Senast uppdaterad den 12 maj, 2026 av Mikroskop redaktion
Kaffe kan göra mer än att pigga upp. Nu visar en ny studie att både vanligt och koffeinfritt kaffe kan förändra tarmens mikrobiom. Fynden ger ny kunskap om hur kaffe kan påverka tarmfloran – och hur kaffedrickande kan kopplas till humör, stress och kognitiva funktioner.
För många svenskar är kaffe en självklar del av vardagen – från morgonkoppen till fikarasten och kaffet efter maten. Men i den nya studien riktas blicken mot något annat än koffeinets uppiggande effekt: sambandet mellan kaffe och tarmflora, och hur kaffedrickande kan påverka kroppen via tarmen.
Forskarna vid APC Microbiome Ireland, som hör till University College Cork, har undersökt kaffe i relation till den så kallade tarm-hjärnaxeln – det komplexa samspel som pågår mellan tarmens mikroorganismer, ämnesomsättningen, immunsystemet och hjärnan.
Studien, som har publicerats i Nature Communications, ger ny kunskap om hur regelbundet kaffedrickande hänger samman med tarmbakterier, ämnen som bildas av mikroberna, inflammationsmarkörer, humör och kognitiva funktioner.
Resultaten pekar på att kaffe är mer än en källa till koffein. Även koffeinfritt kaffe tycks kunna sätta mätbara spår i kroppen.
Kaffe kopplades till förändringar i tarmfloran
Tidigare forskning har kopplat kaffedrickande till flera möjliga hälsoeffekter, bland annat på ämnesomsättningen och hjärnan. Men exakt hur sambandet mellan kaffe och tarmflora ser ut har inte varit helt klarlagt.
I den nya studien jämförde forskarna 31 personer som regelbundet drack kaffe med 31 personer som inte drack kaffe. Kaffedrickarna konsumerade vanligtvis tre till fem koppar om dagen. Samtliga deltagare var friska vuxna mellan 30 och 50 år och bodde i Irland.
Forskarna kartlade deltagarnas kost och koffeinintag. De samlade också in avförings- och urinprover, och lät deltagarna genomgå tester och fylla i frågeformulär om bland annat humör, stress, sömn, fysisk aktivitet och kognition.
Därefter fick de vana kaffedrickarna avstå helt från kaffe och andra koffeinkällor i två veckor. Efter uppehållet fick de börja dricka kaffe igen under tre veckor. Hälften fick vanligt kaffe med koffein, medan hälften fick koffeinfritt kaffe. Deltagarna visste inte vilken sort de fick.
En viktig begränsning är att icke-kaffedrickarna bara ingick i den inledande jämförelsen. Själva abstinens- och återintroduktionsfasen gjordes alltså enbart på personer som redan var vana kaffedrickare.
Kaffe kan påverka tarm-hjärnaxeln
Forskarna fann att kaffedrickare hade en annan sammansättning av tarmfloran än personer som inte drack kaffe. Vissa bakterier förekom oftare hos dem som regelbundet drack kaffe.
När de vana kaffedrickarna sedan avstod från kaffe förändrades också flera ämnen som bildas eller påverkas av tarmens mikroorganismer. När kaffet återinfördes framträdde nya förändringar i mikrobiomet. Det tyder på att kaffe, oavsett koffeininnehåll, kan påverka både delar av tarmfloran och dess ämnesomsättning.
Det här är intressant eftersom tarmfloran inte bara är kopplad till matsmältningen. Den ingår också i tarm-hjärnaxeln, där signaler mellan tarmen, immunsystemet och hjärnan kan påverka hur kroppen fungerar. Studien visar däremot inte exakt hur signalerna mellan tarm och hjärna går till. I stället har forskarna undersökt flera biologiska och psykologiska markörer som tillsammans kan ge ledtrådar.
Vissa bakterier var vanligare hos kaffedrickare
I studien skilde sig tarmfloran mellan kaffedrickare och personer som inte drack kaffe. Bland annat var Cryptobacterium curtum, bakterier ur släktet Eggerthella och en bakterietyp inom gruppen Firmicutes vanligare hos dem som regelbundet drack kaffe.
Samtidigt betonar forskarna att kunskapen om flera av dessa bakterier fortfarande är begränsad. Eggerthella har kopplats till processer som rör gallsyror, medan Cryptobacterium curtum tidigare främst har studerats i samband med munhälsa. Vissa fynd kring Firmicutes har i tidigare forskning kopplats till positiva känslor hos kvinnor, men sambanden är komplexa.
Det går därför inte att säga att en enskild bakterie direkt leder till bättre humör eller bättre hälsa. Däremot stärker resultaten bilden av att kaffe kan sätta mätbara spår i tarmfloran.
