Stötta oberoende vetenskapsjournalistik – gör ett gratis klimat-test
ClimateHero är en snabb och gratis klimatkalkylator baserad på vetenskap. På bara några minuter svarar du på några frågor och får personliga tips för att minska ditt klimatavtryck – ofta med fördelar för både hälsa och plånbok.
Genom att göra testet via länken nedan stöttar du Mikroskops arbete med att granska forskning och göra den tillgänglig för alla – helt utan kostnad för dig, men ovärderligt för fri och oberoende vetenskapsjournalistik.
De tar in fler detaljer, märker små förändringar och känner av andras stämningar. För var tredje människa innebär denna känslighet både styrka och sårbarhet. Nu visar den första stora metaanalysen att högkänsliga personer inte bara har ökad risk för depression och ångest – utan också att de kan dra särskild nytta av psykologisk behandling.
Högkänslighet är en personlighetsfaktor som i forskningen kallas environmental sensitivity. Den beskriver hur starkt en individ reagerar på stimuli från sin omgivning – till exempel starkt ljus, små förändringar i miljön eller andra människors känslor.
Till skillnad från personlighetsdraget neuroticism, som länge dominerat psykologisk forskning, handlar högkänslighet inte bara om oro eller benägenheten att känna negativa känslor. Det beskriver i stället en bredare mottaglighet för både positiva och negativa intryck.
En högkänslig person bearbetar intryck mer djupt än andra. Det kan leda till större empati och kreativitet, men också till stress, utmattning och psykisk ohälsa i en miljö full av starka sinnesintryck och högt tempo.
Den första stora metaanalysen
Trots att högkänslighet länge varit känt har det sällan undersökts systematiskt i relation till psykisk hälsa. Nu har en internationell forskargrupp analyserat 33 tidigare studier och samlat resultaten i en metaanalys – den första i sitt slag.
En metaanalys är en metod där forskare väger samman resultaten från många enskilda studier för att få en mer robust bild av sambanden. Resultaten publiceras i tidskriften Clinical Psychological Science och ger tydliga besked: det finns ett stabilt samband mellan högkänslighet och vanliga psykiska problem.
– Vi fann positiva och måttliga samband mellan känslighet och tillstånd som depression, ångest, posttraumatiskt stressyndrom, agorafobi och undvikande personlighetsstörning, säger Tom Falkenstein, psykoterapeut och doktorand vid Queen Mary University of London, i ett pressmeddelande.
– Våra resultat visar att känslighet bör uppmärksammas mer i klinisk praxis, både för att förbättra diagnostiken och för att anpassa behandlingar.
Två sidor av samma mynt
Resultaten visar inte bara på risker. Högkänslighet innebär också en större mottaglighet för positiva erfarenheter.
– Personer som är högkänsliga är mer benägna att svara på behandlingar som avslappningsträning och mindfulness, säger Falkenstein.
Michael Pluess, professor i utvecklingspsykologi vid University of Surrey, förklarar:
– Våra resultat visar att högkänsliga personer påverkas mer än andra, både av negativa och positiva erfarenheter. Det gör att kvaliteten på deras omgivning blir särskilt viktig för deras psykiska välbefinnande.
Högkänsliga barn och vuxna
Metaanalysen omfattade både ungdomar och vuxna. Resultaten gäller alltså genom hela livet. Högkänsliga barn kan vara extra sårbara i stressiga miljöer men blomstra i stödjande sammanhang.
Forskarna menar att detta har stor praktisk betydelse. Förskola och skola kan utformas på sätt som tar hänsyn till barns olika känslighetsnivåer. Små förändringar i bemötande kan få stora effekter för barn som annars riskerar att må dåligt i en bullrig miljö.
Känslighet som överlevnadsstrategi
Tidigare forskning av Elaine Aron och Michael Pluess har föreslagit att högkänslighet kan ha en evolutionär bakgrund. I små grupper kunde en högkänslig person vara den som först lade märke till förändringar i miljön – en fara i närheten, en resurs som gick att använda eller sociala spänningar inom gruppen.
Det som i dag kan upplevas som överkänslighet kan alltså ha varit en fördel för överlevnaden. I en modern värld där vi bombarderas av intryck från reklam, skärmar och högljudda stadsmiljöer kan samma drag däremot bli en börda.
Kulturens syn på känslighet
Hur känslighet uppfattas beror också på kultur. I vissa samhällen ses det som positivt att vara eftertänksam, empatisk och uppmärksam på detaljer. I andra miljöer värderas i stället robusthet, social dominans och förmåga att ”tåla stress”.
Det gör att högkänsliga barn kan få väldigt olika erfarenheter beroende på var de växer upp. I en kultur där känslighet respekteras kan deras egenskaper bli en styrka. I en miljö där det ses som svaghet kan det i stället bli en riskfaktor för utanförskap och psykisk ohälsa.
För vården innebär detta att kulturell förståelse är avgörande. Att identifiera och validera patienters känslighetsnivå kan bidra till mer jämlik behandling och bättre resultat.
Konsekvenser för vården
Forskarna uppskattar att omkring 31 procent av befolkningen är högkänsliga. Att så många delar detta personlighetsdrag gör frågan kliniskt relevant.
– Med ökad kunskap kan behandlingar skräddarsys efter patientens känslighetsnivå, säger Tom Falkenstein.
Metaanalysen visar att högkänslighet bör betraktas som en viktig faktor i psykiatri och psykologi. Den kan förbättra diagnostik och behandlingsval och minska risken för återfall.
Ett drag med dubbla sidor
Det som en gång hjälpte våra förfäder att överleva kan i dag skapa både sårbarhet och styrka. Känslighet må göra vardagen mer krävande, men i rätt miljö kan samma drag bli nyckeln till kreativitet, empati – och kanske till och med bättre hälsa.
FAQ: Högkänslighet
Vad är högkänslighet?
Högkänslighet är en personlighetsfaktor som beskriver hur starkt en individ reagerar på intryck och stimuli från sin omgivning.
Hur vanligt är det att vara högkänslig?
Ungefär 31 procent av befolkningen uppskattas vara högkänsliga.
Vilka psykiska problem är kopplade till högkänslighet?
En ny metaanalys visar samband mellan högkänslighet och depression, ångest, PTSD, agorafobi och undvikande personlighetsstörning.
Vilken behandling fungerar bäst för högkänsliga personer?
Forskningen pekar på att metoder som mindfulness och avslappningsträning kan vara särskilt hjälpsamma och minska risken för återfall i depression och ångest.
Läs mer:
- Är du mer kreativ om du är vänsterhänt?
- Hjärnans nödbroms: Därför får du dåligt arbetsminne vid mental trötthet
- Näringsbrist vid kalorirestriktion ökar risken för depression – män mest utsatta
- Tanketomhet: Vad händer i hjärnan när vi inte tänker?
- Traumabehandling med Tetris? Ny studie visar att datorspel hjälper mot PTSD
Publikation
Tom Falkenstein, Luke Sartori, Margherita Malanchini, Kristin Hadfield, Michael Pluess. The Relationship Between Environmental Sensitivity and Common Mental-Health Problems in Adolescents and Adults: A Systematic Review and Meta-Analysis. Clinical Psychological Science, 2025; DOI: 10.1177/21677026251348428
