Många lägger stor omsorg i att noggrant välja tatuering, men en viktig aspekt som ofta förbises är den långsiktiga påverkan tatueringen faktiskt kan ha på hälsan. För vad händer egentligen med bläcket när det väl tränger in i huden? Stannar det enbart kvar där det går att se med blotta ögat – eller sprider det sig vidare i kroppen?
Tatueringar är populära och permanenta konstverk som skapas genom att bläck eller pigment injiceras i huden med hjälp av nålar. Genom historien har de haft olika syften, såsom att uttrycka identitet, tro, status eller fungera som en estetisk form av självuttryck.
Nyare forskning har dock visat att tatueringsbläck inte stannar på den plats där det injiceras. Mikroskopiska bläckpartiklar, som är för små för att kroppen effektivt ska kunna eliminera, sprider sig i stället via lymfsystemet och ansamlas i lymfkörtlarna. Forskare vid Syddansk Universitet (SDU), i samarbete med Helsingfors Universitet, har nu undersökt vilka hälsokonsekvenser detta kan medföra.
ANNONS FÖR LEXLY
Genom att analysera data från danska tvillingpar visar de nu, i en studie som publicerats i tidskriften BMC Public Health, att personer med tatueringar oftare diagnostiseras med hudcancer och lymfom jämfört med dem utan tatueringar. Även om sambandet mellan tatueringar och cancer fortfarande är under utredning, tyder vetenskapliga fynd på att vissa kemikalier i bläcket kan ha negativa effekter på både huden och lymfsystemet.
Bläckpartiklar i kroppen kan påverka immunförsvaret
Lymfkörtlarna är en central del av kroppens immunförsvar och spelar en avgörande roll i bekämpningen av infektioner samt i filtreringen av skadliga ämnen. Nya forskningsrön visar att även externa faktorer, som tatueringar, kan påverka dessa organ. När bläcket från en tatuering tränger in i huden kan en del av det tas upp av lymfkörtlarna. Forskarna bakom den senaste studien misstänker att denna process kan orsaka långvarig inflammation i lymfkörtlarna, vilket i sin tur kan leda till onormal celltillväxt och öka risken för cancer på lång sikt.
ANNONS FÖR MATHEM
– Vi kan nämligen se att bläckpartiklar samlas i lymfkörtlarna och vi misstänker att kroppen uppfattar dem som främmande ämnen, förklarar Henrik Frederiksen, konsult i hematologi vid Odense universitetssjukhus och klinisk professor vid SDU, i ett pressmeddelande.
– Det här kan innebära att immunförsvaret ständigt försöker reagera på bläcket, men vi vet fortfarande inte om denna långvariga belastning påverkar lymfkörtelns funktion eller om den kan leda till andra hälsoproblem.
ANNONS FÖR WELLOBE
Han påpekar samtidigt att det är utmanande att studera denna koppling, eftersom cancer ofta tar många år att utvecklas. Exponering i ung ålder kan därför inte ge upphov till sjukdom förrän flera decennier senare, vilket gör det svårt att fastställa en direkt effekt.
Tvillingdata – en unik möjlighet
Den nya studien bygger på data från den danska Tvillingtatueringskohorten, där forskarna har kunnat ta del av information från över 5 900 danska tvillingpar. Genom att analysera tatueringarnas mönster i relation till cancerdiagnoser, upptäckte de en högre förekomst av både hudcancer och lymfom bland tatuerade individer.
– Den unika aspekten av vår metod är att vi kan jämföra tvillingpar där bara den ena har cancer, men där båda delar många gemensamma genetiska och miljömässiga faktorer, säger Jacob von Bornemann Hjelmborg, professor i biostatistik vid SDU.
– Det ger oss en starkare metod för att undersöka om tatueringen i sig kan påverka risken för cancer.
ANNONS FÖR ASTRO SWEDEN
Storleken på tatueringen spelar roll
Resultaten visar att sambandet mellan tatueringar och cancer är mest framträdande hos personer med stora tatueringar, definierat som tatueringar som är större än en handflata.
Risken att drabbas av lymfom visade sig vara nästan tre gånger högre för personer med stora tatueringar jämfört med dem utan tatueringar. Denna risk (eller snarare ”hazard rate”) tar hänsyn till faktorer som ålder, tidpunkten för tatueringen och hur länge individerna har följts i studien.
– Det här tyder på att ju större tatueringen är och ju längre den har funnits, desto mer bläck har ansamlats i lymfkörtlarna. Hur stor inverkan det här har på immunförsvaret bör undersökas vidare så att vi kan förstå de bakomliggande mekanismerna, säger Signe Bedsted Clemmensen, biträdande professor i biostatistik vid SDU.
ANNONS FÖR NEXTORY SE
En annan studie från den danska tvillingtatueringskohorten visar att tatueringar blir allt vanligare i Danmark. Även i Sverige är tatueringar populära, och enligt en rapport från Statistiska centralbyrån (SCB) från 2019 hade cirka 20 procent av Sveriges befolkning i åldern 16–84 år en eller flera tatueringar.
Kopplingen till lymfom har också observerats i en oberoende svensk studie från 2024.
Bläckfärg och hälsopåverkan
Tidigare forskning har föreslagit att vissa pigment i tatueringens bläck kan vara mer problematiska än andra.
– I vår studie har vi dock inte funnit någon tydlig koppling mellan cancerförekomst och specifika bläckfärger, men det innebär inte att färgen är utan betydelse. Vi vet från andra studier att bläck kan innehålla potentiellt skadliga ämnen, där exempelvis rött bläck oftare orsakar allergiska reaktioner, säger Signe Bedsted Clemmensen.
Forskarna planerar nu att undersöka hur bläckpartiklar påverkar lymfkörtelns funktion på molekylär nivå och om vissa typer av lymfom är mer associerade med tatueringar än andra.
– Vi strävar efter en djupare förståelse för de biologiska mekanismerna – vad sker i lymfkörtlarna när de utsätts för bläckpartiklar under flera decennier? Ökad kunskap om det här skulle ge oss en bättre grund för att bedöma om det finns en verklig hälsorisk och hur vi i så fall kan minska den, förklarar Signe Bedsted Clemmensen.
Publikation
Signe Bedsted Clemmensen, Jonas Mengel-From, Jaakko Kaprio, Henrik Frederiksen, Jacob von Bornemann Hjelmborg. Tattoo ink exposure is associated with lymphoma and skin cancers – a Danish study of twins. BMC Public Health, 2025; 25 (1) DOI: 10.1186/s12889-025-21413-3
Ta del av mer forskning inom cancer här.