Koffeinfritt kaffe gav oväntade resultat
En av studiens mer oväntade observationer gällde koffeinfritt kaffe. Förbättringar i vissa tester av minne och inlärning sågs framför allt hos deltagare som drack kaffe utan koffein.
Kaffe innehåller hundratals bioaktiva ämnen. Bland dem finns polyfenoler, en grupp växtämnen som kan påverka både tarmbakterier och kroppens ämnesomsättning. I studien ökade flera polyfenolrelaterade ämnesprodukter efter både vanligt och koffeinfritt kaffe. Det tyder på att även andra ämnen än koffein kan ha betydelse för minne och inlärning.
Vanligt kaffe hade i stället en tydligare koppling till minskad ångest, lägre psykologisk stress och förbättrad uppmärksamhet. Det fyndet är mindre förvånande, eftersom koffein är känt för att påverka nervsystemet och göra oss mer alerta.
Kaffe kopplades till förändringar i immunförsvaret
Forskarna undersökte också flera markörer som har med inflammation och immunförsvarets aktivitet att göra. Vid studiens början hade kaffedrickarna bland annat lägre nivåer av CRP, ett ämne som ofta är förhöjt vid inflammation i kroppen, och högre nivåer av den antiinflammatoriska cytokinen IL-10 jämfört med personer som inte drack kaffe.
När de vana kaffedrickarna avstod från kaffe ökade vissa inflammationsrelaterade markörer. När kaffe sedan återinfördes förändrades flera immunmarkörer igen.
Resultaten är dock inte helt enkla att tolka. Därför går det inte att säga att kaffe bevisat minskar risken för inflammation eller sjukdom. En mer försiktig slutsats är att kaffe och koffein i studien var kopplade till förändringar i immunförsvarets aktivitet.
Samband mellan kaffe och humör
Både deltagarna som fick vanligt kaffe och de som fick koffeinfritt kaffe rapporterade lägre upplevd stress, lägre depressionspoäng och minskad impulsivitet efter att kaffe återinförts. Det gör sambandet mellan kaffe och humör särskilt intressant, eftersom förändringarna inte enbart verkar kunna förklaras av koffein.
Samtidigt ska resultaten inte tolkas som att kaffe kan behandla stress, depression eller andra psykiska besvär. Studien var liten, omfattade friska vuxna och pågick under en begränsad tid. Den visar förändringar i biologiska markörer och självrapporterade mått, men inte att kaffe i sig orsakar bättre psykisk hälsa.
Forskarna såg inte heller några tydliga effekter på stresshormonet kortisol i de stresstester som användes. Det tyder på att kopplingen mellan kaffe, upplevd stress och humör är mer komplex än att kaffe bara skulle dämpa kroppens stressrespons.
Intressant för ett kaffedrickande land som Sverige
För svenska kaffedrickare är resultaten särskilt intressanta. I Sverige har kaffe en stark kulturell plats, och många dricker flera koppar om dagen. Den nya studien ger en möjlig biologisk förklaring till varför kaffe kan påverka mer än bara vakenhet.
Samtidigt bör sambandet mellan kaffe och tarmhälsa tolkas med försiktighet. Studien visar förändringar i tarmfloran och i ämnen som produceras eller påverkas av tarmens mikrober. Den visar däremot inte att deltagarna fick bättre maghälsa i klinisk mening.
Framtida forskning behöver undersöka större grupper, längre tidsperioder och olika typer av kaffe. Det behövs också mer kunskap om hur individuella skillnader – som kost, genetik, sömn, mikrobiom och koffeinkänslighet – påverkar resultaten.
Ändå pekar studien på något viktigt: när forskare undersöker sambandet mellan kaffe och humör räcker det inte att titta på hjärnan. De behöver också titta på tarmen.
Studien finansierades av Institute for Scientific Information on Coffee, ISIC, vilket är relevant att känna till när resultaten tolkas.
Publikation
Serena Boscaini, Thomaz F. S. Bastiaanssen, Gerard M. Moloney, Federica Bergamo, Laila Zeraik, Caroline O’Leary, Aimone Ferri, Maha Irfan, Maaike van der Rhee, Thaïs I. F. Lindemann, Elizabeth Schneider, Arthi Chinna Meyyappan, Kirsten Berding Harold, Caitríona M. Long-Smith, Carina Carbia, Kenneth J. O’Riordan, José Fernando Rinaldi de Alvarenga, Nicole Tosi, Daniele Del Rio, Alice Rosi, Letizia Bresciani, Pedro Mena, Gerard Clarke, John F. Cryan. Habitual coffee intake shapes the gut microbiome and modifies host physiology and cognition. Nature Communications, 2026; 17 (1) DOI: 10.1038/s41467-026-71264-8