Mindre socker tidigt i livet kopplades till lägre cancerrisk

När sockerransoneringen upphörde i Storbritannien 1953 nästan fördubblades den genomsnittliga sockerkonsumtionen bland vuxna britter. I en ny studie har forskare jämfört drygt 64 000 personer som hade omfattats av ransoneringen olika länge under fosterlivet och de två första levnadsåren. Längre tid med begränsad tillgång till socker var kopplad till lägre risk för fem cancerutfall senare i livet. Forskarna såg också skillnader i markörer kopplade till biologiskt åldrande.

socker och cancer

De första 1 000 dagarna, från befruktningen till två års ålder, är en period då bland annat organ, immunförsvar och ämnesomsättning utvecklas. Under samma tid börjar också smakpreferenser och matvanor att ta form. Därför har forskare länge intresserat sig för om kosten tidigt i livet – och hur mycket socker den innehåller – kan få betydelse för hälsan långt senare.

Sambandet mellan socker och cancer har länge diskuterats i olika sammanhang. I den nya studien undersökte forskarna om tillgången till socker under de första 1 000 dagarna i livet kunde hänga samman med risken att utveckla cancer flera decennier senare.

Studien har publicerats i Proceedings of the National Academy of Sciences.

När sockerransoneringen försvann

När andra världskriget tog slut 1945 fortsatte britterna att leva med ransonering i flera år. Matförsörjningen var fortfarande pressad och flera livsmedel förblev reglerade långt in på 1950-talet. Sötsaker och choklad blev fria från ransonering i februari 1953, medan sockret följde senare samma år. Den sista livsmedelsransoneringen försvann först sommaren 1954.

När även sockerransoneringen upphörde steg konsumtionen snabbt. Den genomsnittliga sockerkonsumtionen bland vuxna ökade från omkring 41 gram per dag i början av 1953 till omkring 80 gram per dag under 1954. För många andra livsmedel och näringsämnen var förändringarna betydligt mindre.

Den snabba förändringen gjorde det möjligt att jämföra personer som föddes med bara några månaders mellanrum, men som hade omfattats olika länge av sockerransoneringen under fosterlivet och de första levnadsåren.

Över 64 000 personer ingick i studien

För att undersöka sambandet mellan tillgången till socker tidigt i livet och cancer använde forskarna uppgifter om 64 761 deltagare i UK Biobank, födda i Storbritannien mellan oktober 1951 och mars 1956. Med hjälp av födelsedatumen räknade de ut hur stor del av de första 1 000 dagarna som hade infallit medan ransoneringen fortfarande gällde.

Några hade bara omfattats under fosterlivet, medan andra även hade levt med ransoneringen under sina första månader eller år. De jämfördes med personer som inte hade omfattats av ransoneringen under de första 1 000 dagarna.

Hur mycket socker de enskilda barnen faktiskt åt går däremot inte att veta. Födelsedatumet användes för att uppskatta hur länge de hade levt med ransoneringen, inte för att mäta deras verkliga sockerintag.

Socker och cancer: lägre risk efter längre ransonering

Ju längre deltagarna hade omfattats av ransoneringen under de första 1 000 dagarna, desto lägre var risken för flera cancerformer senare i livet. Forskarna såg ett så kallat dos–responsmönster, där sambandet blev tydligare med längre exponering för ransoneringen.

För de grupper som hade omfattats längst var risken för levercancer och cancer i de intrahepatiska gallgångarna 69 procent lägre än i jämförelsegruppen. För prostatacancer var skillnaden 52 procent, för lungcancer 41 procent, för ändtarmscancer 40 procent och för bröstcancer 36 procent.

Procentsiffrorna visar relativa skillnader. För några av cancerutfallen var antalet fall samtidigt ganska litet. Utfallet levercancer/intrahepatisk gallgångscancer omfattade 115 fall och ändtarmscancer 374 fall, så de uppskattningarna behöver tolkas med viss försiktighet. 

Skillnader i sockerkonsumtion fanns kvar

Skillnader syntes också i deltagarnas matvanor som vuxna. De som hade omfattats av ransoneringen tidigt i livet åt mindre socker och mindre mat totalt. Kosten var dessutom mer varierad och fick högre poäng på ett index för kostkvalitet.

