Vi märker sällan hur mycket dofterna betyder – tills de en dag försvinner. En ny studie visar att ett försämrat luktsinne ofta hör till tidiga tecken på Alzheimers sjukdom, långt innan minnet påverkas. Fynden kan ge nya möjligheter att ställa diagnos i ett inledande skede, när behandling kan göra störst skillnad.
Kaffet smakar plötsligt svagt, blommorna i trädgården känns luktlösa och parfymen på bussen går obemärkt förbi. Det som först kan verka som en vardaglig bagatell kan i själva verket vara en av de första varningssignalerna på Alzheimers.
En ny studie, publicerad i Nature Communications, visar nu att sjukdomen angriper luktsinnet långt innan minnet sviker – en upptäckt som kan bana väg för tidigare diagnos och behandling.
När näsan anar det hjärnan döljer
Att luktsinnet försämras tidigt vid Alzheimers sjukdom är välkänt, men har länge setts som något perifert. Diagnosen bygger framför allt på minnesproblem, vilket gjort att andra sinnesförändringar fått mindre uppmärksamhet.
Den nya forskningen ritar om kartan. Doftförlusterna är inte en bagatell – de är ett av de första varningsropen från en hjärna i obalans. Och spåret leder oss rakt till hjärnans eget immunförsvar.
Hjärnans städare går till angrepp
I hjärnan finns ett nät av specialiserade immunceller – mikroglia. Som små väktare rör de sig mellan nervcellerna, städar bort skräp, lagar skador och ser till att nätverket fungerar.
I analyser på möss med alzheimerförändringar såg forskarna däremot att mikroglia angrep friska nervbanor. Särskilt drabbade var de långa fibrerna mellan locus coeruleus i hjärnstammen och luktbulben längst fram i hjärnan. När dessa kopplingar bröts ned försämrades djurens doftförmåga – långt innan minnet påverkades.
Liknande mönster återfanns i hjärnvävnad från avlidna Alzheimerspatienter och i PET-undersökningar på levande människor. Tillsammans pekar resultaten mot samma slutsats: luktsinnets nervbanor skadas tidigt vid Alzheimers.
Tidiga tecken på Alzheimers sjukdom som markör för diagnos
Nya läkemedel som riktar in sig på proteinet amyloid-beta – som bildar de plack man ofta ser i hjärnan vid Alzheimers sjukdom – har väckt hopp, men erfarenheterna är blandade. Effekten är måttlig och behandlingen måste sättas in tidigt för att göra skillnad. Därför är behovet av tidiga markörer för Alzheimers större än någonsin.
Den nya studien pekar på att ett enkelt luktprov skulle kunna bli det första steget. Personer som visar tydliga luktbortfall kan sedan gå vidare till biomarkörer och hjärnavbildning. På så sätt kan behandling börja medan sjukdomen fortfarande är i sin linda.
Luktsinnets särskilda sårbarhet
Varför luktsinnet påverkas så tidigt vid Alzheimers gäckar forskarna. En möjlig förklaring är att de långa fibrerna från locus coeruleus är särskilt känsliga. En annan är att luktbulben är en ovanligt dynamisk struktur. Hos gnagare bildas här nya nervceller även i vuxen ålder, vilket gör systemet flexibelt men också sårbart. Hos människa är denna nybildning omstridd och sannolikt mycket begränsad – men fynden antyder ändå att luktsinnet kan vara extra mottagligt för tidiga förändringar.
Från vardag till klinik
Föreställ dig att en fråga om kaffedoften vid frukost blir en del av framtidens demensutredningar. Luktprov är enkla, billiga och ofarliga. I kombination med biomarkörer och hjärnavbildning kan de öppna en helt ny väg till diagnos.
För patienterna skulle det innebära att Alzheimers kan upptäckas innan minnet börjar svikta – och att behandling kan sättas in medan den fortfarande gör störst nytta.
En global utmaning
Alzheimers är den vanligaste av alla demenssjukdomar och drabbar tiotals miljoner människor världen över. Med en åldrande befolkning växer behovet av att kunna identifiera sjukdomen tidigt.
Även i Sverige är utmaningen stor. I dag lever omkring 160 000 personer med en demenssjukdom, varav en betydande andel har just Alzheimers. Antalet väntas öka kraftigt de kommande decennierna i takt med att befolkningen blir äldre. Behovet av bättre metoder för tidig diagnos är därför mer akut än någonsin.
Luktsinnet som nyckel till framtidens diagnoser
Den nya studien tecknar en ny bild av sjukdomens början: mikroglia bryter ned nervförbindelser mellan locus coeruleus och luktbulben, och följden blir ett försämrat luktsinne – ibland långt innan minnet påverkas.
Det som börjar med att kaffet smakar svagare kan i framtiden visa vägen till helt nya diagnoser. Genom luktsinnet öppnas en möjlighet att upptäcka Alzheimers sjukdom tidigt – och ge den drabbade behandlingsmöjligheter medan den ännu kan göra skillnad.
FAQ – Vanliga frågor om försämrat luktsinne och Alzheimers
Vad innebär nedsatt luktförmåga?
Att dofter känns svagare eller inte alls. Orsaker kan vara åldrande, infektion eller allergi – men det kan också vara ett av de tidiga tecknen på Alzheimers sjukdom.
Varför påverkas luktsinnet?
Hjärnans immunceller kan bryta ned nervbanor som kopplar luktbulben till hjärnstammen, vilket minskar doftförmågan.
Är nedsatt luktsinne alltid tecken på demens?
Nej. Det finns många ofarliga orsaker. Sök vård om förändringen är tydlig eller långvarig.
Hur testar vården luktsinnet?
Med standardiserade luktprov. Vid tydliga bortfall följer ofta biomarkörer och hjärnavbildning.
Hjälper det att upptäcka sjukdomen tidigt?
Ja. Behandling och stödinsatser fungerar bäst i ett tidigt skede.
Läs mer:
- Alzheimers sjukdom: hjärnans dolda sockerkod kan vara nyckeln till nya behandlingar
- Minne och inlärning: Nyckelprotein stärker synapser och ger hopp vid Alzheimers
- HIV-läkemedel kan bromsa Alzheimers sjukdom
- Skörhet och biologiskt åldrande – generna som styr processen
Publikation
Carolin Meyer, Theresa Niedermeier, Paul L. C. Feyen, Felix L. Strübing, Boris-Stephan Rauchmann, Katerina Karali, Johanna Gentz, Yannik E. Tillmann, Nicolas F. Landgraf, Svenja-Lotta Rumpf, Katharina Ochs, Karin Wind-Mark, Gloria Biechele, Jessica Wagner, Selim Guersel, Carolin I. Kurz, Meike Schweiger, Danilo Prtvar, Yuan Shi, Richard B. Banati, Guo-Jun Liu, Ryan J. Middleton, Gerda Mitteregger-Kretzschmar, Robert Perneczky, Thomas Koeglsperger, Jonas J. Neher, Sabina Tahirovic, Matthias Brendel, Jochen Herms, Lars Paeger. Early Locus Coeruleus noradrenergic axon loss drives olfactory dysfunction in Alzheimer’s disease. Nature Communications, 2025; 16 (1) DOI: 10.1038/s41467-025-62500-8
