Senast uppdaterad den 8 april, 2026 av Mikroskop redaktion
Vilka yrken vi dras till handlar inte bara om utbildning, möjligheter och omvärld, utan också om personlighet. En ny studie visar att mörka personlighetsdrag hänger ihop med ett lägre intresse för sociala och konstnärliga yrken. Sambanden syntes både i självrapporter och i data om människors faktiska yrken.
Varför vi dras till vissa yrken och inte andra handlar inte bara om utbildning, lön eller framtidsutsikter. Också vad vi tycker om, vilka sammanhang vi trivs i och hur vi fungerar tillsammans med andra verkar spela in. Forskare vid Köpenhamns universitet har nu undersökt hur mörka personlighetsdrag hänger ihop med människors yrkesintressen och valda yrken. Resultaten tyder på att personlighet kan ha betydelse för vilka arbeten vi upplever som lockande.
D-faktorn beskriver en mörk kärna i personligheten
I den nya studien står D-faktorn i centrum. Det är ett begrepp som används för att beskriva den gemensamma kärnan bakom olika mörka personlighetsdrag – alltså drag som innebär att en person tenderar att sätta sina egna intressen före andras, ibland genom manipulation, aggressivitet, lögner eller hänsynslöshet.
För att undersöka hur detta hänger ihop med människors yrkesintressen använde forskarna den välkända RIASEC-modellen, som utvecklades av psykologen John L. Holland. Den delar in yrkesintressen i sex kategorier: realistiska, undersökande, konstnärliga, sociala, företagsamma och konventionella. Det handlar om allt från praktiska hantverksyrken och analytiska miljöer till kreativa arbeten och yrken där mänsklig kontakt står i centrum. På så sätt kunde forskarna undersöka om mörka personlighetsdrag samvarierar med intresset för olika typer av yrken.
Fakta: Så delades yrkesintressena in
Forskarna använde RIASEC-modellen, som delar in yrkesintressen i sex kategorier:
Realistiska – praktiska och hantverksinriktade jobb
Undersökande – analytiska och forskningsnära miljöer
Konstnärliga – kreativa och skapande yrken
Sociala – yrken med undervisning, vård eller stöd till andra
Företagsamma – chef-, ledar- och säljinriktade arbeten
Konventionella – jobb som präglas av ordning, struktur och regler

Sociala yrken sticker ut i resultaten
Det tydligaste mönstret i studien rörde sociala yrken. Personer med högre D-värden visade genomgående lägre intresse för den sociala dimensionen, och de var också mindre benägna att faktiskt arbeta i sådana yrken. I pressmeddelandet nämns lärare, sjuksköterska och terapeut som exempel.
Det är kanske inte särskilt förvånande. Sociala yrken bygger ofta på empati, samarbete och ett intresse för andra människor. Om mörka personlighetsdrag hänger ihop med ett lägre intresse för sådana miljöer säger det något om hur personlighet och arbete kan hänga samman redan innan ett faktiskt yrkesval görs. Samtidigt visar studien samband, inte att personligheten i sig orsakar ett visst val av arbete.
Även konstnärliga yrken verkade mindre lockande
Ett annat resultat i studien var att personer med högre D-faktor också visade lägre intresse för den konstnärliga dimensionen i RIASEC-modellen. I pressmeddelandet nämns yrken som designer och musiker som exempel. Sambandet var inte lika tydligt som för sociala yrken, men gick i samma riktning: mörka personlighetsdrag tycktes hänga ihop med ett lägre intresse för arbeten som kretsar kring kreativitet och konstnärligt uttryck.
Det betyder förstås inte att personer med höga D-värden inte kan vara kreativa eller aldrig söker sig till konstnärliga miljöer. Men på gruppnivå såg forskarna ett negativt samband mellan D-faktorn och konstnärliga yrkesintressen.

Mer oklart för chef- och säljinriktade jobb
När forskarna tittade på företagsamma yrken blev bilden mer blandad. I den tyska delen av studien såg de att personer med högre D-värden oftare var intresserade av den typen av jobb, men samma mönster syntes inte lika tydligt i de amerikanska och danska materialen. Enligt forskarna kan det tyda på att kulturella skillnader spelar roll för hur D-faktorn hänger ihop med intresset för chef- och säljinriktade arbeten. Något tydligt mönster finns alltså inte.
Forskarna såg också en svag positiv koppling mellan D-faktorn och realistiska yrken i danska registerdata, alltså praktiska och hantverksinriktade arbeten. Samtidigt betonar de att effekten var liten och att den inte syntes i de tyska eller amerikanska materialen. Just det resultatet bör därför tolkas försiktigt.
Stor studie med flera typer av data
En styrka med studien är att den bygger på ett stort material. Enligt pressmeddelandet omfattade den mer än 8 000 deltagare från Danmark, Tyskland och USA, och i den vetenskapliga publikationen anges sex urval med totalt 8 409 personer. Forskarna använde både självrapporter om personlighet och yrkesintressen och uppgifter om människors faktiska yrken. Det gör att resultaten inte enbart bygger på hur deltagarna beskriver sig själva i en enkät.
Just kombinationen av självrapporter och yrkesdata gör studien särskilt intressant när det gäller sambandet mellan personlighet och arbete. Den fångar nämligen både vad människor säger att de är intresserade av och hur deras arbetsliv faktiskt ser ut.
Därför är resultaten intressanta
Forskarna menar att resultaten kan få betydelse för både yrkesvägledning och rekrytering. Intressen formas inte bara av sådant som lön, status och framtidsutsikter, utan också av vilka vi är, framhåller professor Ingo Zettler i universitetets pressmaterial. Därför är studien intressant också utanför forskningen. Den säger något om varför olika arbetsmiljöer lockar olika människor, och varför vissa typer av arbeten känns mer tilltalande för vissa än för andra.
Sammantaget tyder resultaten på att personer med högre nivåer av mörka drag i mindre grad dras till sociala och konstnärliga yrken. Det är inte hela förklaringen till varför människor väljer olika vägar i arbetslivet, men det är en pusselbit i förståelsen av hur personlighet kan påverka vilka arbeten vi upplever som attraktiva.
Du kanske också gillar
- Från centrum till periferi – när narcissism triggar känslor av att stå utanför
- Vad är gaslighting? En vetenskaplig modell för ett omdebatterat fenomen
- Traumabehandling med Tetris? Ny studie visar att datorspel hjälper mot PTSD
- Högkänslighet kopplad till psykisk ohälsa – men också till styrka
- Manlig aggression: Erfarenhet av att slåss påverkar hjärnans kemiska respons
- Elitfotboll avgörs i huvudet – forskare avslöjar kognitiva och personliga egenskaper bakom framgång
Publikation
L. C. de Hesselle et al., “Aversive Personality and RIASEC Dimensions: Findings Across Self-Reports, Registered Jobs, and Three Countries,” Journal of Personnel Psychology, vol. 0, no. 0, Mar. 2026, doi: 10.1027/1866-5888/a000382.
