Vad är rödbetsjuice bra för? Ny forskning om blodtryck och munbakterier

Hos äldre personer som drack rödbetsshots varje dag i två veckor sjönk blodtrycket. Samtidigt förändrades bakterierna på tungan. En brittisk studie undersöker sambandet – men visar också varför det är svårt att avgöra hur stor del av effekten som beror på nitratet i juicen.

Rödbetor har länge intresserat forskare som studerar blodtryck. De innehåller rikligt med nitrat, ett ämne som också finns i bland annat spenat och ruccola. Kroppen kan använda nitrat för att bilda kväveoxid, som hjälper blodkärlen att slappna av och vidgas.

En viktig del av omvandlingen sker med hjälp av bakterier i munnen. Forskare vid University of Exeter i Storbritannien ville därför undersöka om förändringar i bakteriefloran kunde förklara varför yngre och äldre reagerar olika på nitratrik rödbetsjuice.

Två veckor med rödbetsshots

I studien deltog 75 friska vuxna: 39 personer mellan 18 och 30 år och 36 personer mellan 67 och 79 år. Under två veckor fick de dricka två koncentrerade rödbetsshots om dagen, sammanlagt 140 milliliter.

Samma deltagare fick också, under en annan tvåveckorsperiod, en liknande dryck där nästan allt nitrat hade tagits bort. Försöket omfattade dessutom en period med antiseptiskt munsköljmedel. Mellan perioderna gjordes uppehåll.

Forskarna mätte blodtrycket, tog blodprover och undersökte vilka bakterier som fanns på deltagarnas tungor.

Hos de äldre sjönk det övre blodtrycket i genomsnitt med omkring sju millimeter kvicksilver efter perioden med nitratrik juice. Hos de yngre sågs ingen motsvarande sänkning. De äldre hade också högre blodtryck redan före försöket.

Men även placebodrycken följdes av en mindre sänkning hos de äldre. Förändringen från start var större med den nitratrika drycken, medan blodtrycksnivåerna vid slutet av de två perioderna inte skilde sig statistiskt säkerställt åt. Det gör det svårt att avgöra exakt hur mycket av effekten som berodde på nitratet.

Bakterierna på tungan förändrades

Forskarna undersökte också vad som hände med bakterierna på deltagarnas tungor. De spelar en viktig roll när kroppen omvandlar nitrat från maten till ämnen som kan påverka blodtrycket.

En del av nitratet som tas upp från exempelvis rödbetor förs tillbaka till saliven. Där omvandlar vissa munbakterier det till nitrit, som i sin tur kan bidra till att kroppen bildar kväveoxid. Ämnet får blodkärlen att vidgas.

Efter två veckor med rödbetsjuice hade bakteriefloran förändrats i båda åldersgrupperna, men på olika sätt. Hos de äldre minskade bland annat vissa bakterier inom släktet Prevotella, medan bakterier inom Neisseria ökade.

Förändringarna i bakteriefloran hängde samman med högre halter av nitrit i blodet. Hos de äldre fanns också ett samband mellan ökningen av nitrit och sänkningen av blodtrycket. Forskarna kan däremot inte slå fast att det var just bakterieförändringarna som orsakade det lägre blodtrycket.

Vad säger annan forskning om blodtrycket?

Det brittiska försöket är inte det enda som har undersökt rödbetsjuice. I en svensk forskningsöversikt från 2024 sammanställdes elva studier med totalt 349 personer som hade högt blodtryck. I genomsnitt var det övre blodtrycket drygt fem millimeter kvicksilver lägre med rödbetsjuice än med kontrollbehandling.

För det undre blodtrycket och blodtryck mätt under ett helt dygn gick det däremot inte att visa någon säker effekt. Forskarna bedömde också tillförlitligheten i underlaget som låg.

Rödbetsjuice verkar alltså kunna sänka det övre blodtrycket hos vissa personer. Men hur stor och varaktig effekten är behöver undersökas mer.

Hur mycket rödbetsjuice behövs?

Deltagarna i Exeterstudien fick 140 milliliter koncentrerad juice om dagen. Det betyder dock inte att ett vanligt glas från matbutiken innehåller samma mängd nitrat. Halterna varierar mellan olika drycker, och forskarna har inte fastställt någon dos som passar alla.

Den som vill äta mer nitratrika grönsaker behöver heller inte välja juice. Spenat, ruccola, selleri och andra grönsaker innehåller också nitrat. Hela rödbetor ger dessutom fibrer som till stor del saknas i juicen.

Rödbetsjuice har även studerats inom idrotten. I en systematisk översikt från 2026 såg forskarna en liten förbättring av det maximala syreupptaget hos personer som drack rödbetsjuice. Effekten var tydligast hos motionärer, medan någon säker förbättring inte kunde påvisas hos vältränade idrottare.

Ingen ersättning för blodtrycksmedicin

Rödbetsjuice kan ingå i en vanlig kost, men den som tar blodtryckssänkande läkemedel bör rådgöra med vården innan stora mängder blir en daglig vana. Personer som har haft njursten av kalciumoxalat kan också behöva vara uppmärksamma på rödbetornas oxalatinnehåll.

Rödbetor kan också färga urin och avföring rödaktiga, vilket vanligtvis är ofarligt.

Studien från Exeter genomfördes på friska vuxna under kort tid. Den kan därför inte svara på om dagligt intag av rödbetsjuice minskar risken för hjärtinfarkt eller stroke. Att blodtrycket sjönk hos vissa deltagare betyder heller inte att juicen kan ersätta läkemedelsbehandling.

Publikationer

Vanhatalo A. m.fl. Ageing modifies the oral microbiome, nitric oxide bioavailability and vascular responses to dietary nitrate supplementation. Free Radical Biology and Medicine, 2025; 238: 682–696. DOI: 10.1016/j.freeradbiomed.2025.07.002.

Grönroos R. m.fl. Effects of beetroot juice on blood pressure in hypertension according to European Society of Hypertension Guidelines: A systematic review and meta-analysis. Nutrition, Metabolism and Cardiovascular Diseases, 2024; 34: 2240–2256. DOI: 10.1016/j.numecd.2024.06.009.

Qin G, Kim S. Effects of beetroot juice supplementation on maximal oxygen uptake during aerobic exercise: a systematic review and meta-analysis. Frontiers in Nutrition, 2026; 13: 1858216. DOI: 10.3389/fnut.2026.1858216.

Observera: Detta är populärvetenskaplig information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta sjukvården vid frågor om din hälsa. Publicerat av Mikroskop Redaktion – läs våra redaktionella principer.

Önskade källor på Google

Se mer från Tidningen Mikroskop

Lägg till Tidningen Mikroskop som önskad källa.

Lägg till Mikroskop →