Nordiska kostråd kopplas till 23 procent lägre dödlighet

Senast uppdaterad den 17 mars, 2026 av Mikroskop redaktion

De nya nordiska kostråden togs fram för att gynna både hälsa och miljö. Nu visar en stor studie på svenska deltagare att personer som äter mer i linje med råden har 23 procent lägre dödlighet över tid.

De nordiska kostråden som presenterades 2023 har ett dubbelt syfte: att främja människors hälsa och samtidigt minska matens klimatpåverkan. Nu tyder ny forskning på att personer som är bättre på att följa råden också har lägre risk att dö under uppföljningstiden än personer som följer dem sämre.

Råden bygger på de uppdaterade nordiska näringsrekommendationerna, NNR2023, där både näringslära och miljöhänsyn vägs in. Rekommendationerna lyfter fram en i huvudsak växtbaserad kost med mycket grönsaker, frukt, bär, baljväxter, potatis och fullkorn, tillsammans med fisk och nötter. Samtidigt rekommenderas ett mer begränsat intag av rött kött och fågel, och ett minimalt intag av processat kött samt livsmedel med mycket fett, salt och socker.

Stor studie med över 76 000 svenskar

Den nya studien leddes av forskare vid Aarhus universitet. Forskarna tog fram ett kostindex med 15 livsmedelskomponenter för att mäta hur väl deltagarnas matvanor stämde överens med de nya nordiska näringsrekommendationerna. Därefter undersökte de hur graden av följsamhet hängde ihop med dödlighet i två stora svenska befolkningsstudier: Swedish Mammography Cohort och Cohort of Swedish Men.

I den ursprungliga datainsamlingen 1997 deltog 39 984 kvinnor och 48 850 män. Efter olika exklusioner återstod 76 122 personer i analyserna. Deltagarna fyllde i frågeformulär om kost och livsstil 1997, 2009 och 2019, och forskarna följde därefter dödligheten via nationella register.

Nordiska kostråd kopplas till lägre dödlighet

Under en medianuppföljning på 18,8 år avled 30 142 deltagare. De personer som hade högst följsamhet till de nordiska kostråden hade 23 procent lägre total dödlighet än gruppen med lägst följsamhet. Forskarna såg också liknande mönster för dödlighet i hjärt-kärlsjukdom och cancer.

Det betyder dock inte att studien bevisar att kosten i sig leder till ett längre liv. Studien är en observationsstudie, vilket innebär att den visar samband snarare än säkra orsaker. Men sambandet mellan kostmönstret och lägre dödlighet stod kvar även när forskarna tog hänsyn till en rad andra faktorer, bland annat utbildning, inkomst, fysisk aktivitet, rökning, alkoholintag, sömn, BMI och vissa sjukdomar vid studiens start.

Hälsosam nordisk kost kan gynna både hälsa och klimat

En viktig bakgrund till resultaten är att de nya kostråden inte bara handlar om enstaka näringsämnen, utan om hela kostmönster. En sund nordisk kost enligt NNR2023 innebär mer växtbaserad mat och mindre av sådant som belastar både hälsan och klimatet alltför mycket.

Det gör studien särskilt intressant i en tid när matens roll i klimatfrågan diskuteras allt mer. En hållbar kost framställs ibland som något som främst är bra för miljön, men den här forskningen tyder på att en mer hållbar nordisk matmodell också kan vara kopplad till lägre dödlighet över tid.

Forskarna framhåller att resultaten är relevanta i hela Norden och även i de baltiska länderna, eftersom nationella kostråd bygger på samma vetenskapliga grund. Därför kan studien ses som ett stöd för att en hållbar kost enligt nordisk modell inte bara är ett klimatpolitiskt verktyg, utan också kan ha betydelse för folkhälsan.

Kan nordiska kostråd bidra till längre liv?

Ingen av deltagarna i studien nådde full följsamhet till de nya råden. Trots det fanns tydliga skillnader mellan grupperna med högst och lägst följsamhet. Det tyder på att även en delvis förändring av matvanorna i riktning mot de nordiska kostråden kan ha betydelse på befolkningsnivå.

Forskarna betonar samtidigt att fler studier behövs. Den här studien undersökte främst dödlighet, inte insjuknande i enskilda sjukdomar. Nästa steg blir därför att undersöka hur en hälsosam nordisk kost hänger ihop med tillstånd som fetma, typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och olika cancerformer.

Ändå ger resultaten ett tydligt stöd för att de nya nordiska näringsrekommendationerna är mer än bara teoretiska riktlinjer. De tycks beskriva ett kostmönster som både ligger nära en hållbar kost och är associerat med lägre dödlighet över tid. För den som vill äta bättre kan de därför vara ett praktiskt ramverk för matvanor som gynnar både hälsa och miljö — och som möjligen också hänger ihop med längre liv.

Publikation

Anne B Mørch, Daniel B Ibsen, Alicja Wolk, Christina C Dahm. Development of the Nordic Nutrition Recommendations 2023 Food-Based Diet Score and Its Association with All-Cause Mortality in Two Swedish Cohorts. The Journal of Nutrition, 2025; 155 (11): 3747 DOI: 10.1016/j.tjnut.2025.06.030