Hur påverkar musik hjärnan och kroppen? En ny internationell studie visar att vi inte bara hör musik – våra hjärnor och kroppar svänger bokstavligen med i takt. Teorin om neural resonans förklarar hur musik och hjärnan samspelar, med långtgående konsekvenser för terapi, inlärning och teknik.
Hur påverkar du klimatet?
Testa ClimateHero – en snabb och gratis klimatkalkylator baserad på vetenskap.
Svara på några enkla frågor och få personliga tips för att minska ditt klimatavtryck – ofta med fördelar för både hälsa och plånbok.
Gör testet genom att klicka på länken nedan – och stöd samtidigt Mikroskops arbete med att göra ny forskning om kroppen tillgänglig för fler.
Vi upplever musik med hela kroppen – det känner de flesta intuitivt. Nu visar ny forskning att det inte bara är en subjektiv upplevelse, utan en biologiskt mätbar reaktion. En internationell forskargrupp, ledd av Edward Large vid University of Connecticut och medförfattad av psykologen Caroline Palmer vid McGill University, har presenterat en ny teori som förklarar sambandet mellan musik och hjärnan. Studien, publicerad i Nature Reviews Neuroscience, sammanfattar för första gången hela teorin om Neural Resonance Theory (NRT) – ett nytt sätt att förstå varför musik känns så starkt.
Musik och hjärnan i samklang – hjärnvågor som reagerar på rytm
Enligt Neural Resonance Theory är musikupplevelser inte bara resultatet av kulturella vanor eller inlärda förväntningar. Istället bygger de på hjärnans naturliga svängningar – så kallade oscillationer – som spontant synkroniserar med rytm, melodi och harmoni i musik.
Det innebär att hjärnan inte bara tolkar musik – den reagerar med fysiska mönster som speglar musikens struktur. Denna resonans sker inte bara i hörselcentrum utan påverkar hela det neurofysiologiska systemet, från hörselnerver till ryggmärg och motoriska nerver.
När du gungar med huvudet, stampar med foten eller får gåshud av en melodi är det hjärnans rytmiska system som reagerar. Kort sagt: du blir musiken.
– Den här teorin visar att musik är kraftfull inte bara för att vi hör den – utan för att våra hjärnor och kroppar i viss mån blir musiken, säger Caroline Palmer, professor i psykologi vid McGill University och föreståndare för Sequence Production Lab, i ett pressmeddelande.
Universell rytm – oavsett musikalisk bakgrund
En central idé i teorin är att resonansen sker på samma sätt hos alla människor, oavsett om man är professionell musiker eller helt otränad. Våra hjärnor har medfödda rytmiska mönster som matchar musikens struktur – det är därför även små barn spontant rör sig till musik och varför musik känns igenkännbar över kulturgränser.
Detta gör Neural Resonance Theory till en möjlig förklaring till musikens universella kraft som kommunikationsform och emotionellt uttryck. Musik kan förena människor – inte bara genom delade referenser, utan genom delad hjärnaktivitet.
Musik som medicin – tillämpningar inom terapi och teknik
Musik och hjärnan är ett forskningsfält med växande betydelse inom medicin. Neural resonans kan ge en vetenskaplig grund till musikbaserad behandling av neurologiska tillstånd som Parkinsons sjukdom, stroke och depression. Genom att aktivera hjärnans rytmiska nätverk kan musik påverka både motorik och känsloliv.
Inom utbildning kan teorin användas för att utveckla nya pedagogiska verktyg som stärker rytm- och tonhöjdsträning genom att anpassa sig till hjärnans svängningar snarare än att fokusera på repetition.
Även AI och musikteknologi kan dra nytta av teorin. Genom att bygga modeller som härmar mänsklig neural resonans kan framtidens AI bli bättre på att förstå och skapa musik som berör – kanske till och med interagera känslomässigt med lyssnaren.
Ett vetenskapligt ramverk för musikens kraft
Studien bakom Neural Resonance Theory är ett exempel på tvärvetenskaplig forskning i praktiken. Genom att förena neurovetenskap, psykologi och musikvetenskap ger teorin ett nytt ramverk för att förstå musik som biologiskt och universellt fenomen.
När vi lyssnar på musik sker något mer än bara ljudbehandling. Våra hjärnor synkroniserar med rytmen, våra kroppar svarar, och vi upplever musik som något fysiskt. Denna samklang mellan musik och hjärnan förklarar varför musiken känns – i varje nervtråd, i varje rörelse, i hela vår varelse.
Publikation
Eleanor E. Harding, Ji Chul Kim, Alexander P. Demos, Iran R. Roman, Parker Tichko, Caroline Palmer, Edward W. Large. Musical neurodynamics. Nature Reviews Neuroscience, 2025; 26 (5): 293 DOI: 10.1038/s41583-025-00915-4
Här kan du ta del av mer forskning om hjärnan.
