Stötta oberoende vetenskapsjournalistik – gör ett gratis klimat-test
ClimateHero är en snabb och gratis klimatkalkylator baserad på vetenskap. På bara några minuter svarar du på några frågor och får personliga tips för att minska ditt klimatavtryck – ofta med fördelar för både hälsa och plånbok.
Genom att göra testet via länken nedan stöttar du Mikroskops arbete med att granska forskning och göra den tillgänglig för alla – helt utan kostnad för dig, men ovärderligt för fri och oberoende vetenskapsjournalistik.
Vi är många som tror att vi kan vänja av – eller tillvänja – våra smaklökar vid sött. Kanske har du själv märkt hur choklad känns mindre söt efter en period utan sötsaker, eller hur du börjar längta efter desserter när du ätit mycket av dem. Men vad händer egentligen på längre sikt? En ny långtidsstudie visar att vuxnas smak för sött är betydligt mer stabil än vi kanske tror – och att den inte förändras nämnvärt, oavsett hur mycket sötsaker vi äter.
Vad händer om man äter för mycket sötsaker?
Kan man vänja smaklökarna på tungan vid sötma – eller till och med träna upp ett sug efter sött – bara genom att äta mer sötsaker? Det är en vanlig uppfattning, både i vardagslivet och i kostrådgivning. Men en ny, omfattande och välkontrollerad studie från Wageningens universitet i Nederländerna ger en annan bild. Resultaten visar att vuxnas smakpreferens för sött är anmärkningsvärt stabil och inte förändras nämnvärt, oavsett hur mycket söta livsmedel man äter under längre tid.
– Många tror att söta livsmedel leder till högre energiintag, men vår studie visar att sötman i sig inte är orsaken till att vi får i oss för många kalorier, säger Kees de Graaf, professor emeritus i sensorisk vetenskap och ätbeteende i ett pressmeddelande.
Kortvariga effekter dominerar forskningen
Tidigare forskning har oftast undersökt effekten av sötma på mycket kort sikt, ibland bara under några timmar eller en dag. Sådana studier kan ge en ögonblicksbild, men säger lite om eventuella långtidseffekter.
– Eftersom det saknats tillförlitliga data på längre sikt har den grundläggande frågan om huruvida sötmapreferenser kan påverkas förblivit obesvarad, säger de Graaf.
Sex månader med olika grad av sötma
För att fylla denna kunskapslucka genomförde forskarna en sex månader lång randomiserad kontrollerad studie – den mest tillförlitliga typen av klinisk prövning – med 180 vuxna deltagare. De delades in i tre grupper: en som fick mat med hög sötma, en med låg sötma och en med blandad sötma.
Varannan vecka fick deltagarna hemleveranser av mat och dryck som motsvarade ungefär hälften av deras dagliga intag. Resten kompletterade de själva, men med hjälp av detaljerade dagliga menyer. Livsmedlen i försöket hade kategoriserats efter sötma i en tidigare kartläggning av 500 vanliga nederländska produkter. På den söta sidan fanns sylt, mjölkchoklad, sötade mejeriprodukter och sockersötade drycker. I den andra änden låg ost, skinka, hummus, jordnötssmör, saltad popcorn och kolsyrat vatten.
Smaktester och mätningar
Forskarna mätte varje deltagares preferens för sött vid flera tillfällen: före dietstart, två gånger under dieten, direkt efter dietens slut och vid uppföljning en respektive fyra månader senare. Smaktesten gjordes med särskilt framtagna livsmedel och drycker som inte ingick i deltagarnas matkassar.
Utöver smakpreferenser följdes deltagarnas energiintag, kroppsvikt och blodvärden.
Stabil smak för sött
Efter sex månader såg forskarna inga förändringar i preferens för sött – varken hos dem som fått mycket söta livsmedel eller hos dem som fått mindre söta alternativ. Inte heller fanns något samband mellan mängden söt mat och förändringar i kroppsvikt eller blodmarkörer.
