Senast uppdaterad den 23 januari, 2026 av Mikroskop redaktion
Antalet cancerfall globalt har ökat kraftigt sedan 1990. En ny stor sammanställning, publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet, visar att världen nådde 18,5 miljoner nya cancerdiagnoser och 10,4 miljoner cancerrelaterade dödsfall under 2023 (exklusive icke-melanom hudcancer). Samtidigt kopplas en stor del av dödligheten till påverkbara riskfaktorer – vilket gör prevention, tidig upptäckt och jämlik vård till några av de viktigaste verktygen framåt.
En fördubbling på tre decennier
Forskargruppen bakom Global Burden of Disease (GBD) har analyserat data från 204 länder och territorier. Mellan 1990 och 2023 ökade antalet nya cancerfall med 105,1 procent, medan cancerdödsfallen steg med 74,3 procent.
En stor del av ökningen i absoluta tal hänger samman med demografin: världens befolkning har blivit både större och äldre, vilket innebär att fler når de åldrar då cancer är vanligare.
Samtidigt visar analysen att risken att dö i cancer har minskat när man tar hänsyn till att befolkningen blivit äldre. Det syns i den åldersstandardiserade cancerdödligheten, som sjönk med 23,9 procent mellan 1990 och 2023. Men förbättringen är ojämnt fördelad och har inte kommit alla länder till del.
Ojämlikheten växer när resurserna är små
Cancer är i dag den näst vanligaste dödsorsaken i världen, efter hjärt–kärlsjukdomar. Men sjukdomsbördan är långt ifrån jämnt fördelad. År 2023 inträffade 57,9 procent av alla nya cancerfall och 65,8 procent av alla cancerdödsfall i länder som klassas som låginkomst- till övre medelinkomstländer.
Förklaringen handlar inte bara om biologiska skillnader eller livsstil, utan också om tillgång till vård. I länder med begränsade resurser kan det vara svårare att få en snabb och korrekt diagnos, att komma vidare till behandling i tid och att få uppföljning och stöd. När cancer upptäcks sent blir behandlingarna ofta mer omfattande – och chanserna till bot eller att leva länge med sjukdomen under kontroll minskar.
Prognosen till 2050: 30 miljoner diagnoser om året
Om utvecklingen fortsätter enligt studiens huvudscenario väntas världen år 2050 få 30,5 miljoner nya cancerdiagnoser och 18,6 miljoner cancerdödsfall per år – en ökning med 60,7 respektive 74,5 procent mellan 2024 och 2050.
Samtidigt väntas de åldersstandardiserade talen öka relativt lite globalt. Det stärker tolkningen att den stora ökningen framför allt drivs av demografi: att fler människor lever längre och att befolkningen växer, vilket gör att fler hinner drabbas av cancer.
Du kanske också gillar
Riskfaktorer för cancer: fyra av tio dödsfall kopplas till sådant vi kan påverka
En av de mest konkreta slutsatserna i studien handlar om prevention. Forskarna uppskattar att 41,7 procent av cancerdödsfallen 2023 – totalt cirka 4,33 miljoner dödsfall – kan kopplas till påverkbara riskfaktorer. Det betyder inte att varje enskilt fall hade gått att förhindra, men det visar att det finns stor potential att minska cancerbördan genom att minska exponeringen för kända risker.
I analysen är tobak den största enskilda riskfaktorn och kopplas till 21,4 procent av de cancerdödsfall som tillskrivs påverkbara riskfaktorer. Andra stora riskgrupper handlar bland annat om kostrelaterade faktorer, förhöjt fasteblodsocker och hög alkoholkonsumtion.
Världshälsoorganisationen bedömer att 30–50 procent av cancerfall kan förebyggas genom att minska kända riskfaktorer och använda evidensbaserade strategier. All cancer går inte att förhindra, men mycket går att påverka – både genom individuella val och genom olika samhällsinsatser.
I praktiken handlar det om klassiska folkhälsoåtgärder: effektiv tobakspolitik, minskad exponering för skadliga miljö- och arbetsmiljörisker, vaccinationer där de är relevanta (till exempel HPV), samt bättre möjligheter till tidig diagnostik och behandling. Ju tidigare cancer upptäcks och behandlas, desto bättre blir chanserna att överleva – och desto mindre blir lidandet för den som drabbas.
Sverige i siffror: fler insjuknar, men dödligheten minskar
Även i Sverige syns ett mönster som är vanligt i många höginkomstländer: fler får en cancerdiagnos över tid, samtidigt som dödligheten i cancer minskar. Det hänger bland annat ihop med att befolkningen blir äldre, men också med tidigare upptäckt och förbättrad behandling.
Enligt Socialstyrelsens cancerstatistik rapporterades under 2024 totalt 80 764 maligna tumörer hos 73 861 individer (inklusive icke-melanom hudcancer). Samma år avled 23 514 personer av cancer.
Socialstyrelsen lyfter också att hudcancer – både malignt melanom och icke-melanom hudcancer – är den cancerform som ökat mest under de senaste 20 åren.
Samtidigt finns tydliga sociala skillnader: insjuknande i cancer är högre i områden med bättre socioekonomi, medan dödligheten generellt är högre i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar.
Varför prevention och tidig upptäckt spelar roll – även när behandlingarna blir bättre
När antalet cancerfall globalt stiger är det lätt att känna hopplöshet. Men en av studiens tydligaste poänger är att mycket fortfarande går att påverka. En stor del av cancerdödsfallen kopplas till påverkbara riskfaktorer, vilket visar att det finns potential att minska cancerbördan – inte minst genom att minska tobaksbruk och andra kända riskexponeringar.
