Senast uppdaterad den 18 december, 2025 av Mikroskop redaktion
En fiberrik, växtbetonad nordisk kost – med mycket fullkorn, frukt och grönsaker och mindre mättat fett – kan minska mängden fett i levern och förbättra blodsockerkontrollen hos personer med typ 2-diabetes eller förstadium till sjukdomen. Det visar en ny randomiserad studie från Uppsala universitet där forskare följt deltagare i ett helt år och jämfört tre olika kostupplägg.
Forskarna beskriver den hälsosamma nordiska kost som testades i studien som en medelhavsinspirerad kost i nordisk tappning: mer växtmat, nyttiga fetter och fisk, men med lokala råvaror som havre, råg, rapsolja och bär.
Fakta: Nordisk mat som vardagskultur
I studien betyder “hälsosam nordisk kost” inte klassisk smör- och fläskhusman. Det handlar snarare om en medelhavsinspirerad vardagsmat i nordisk tappning – med råvaror som havre och råg, kål och baljväxter, bär, rapsolja och fisk. Det är mat som knyter an till nordiska säsonger och en matkultur där enkla basråvaror och hushållning länge varit centralt.
Du kanske också gillar
Fett i levern minskade – och fler hamnade under gränsen för fettlever
Studien omfattade 150 personer med typ 2-diabetes eller förstadium till sjukdomen (prediabetes) och pågick i ett år. I analyserna kunde forskarna se att effekterna av den nordiska kosten var särskilt tydliga hos deltagare som redan hade typ 2-diabetes: mängden fett i levern minskade och långtidsblodsockret förbättrades under studieperioden.
Forskarna tittade också på hur många deltagare som vid uppföljningen efter ett år låg under studiens gränsvärde för fettlever. I en beskrivande analys – där man bara räknade in deltagare med komplett uppföljning av fettleverstatus – såg de att drygt hälften i den nordiska kostgruppen låg under gränsen. Det innebär att de inte längre klassades som att ha fettlever enligt studiens definition – det som ofta kallas remission.
Att minska mängden fett i levern är relevant eftersom fettinlagring där ofta hänger ihop med insulinresistens och kan förändra hur kroppen hanterar både blodsocker och blodfetter. Därför jämförde forskarna olika sätt att äta för att se vilket kostmönster som gav bäst resultat.
Så åt deltagarna
Deltagarna lottades till en av tre grupper:
• Anti-lipogen lågkolhydratupplägg: En kostmodell med mindre kolhydrater och mer fleromättat fett, med fokus på frön, nötter och vegetabiliska oljor samt grönsaker och baljväxter.
• Hälsosam nordisk modell: En kosthållning med låg andel mättat fett men högt fiberinnehåll. Exempel på livsmedel var havre och råg (flingor, kli, rågbröd och knäckebröd), rapsolja, mandlar, bär, kål och ärtor samt fet fisk som lax och makrill. Denna nordiska variant av medelhavskost kompletterades med magra naturella mejeriprodukter och växtbaserat matfett.
• Sedvanliga kostråd: Kostråd enligt Livsmedelsverkets gällande rekommendationer (kontrollgrupp).
Gemensamt för grupperna var samma grundråd: mindre rött och processat kött, sötade drycker, godis och snacks med tillsatt socker. Det gjorde att forskarna kunde jämföra effekten av de olika kostmönstren.
Varför stack den nordiska varianten ut?
När resultaten lades sida vid sida var det den nordiska modellen som stack ut tydligast. Både lågkolhydratupplägget och den nordiska kosten minskade mängden fett i levern, men den nordiska varianten gav dessutom mer gynnsamma förändringar i vikt och flera blodmarkörer, inklusive långtidsblodsocker.
Viktminskning var en del av förklaringen – men inte hela. Analysen i studien tyder på att själva kostmönstret också spelade roll, vilket är intressant för den som vill hitta en strategi som fungerar över tid.
Så kan du äta medelhavsinspirerat på nordiskt vis
Du behöver inte räkna kalorier för att inspireras av upplägget. Tanken bakom den nordiska kost som studerades är att låta fullkorn och grönsaker ta större plats, välja rapsolja och nötter oftare som fettkällor, äta fisk regelbundet – och samtidigt dra ned på mättat fett och socker.
Har du typ 2-diabetes och tar blodsockersänkande läkemedel kan en större kostomläggning påverka både blodsockervärden och medicinbehov. Prata därför med vården om du planerar att ändra kosten tydligt, särskilt om du har risk för lågt blodsocker och vill förbättra din blodsockerkontroll.
Du kanske också gillar
FAQ: Nordisk kost vid typ 2-diabetes och fettlever
Vad menas med nordisk kost i studien?
Ett fiberrikt kostmönster med mycket fullkorn, frukt och grönsaker, rapsolja, bär och fisk – och mindre mättat fett.
Är det samma sak som medelhavskost?
Inte helt. Forskarna beskriver den som en medelhavsinspirerad kost i nordisk tappning, med råvaror som havre, råg, rapsolja och bär.
Hur hänger fettlever och typ 2-diabetes ihop?
Fettlever är vanligt vid insulinresistens och övervikt. När levern lagrar för mycket fett kan det påverka hur kroppen hanterar både blodsocker och blodfetter – därför är fettlever ofta relevant även vid typ 2-diabetes.
Vilka livsmedel kan jag börja med om jag vill äta enligt nordisk kost?
Börja enkelt: låt havre och råg bli basen (gröt, rågbröd/knäckebröd), ät mer kål och andra grönsaker, lägg till baljväxter som ärtor och linser, välj rapsolja som standardfett, ät fisk som lax eller makrill regelbundet och komplettera gärna med bär samt frukt som äpplen och päron.
Måste jag gå ned i vikt för att levern ska bli bättre?
Viktnedgång hjälper ofta. Samtidigt tyder studien på att hur man äter – alltså kostmönstret – också kan spela roll, inte bara energimängden.
Kan jag följa detta om jag har typ 2-diabetes?
Ofta ja. Men om du tar blodsockersänkande läkemedel kan en kostomläggning påverka dina värden och ibland medicinbehovet, så gör gärna förändringen i samråd med vården och följ blodsockret extra noga i början.
Publikation
Fridén, M., Rosqvist, F., Kullberg, J. et al. Effects of an anti-lipogenic low-carbohydrate high polyunsaturated fat diet or a healthy Nordic diet versus usual care on liver fat and cardiometabolic disorders in type 2 diabetes or prediabetes: a randomized controlled trial (NAFLDiet). Nat Commun 16, 11130 (2025). https://doi.org/10.1038/s41467-025-65613-2