Forskarna lyfter möjligheten att tidiga erfarenheter av söta smaker kan påverka vad man föredrar senare i livet. Smakpreferenserna mättes dock inte i studien, och kostuppgifterna i UK Biobank visar bara vad deltagarna åt vid några tillfällen som vuxna.

Små skillnader i telomerer

Studien omfattade också mått som brukar kopplas till biologiskt åldrande.

Hos personer som hade omfattats av ransoneringen från befruktningen till minst 19 månaders ålder var telomererna i de vita blodkropparna i genomsnitt 0,05 standardavvikelser längre. Utifrån tidigare data om hur telomerlängden förändras med åldern räknade forskarna om skillnaden till ungefär 2,2 färre år av åldersrelaterad telomerförkortning.

Det är en liten skillnad, men den ger ändå en uppfattning om storleksordningen. Telomerer används ofta i forskning om åldrande, men är bara en del av bilden och kan inte ensamma säga hur snabbt kroppen åldras.

Även nivåerna av granzym B var lägre hos dem som hade omfattats av ransoneringen. Enzymet frisätts bland annat av T-celler och NK-celler, och forskarna tolkar de lägre nivåerna som förenliga med mindre kronisk immunaktivering. Men varken granzym B eller telomerlängden räcker för att avgöra om ransoneringen faktiskt påverkade själva åldrandet.

Svårt att veta hur stor roll sockerkonsumtionen spelade

Ransoneringen gör det möjligt att jämföra människor som växte upp under nästan samma period men hade olika tillgång till socker tidigt i livet. Däremot går det inte att veta exakt hur mycket socker de enskilda barnen faktiskt fick i sig.

Forskarna prövade resultaten på flera sätt. De såg inget motsvarande mönster före ransoneringens upphörande och inget samband med typ 1-diabetes, som användes som kontrollutfall. Men andra, okända skillnader mellan grupperna kan fortfarande ha spelat in.

UK Biobank har också sina begränsningar. Deltagarna är frivilliga och i genomsnitt friskare och mer välutbildade än den brittiska befolkningen som helhet. Det behöver inte påverka jämförelserna mellan födelsegrupperna, men gör det svårare att veta hur väl resultaten gäller i andra befolkningar.

Vad betyder resultaten för socker för barn?

Resultaten förändrar inte dagens råd om socker för barn och går inte att översätta till något nytt gränsvärde.

Studien bygger på en speciell period i Storbritanniens historia och kan inte säga hur en viss mängd socker påverkar ett enskilt barn som växer upp i dag. Den gäller också den kraftiga förändringen i tillgången till ransonerat socker och sötsaker – inte naturligt förekommande socker i exempelvis frukt eller mjölk.

Den nya studien kan heller inte säga vilken betydelse enstaka sötsaker under de första levnadsåren har för cancerrisken. Procentsiffrorna går inte att översätta till en viss mängd socker som barn bör hålla sig under.

I Sverige rekommenderar Livsmedelsverket att godis, läsk, glass, kakor och andra sockerrika men näringsfattiga livsmedel bara utgör en liten del av barns kost. För de minsta barnen är råden ännu mer restriktiva – bland annat rekommenderas att godis, saft och läsk undviks så länge som möjligt. Livsmedelsverket skiljer också mellan tillsatt socker och socker som finns naturligt i exempelvis frukt, bär och mjölk.

Det mest intressanta med resultaten är det långa tidsperspektivet. Skillnader i tillgången till socker under de allra första levnadsåren var fortfarande kopplade till skillnader i hälsa flera decennier senare. Exakt hur stor roll sockret spelade – och hur mycket som kan förklaras av senare matvanor eller andra faktorer – återstår att ta reda på.

Publikation

Zhu, C. & Zhang, W. (2026). Early-life sugar restriction causally reduces adult cancer incidence and slows biological aging. Proceedings of the National Academy of Sciences, 123(32), e2610287123.

Observera: Detta är populärvetenskaplig information och ersätter inte medicinsk rådgivning. Kontakta sjukvården vid frågor om din hälsa. Publicerat av Mikroskop Redaktion – läs våra redaktionella principer.

Önskade källor på Google

Se mer från Tidningen Mikroskop

Lägg till Tidningen Mikroskop som önskad källa.

Lägg till Mikroskop →