Högt blodsocker efter måltid kopplas till ökad risk för Alzheimer, enligt ny studie

Senast uppdaterad den 16 januari, 2026 av Mikroskop redaktion

En ny genetisk studie kopplar högt blodsocker efter måltid till ökad risk för Alzheimers sjukdom. Samtidigt såg forskarna inga tydliga kopplingar till stora, synliga förändringar i hjärnans struktur – vilket kan tyda på att sambandet, om det stämmer, går via mer subtila mekanismer.

Forskare har länge sett att rubbad sockeromsättning – som typ 2-diabetes, insulinresistens och långvarigt förhöjda blodsockernivåer – hänger ihop med sämre hjärnhälsa. Men det har varit oklart vilken del av blodsockerproblematiken som väger tyngst och hur kopplingen till demenssjukdomar egentligen ser ut. Nu tyder en studie, vars resultat nyligen publicerats i tidskriften Diabetes, Obesity and Metabolism, på att just toppar efter matintag – alltså högt blodsocker efter att man ätit – kan vara en mer känslig riskmarkör för Alzheimer än man tidigare trott.

Stor studie med data från UK Biobank

I studien analyserade forskare vid University of Liverpool genetiska och hälsorelaterade data från mer än 350 000 deltagare i UK Biobank, i åldern 40–69 år. De jämförde flera värden som speglar hur kroppen hanterar socker: blodsocker under fasta, insulinnivåer och ett tvåtimmars blodsockervärde efter glukosbelastning. Det sistnämnda ger en bild av hur kraftigt blodsockernivåerna kan stiga och hur effektivt kroppen lyckas få ner dem igen – och används ofta som en fingervisning om hur kroppen hanterar blodsocker efter att man ätit.

Genetik som verktyg för att närma sig orsak

Forskarna använde en metod som kallas mendelsk randomisering. I korthet utnyttjar den att genetiska varianter som påverkar exempelvis blodsocker fördelas slumpmässigt vid befruktningen. Det gör det möjligt att testa om en viss biologisk egenskap sannolikt bidrar till sjukdomsrisken – i stället för att bara råka hänga ihop med andra livsstilsfaktorer.

Metoden kan inte ensam slå fast orsak och verkan, men den brukar ses som ett starkare verktyg än traditionella observationsstudier när man vill komma närmare frågan om vad som faktiskt driver riskökningen.

69 procent högre risk – kopplat till efter-måltid-värden

När forskarna jämförde olika mått var det just tvåtimmars blodsockervärden efter glukosbelastning – ett värde som ofta används för att spegla blodsocker efter måltid – som stack ut. Personer med genetisk benägenhet för högre blodsocker två timmar efter glukosbelastning hade en 69 procent högre risk att utveckla Alzheimers sjukdom.

Forskarna försökte också kontrollera resultatet mot en annan, oberoende stor genetisk studie om Alzheimer. Där gick sambandet däremot inte att bekräfta, vilket betyder att fyndet behöver tolkas försiktigt och prövas i fler material.

Det är värt att påpeka att resultaten inte betyder att en enskild blodsockertopp ”orsakar” Alzheimer. Men de antyder att återkommande episoder av förhöjt blodsocker efter måltid – alltså kraftiga svängningar i blodsockernivåerna – kan vara en del av det biologiska mönster som på sikt hänger ihop med ökad demensrisk.

Inte kopplat till grova synliga hjärnförändringar

En särskilt intressant del av resultaten är vad forskarna inte såg. De fann inga tydliga genetiska samband mellan blodsockermåtten och de grova hjärnmått som ofta används i stora studier för att fånga synliga förändringar i hjärnan – som total hjärnvolym, hippocampusvolym eller förändringar i hjärnans vita substans (white matter hyperintensities).

Det väcker frågan om påverkan i stället kan ske via mer subtila mekanismer – sådant som inte fångas av grova mått men som ändå kan påverka hjärnans funktion över tid. Exakt vilka biologiska vägar som kan vara inblandade är ännu oklart.

Blodsockernivån efter måltid kan bli viktig att följa

Forskarna menar att fyndet kan få betydelse för framtida prevention.

– Det här kan hjälpa till att forma nya strategier och lyfter vikten av att hantera blodsocker inte bara generellt, utan specifikt efter måltider, säger studiens huvudförfattare Andrew Mason i en kommentar.

Seniorförfattaren Vicky Garfield betonar samtidigt att resultaten behöver bekräftas i andra grupper:

– Vi behöver först upprepa resultaten i andra populationer och genetiska bakgrunder, och bättre förstå biologin bakom. Om sambandet står sig kan det bana väg för nya sätt att minska demensrisk hos personer med diabetes, säger hon.

Vad kan man dra för slutsats redan nu?

Studien ger inget svar på exakt hur blodsockernivåerna efter att man ätit kan kopplas till Alzheimers sjukdom – och den säger inte att alla behöver börja mäta blodsocker efter varje lunch. Men den skärper däremot fokus på något som ibland hamnar i skuggan av fastevärden och långtidsmått: variationen och topparna.

För den som redan har diabetes eller ligger i riskzonen kan det här på sikt betyda att vården lägger större vikt vid att minska kraftiga svängningar i blodsockernivåer och att följa relevanta blodsockervärden efter mat. Men hur det i så fall ska göras – och vilka patienter som har mest att vinna – är frågor som kräver mer forskning.

Publikation

Andrew C. Mason, Nasri Fatih, Reecha Sofat, Christopher T. Rentsch, Liam Smeeth, Krishnan Bhaskaran, Nish Chaturvedi, Victoria Garfield. Disentangling the relationship between glucose, insulin and brain health: A UK Biobank study. Diabetes, Obesity and Metabolism, 2025; DOI: 10.1111/dom.70353