax.)
Samtidigt lyfte European Society of Cardiology en stor observationsstudie från Sydkorea, publicerad i European Heart Journal, där bältrosvaccination var kopplad till cirka 23 procent lägre risk för hjärt–kärlhändelser över tid. Eftersom det är observationsdata visar det ett samband, inte ett säkert bevis på orsak.
Zostavax fick sitt EU-tillstånd indraget 1/6/2025, på företagets begäran av kommersiella skäl.
I Sverige har Folkhälsomyndigheten publicerat vägledning som anger medicinsk nytta av bältrosvaccination för vuxna med immunbrist (från 18 års ålder) och för äldre åldersgrupper ned till 65 år, samt att två doser av rekombinant subenhetsvaccin rekommenderas.
Vad kan fynden betyda?
Framför allt ger upptäckten ännu starkare skäl att förebygga bältros och komplikationer som långvarig nervsmärta. Spåren om demens och hjärt–kärlsjukdom är intressanta – men än så länge handlar det om samband, inget man kan lova för den enskilda personen.
5) UK Biobank: 100 000 helkroppsskanningar – över en miljard bilder
Vissa genombrott syns inte som ett nytt läkemedel – de blir i stället byggklossar för framtidens vård. Under 2025 nådde UK Biobank en milstolpe: 100 000 deltagare har helkroppsskannats, och forskare får tillgång till över en miljard avidentifierade bilder.
UK Biobank gör också uppföljande skanningar av upp till 60 000 deltagare. Det betyder att samma personer skannas igen efter några år, så att forskare kan se hur organ och vävnader förändras – och om tidiga förändringar hänger ihop med sjukdom längre fram.
Vad kan det betyda på sikt?
Inte en ny behandling i morgon, men bättre möjligheter att hitta tidiga riskmönster – och att utveckla mer träffsäkra tester och förebyggande strategier.
En röd tråd genom årets genombrott
Tittar man på dessa fem medicinska genombrott blir en sak tydlig: det handlar mindre om “mirakel” och mer om behandlingar som faktiskt går att leva med. Hormonfria alternativ i klimakteriet och menopaus, hiv-skydd som räcker i ett halvår och nya vägar för genbehandling pekar åt samma håll – vården blir både mer praktisk och mer precis. Samtidigt lägger projekt som UK Biobank grunden för nästa våg, där risker för sjukdom kan upptäckas tidigare och insatser blir mer träffsäkra.
Du kanske också gillar
Källor och vidare läsning
- EU-kommissionen (Union Register): Lynkuet (elinzanetant), Veoza (fezolinetant), Yeytuo (lenacapavir)
- European Medicines Agency (EMA): Lynkuet (elinzanetant) – EPAR, Veoza (fezolinetant) – EPAR, Yeytuo (lenacapavir) – EPAR, Zostavax – EPAR (tillståndet upphört i EU)
- NIH (National Institutes of Health): Personaliserad genredigeringsbehandling vid CPS1-brist (pressmeddelande)
- Nature (peer review): A natural experiment on the effect of herpes zoster vaccination on dementia (PDF)
- European Heart Journal (peer review): Live zoster vaccination and cardiovascular outcomes (Sydkorea)
- Folkhälsomyndigheten: Vägledning om vaccination mot bältros (PDF)
- UK Biobank: Milstolpe: 100 000 helkroppsskanningar