– Detta är en av de första studierna där vi har justerat sötmanivån i hela kosten inom ett realistiskt spann av vad människor faktiskt äter. Det är viktigt eftersom vissa undviker sötsmakande livsmedel av rädsla för att regelbundet intag skulle öka deras preferens för sötma – men våra resultat visar att så inte är fallet, säger de Graaf.
Hur ska jag sluta äta sötsaker?
Att smaken för sött är så stabil kan kännas nedslående för den som hoppas kunna ändra sina smaklökar genom att avstå helt från socker. Men forskarna betonar att det inte betyder att man inte kan minska sitt intag.
Att byta ut sötsaker mot frukt, nötter eller andra mellanmål med lägre sockerhalt kan vara ett sätt att minska det totala energiintaget – utan att förvänta sig att suget försvinner helt. Här blir frågan hur ska jag sluta äta sötsaker relevant, och svaret är ofta att gradvis förändra matvanorna snarare än att sluta tvärt.
Biologiska förklaringar
Att smaken för sött är så stabil kan delvis ha biologiska orsaker. Människan föds med en dragning till sötma, sannolikt för att den historiskt signalerat energirik och säker mat, som mogen frukt.
Smakpreferenser styrs också av hjärnans belöningssystem, som reagerar på socker och andra kaloririka stimuli. Dessa system tycks vara relativt konstanta, vilket kan förklara varför långvariga kostförändringar inte gör stor skillnad för själva preferensen.
Så kan resultaten påverka synen på socker
Resultaten innebär inte att mängden socker i kosten saknar betydelse. Högt sockerintag kan fortfarande ha negativa effekter på hälsan, till exempel genom att påverka blodsockerkontroll eller öka risken för karies. Men idén att man genom att undvika allt sött kan ”vänja av” smaklökarna får svagt stöd i denna studie.
Forskarna betonar att resultaten gäller vuxna. Hos barn kan smakpreferenser vara mer formbara, och matvanor som etableras tidigt kan få större genomslag.
– Nästa steg blir att upprepa studien med barn, för att se om deras smak för sött är mer påverkbar, säger doktoranden Eva Čad vid Wageningens universitet.
I slutänden handlar frågan om vad som händer när vi äter mycket sötsaker inte bara om ett tillfälligt sug, utan om våra matvanor i stort. Att minska på sockret kräver ofta att man hittar hållbara alternativ snarare än att försöka förändra våra medfödda smakpreferenser. Och just det visar den nya studien – att vår smak för sött hos vuxna tycks vara betydligt mer stabil än vi länge har trott.
FAQ – Vanliga frågor om söt smak och kost
Påverkar mycket sött i maten hur mycket jag gillar sötma?
Nej, den nya studien visar att vuxnas smakpreferens för sött inte förändras nämnvärt, oavsett hur mycket eller lite söt mat de äter under flera månader.
Kan man vänja av sig vid söt smak?
Resultaten tyder på att smakpreferensen är stabil hos vuxna, även efter långvarig minskning av sötma i kosten.
Vilken roll har smaklökarna på tungan?
De registrerar olika smaker, bland annat sötma, via specialiserade receptorer som skickar signaler till hjärnan.
Hur kan jag minska mitt sockerintag?
En gradvis minskning och att ersätta söta livsmedel med alternativ som frukt eller nötter kan vara en hållbar strategi.
Läs mer:
- Vad är hälsosamt åldrande? Hundraåringarna i Cilento kan ha svaret
- Framtidens mejerihyllor: Växtbaserade, fermenterade livsmedel med probiotisk kraft
- Stark mat kan ha en aptitdämpande effekt, visar ny forskning
- Är kaffe bra för hälsan? Ja – om du dricker det utan socker och grädde
- Aptit styrs av hjärnans eget östrogen – ny japansk studie överraskar
Källa
American Society for Nutrition. (2025, August 12). Cutting sugar won’t curb your sweet tooth, scientists say. ScienceDaily. Retrieved August 12, 2025 from www.sciencedaily.com/releases/2025/08/250811104231.htm
