Trots att vi lär oss mycket under våra första levnadsår, kan vi som vuxna inte minnas specifika händelser från den tiden. Under lång tid har forskare trott att vi inte behåller dessa tidiga erfarenheter på grund av att den del av hjärnan som ansvarar för att lagra minnen – hippocampus – inte är fullt utvecklad förrän långt in i tonåren. Detta har lett till teorin att hippocampus inte kan koda minnen under våra allra första år. Men nyare forskning har utmanat denna syn och visar att vi faktiskt kan lagra minnen redan i spädbarnsåldern.
Vår förståelse för minnesutveckling hos spädbarn har länge varit begränsad. Traditionellt har det ansetts att spädbarn inte kan skapa eller behålla episodiska minnen – det vill säga minnen av specifika händelser i tid och rum – eftersom hippocampus inte är fullt utvecklad förrän senare i barndomen. Men med hjälp av nya metoder för att studera hjärnaktivitet hos spädbarn har det nyligen framkommit att deras hjärnor faktiskt kan lagra och återkalla minnen mycket tidigare än vad som tidigare har varit känt. Detta har lett till nya insikter om när och hur vi börjar skapa de minnen som formar vår uppfattning om världen.
I en nyligen genomförd studie vid Yale undersökte forskarna hur spädbarn kan minnas bilder de tidigare sett. Genom att mäta hippocampus aktivitet hos spädbarnen samtidigt som barnen tittade på bilder, fann de att ju mer aktiv hippocampus var vid första exponeringen, desto större var sannolikheten att barnet skulle känna igen bilden vid ett senare tillfälle.
ANNONS FÖR LEXLY
Resultaten, som publicerades den 20 mars i tidskriften Science, visar att episodiska minnen kan börja kodas redan under de första levnadsåren. Upptäckten utmanar den tidigare uppfattningen att spädbarn inte kan skapa sådana minnen.
Utmaningar med att studera spädbarnsamnesi
Vår oförmåga att minnas specifika händelser från de första åren i livet kallas ”spädbarnsamnesi”. Att studera detta fenomen är dock en utmaning.
ANNONS FÖR MATHEM
– Det kännetecknande för dessa minnen, som vi kallar episodiska minnen, är att vi kan beskriva dem för andra. Men det är såklart inte möjligt när det handlar om pre-verbala spädbarn, säger Nick Turk-Browne, professor i psykologi vid Yale och huvudförfattare till studien, i ett pressmeddelande.
För att kunna undersöka området närmare utvecklade forskarna därför en metod för att på ett tillförlitligt sätt testa spädbarns episodiska minnen. Metoden innefattade att visa spädbarn, som var i en ålder på mellan fyra månader och två år, bilder på nya ansikten, objekt eller scener. Efter att barnen sett flera andra bilder presenterade forskarna en tidigare visad bild tillsammans med en ny, för att på så vis undersöka om barnet kände igen den.
ANNONS FÖR WELLOBE
– När bebisar har sett något tidigare, förväntar vi oss att de tittar längre på det när de ser det igen, säger Turk-Browne.
– Om ett spädbarn tittar längre på den tidigare sedda bilden än på den nya bredvid, tolkar vi det alltså som att barnet känner igen den.
Hippocampus och minnesbildning hos spädbarn
I den nya studien mätte forskarteamet hippocampusaktiviteten hos spädbarn samtidigt som barnet tittade på en bild. Syftet med mätningen var att undersöka om aktiviteten i hippocampus var kopplad till hur väl spädbarnet mindes bilden. Resultaten visade att ju mer aktiv hippocampus var vid den första exponeringen, desto längre tid tittade barnet på bilden när den väl visades igen. Den bakre delen av hippocampus, där kodningsaktiviteten var som starkast, är samma område som hos vuxna är mest förknippat med episodiska minnen.
Resultaten gällde för hela gruppen på totalt 26 spädbarn, men var mest uttalade hos de barn som var äldre än 12 månader. Enligt forskarna ger denna ålderseffekt en djupare förståelse för hur hippocampus utvecklas för att stödja lärande och minne.
ANNONS FÖR ASTRO SWEDEN
Från statistiskt till episodiskt lärande: Två olika sätt att lagra minnen
Tidigare hade forskarteamet funnit att hippocampus hos spädbarn så unga som tre månader gamla har ett annat typ av minne, så kallat ”statistiskt lärande”. Medan episodiskt minne handlar om att minnas specifika händelser – som att t. ex. äta middag med vänner på en restaurang – handlar statistiskt lärande istället om att identifiera mönster mellan olika händelser. Att t. ex förstå hur en typisk restaurang ser ut (som att det finns bord, stolar, menyer, eller människor som äter), var olika typer av restauranger finns eller den typiska ordningen för att bli placerad och serverad i samband med ett restaurangbesök, är några exempel.
De två olika varianterna av minnen använder olika vägar i hippocampus. Tidigare djurstudier har visat att vägen för statistiskt lärande, som finns i den främre delen av hippocampus, utvecklas tidigare än den för episodiskt minne. Därför misstänkte Turk-Browne att episodiskt minne troligen uppträder senare under spädbarnsåldern, när barnet är ungefär ett år eller äldre. Denna utvecklingsordning verkar nämligen mest rimlig med tanke på spädbarnens behov, enligt honom.
– Statistiskt lärande handlar om att identifiera strukturer i världen omkring oss. Det är avgörande för utvecklingen av språk, syn, begrepp och mycket mer. Därför är det inte konstigt att statistiskt lärande kommer tidigare än episodiska minnen, säger han.
ANNONS FÖR NEXTORY SE
Vad händer med spädbarns minnen?
Trots detta visar den senaste studien dock att episodiska minnen kan kodas i hippocampus tidigare än vad man trott förut, långt innan de minnen vi som vuxna kan återkalla. Men vad händer egentligen med dessa minnen över tid?
En möjlig förklaring är att de inte omvandlas till långtidslagring och därför försvinner snabbt. En annan möjlighet är att minnena finns kvar lång tid efter att de skapats, men att vi inte kan komma åt dem.
Forskarna misstänker att det är den senare förklaringen som stämmer.
Publikation
Tristan S. Yates, Jared Fel, Dawoon Choi, Juliana E. Trach, Lillian Behm, Cameron T. Ellis, Nicholas B. Turk-Browne. Hippocampal encoding of memories in human infants. Science, 2025; 387 (6740): 1316 DOI: 10.1126/science.adt7570
Ta del av mer forskning om minnet här.