Samtidigt är tidig upptäckt avgörande. Om fler får diagnos i tid – och om fler faktiskt har tillgång till behandling – ökar chansen att behandlingen lyckas och att dödligheten kan minska. Därför pekar forskarna på en kombination av prevention, snabbare diagnostik och mer jämlik tillgång till vård som centrala verktyg framåt, även i en värld där fler lever längre.
Som stöd följer här vanliga symtom och varningssignaler vid några av de vanligaste cancerformerna, samt råd om när det är bra att söka vård.
Faktaruta: Tidiga tecken på tarmcancer – när ska man reagera?
Tidiga tecken på tarmcancer kan också förekomma vid andra (ofta ofarliga) mag–tarmbesvär. Men kontakta vården om symtomen är nya, återkommer eller inte går över.
Tecken att kolla upp:
- Blod i avföringen (synligt eller återkommande misstanke om blod)
- Förändrade tarmvanor, till exempel ny diarré eller förstoppning, eller att avföringen ändrar karaktär
- Slem i avföringen eller en känsla av att tarmen inte töms ordentligt
- Återkommande buksmärta
- Trötthet/orkeslöshet eller blodbrist (anemi)
Screening i Sverige: Socialstyrelsen rekommenderar att hälso- och sjukvården erbjuder screening för tjock- och ändtarmscancer med test av blod i avföringen till kvinnor och män 60–74 år.
Länktips: 1177 – Tjocktarmscancer och ändtarmscancer • Cancerfonden – Vanliga frågor och svar om tarmcancer (symtom) • Socialstyrelsen – Screening för tjock- och ändtarmscancer (60–74 år)
Faktaruta: Hur ser hudcancer ut?
Hudförändringar är vanliga och oftast ofarliga. Men vissa tecken bör tas på allvar – särskilt om något är nytt, förändras eller inte läker. Utseendet på hudcancer kan variera beroende på typ, men här är varningssignaler att hålla koll på:
Misstanke om melanom (”födelsemärkescancer”)
- En pigmentfläck som får oregelbunden form eller ojämna kanter
- Ojämn färg (flera nyanser i samma förändring)
- Att fläcken växer, ändrar form eller färg – eller förändras snabbt
- Att den kliar, blöder eller blir sårig utan tydlig förklaring
Misstanke om annan hudcancer (t.ex. basalcellscancer eller skivepitelcancer)
- Ett sår som inte läker (eller läker och kommer tillbaka)
- En fjällig, skrovlig fläck som långsamt blir större
- En knuta som är glansig, pärlemorskimrande eller lätt sårig
- En förändring som blöder lätt eller blir irriterad om och om igen
När ska man söka vård? Om du har en hudförändring som är ny eller ser annorlunda ut än dina andra, förändras tydligt eller inte läker – kontakta vårdcentral för bedömning.
Länktips: Cancerfonden – Bilder på hudcancer (bildguide) • 1177 – Malignt melanom • 1177 – Basalcellscancer • 1177 – Skivepitelcancer
Faktaruta: Bröstcancer – vanliga tecken och vad du kan göra
Bröstcancer upptäcks ibland genom screening innan man känner något själv. Men det är ändå bra att känna igen vanliga symtom. Sök vård om du märker en förändring som är ny eller inte går över.
Vanliga tecken att kolla upp:
- Knöl i bröstet eller i armhålan
- Indragning i huden eller bröstvårtan, eller att bröstets form förändras
- Hudförändringar, till exempel rodnad, svullnad eller “apelsinhud”
- Vätska eller blod från bröstvårtan
Vad kan du göra?
- Sök vård om du upptäcker en ny knöl eller tydlig förändring – även om du nyligen gjort mammografi.
- Gå på screening när du blir kallad.
Screening i Sverige: Socialstyrelsen anger att regionerna ska erbjuda avgiftsfri mammografiscreening för kvinnor 40–74 år.
Länktips: 1177 – Bröstcancer • Cancerfonden – Bröstcancer • Socialstyrelsen – Bröstcancer: screening med mammografi
Faktaruta: Prostatacancer – tidiga signaler kan vara vaga
Prostatacancer ger ofta inga tydliga symtom i början. När symtom väl märks handlar de ofta om urinvägarna – och kan likna besvär av godartad prostataförstoring.
Vanliga symtom att kolla upp:
- Svårigheter att kissa eller att du behöver kissa oftare än tidigare
- Svag urinstråle eller att det tar tid att komma igång
- Blod i urinen (ska alltid bedömas skyndsamt)
PSA-prov: PSA är ett blodprov som kan vara förhöjt av flera orsaker. Ett förhöjt värde behöver därför utredas för att avgöra om orsaken kan vara prostatacancer eller något annat.
Länktips: 1177 – Prostatacancer • 1177 – Blodprov: PSA
Publikation
Lisa M Force et al. The global, regional, and national burden of cancer, 1990–2023, with forecasts to 2050: a systematic analysis for the Global Burden of Disease Study 2023. The Lancet, 2025; 406 (10512): 1565 DOI: 10.1016/S0140-6736(25)01635-6
Källor (för vidare läsning)
- WHO, faktablad och översikt om cancerprevention.
- Socialstyrelsen, cancerstatistik och screeningrekommendationer.
- 1177 och Cancerfonden, symtom- och bildguider.