Ny forskning: Tarmens mikrobiom styr aptit via tarm-hjärna-axeln

Forskare har upptäckt att signaler från tarmens mikrobiom – de miljarder bakterier som lever i våra tarmar – kan påverka hjärnan och reglera aptiten i realtid. Fyndet som nyligen publicerats i Nature avslöjar en helt ny kommunikationsväg i kroppen och öppnar för teorier om hur tarmbakterier styr beteenden. Resultaten kan förändra synen på fetma och psykisk hälsa.

I vår kropp lever ett komplext ekosystem av mikrober som påverkar mer än vi anat. Tillsammans utgör de tarmens mikrobiom – ofta kallat tarmflora – en värld av bakterier som länge har kopplats till hälsa, immunförsvar och psykiskt välbefinnande. Men en fråga har länge varit obesvarad: Hur snabbt kan hjärnan reagera på signaler från dessa tarmbakterier – signaler som kanske styr både aptit och beteende?

En ny studie, publicerad i Nature, visar nu att kommunikationen kan ske på sekunder – via nervsystemet och den så kallade tarm-hjärna-axeln. Fyndet avslöjar ett ”neurobiotiskt sinne”, ett slags sjätte sinne som låter hjärnan känna av mikrober i realtid.

Hur tarm-hjärna-axeln styr kroppens signaler

Kroppens tarm-hjärna-axel är en kommunikationsväg mellan matsmältningssystemet och hjärnan. Den går via hormoner, immunreaktioner och framför allt vagusnerven – den tionde kranialnerven och kroppens viktigaste signalväg mellan tarmen och hjärnan.

Det nya fyndet visar att bakterierna i tarmen använder denna väg på ett helt nytt sätt. Inte bara när vi är sjuka, utan också för att styra något så vardagligt som aptitreglering.

Neuropoder och flagellin: Så reglerar bakterier aptit

I tarmväggen finns specialiserade sensorceller som kallas neuropoder. De fungerar som nervkopplingar som skickar signaler direkt till hjärnan via tarm-hjärna-axeln. Nu har forskare vid Duke University upptäckt att dessa celler reagerar på ett specifikt protein från bakteriernas rörelseapparat: flagellin.

Flagellin är en del av bakteriers flageller – små svansar som gör att mikroorganismerna kan röra sig i tarmen. När vi äter frigör vissa tarmbakterier flagellin, och det registreras av en receptor i neuropoderna som heter TLR5.

När TLR5 aktiveras skickas en elektrisk impuls via vagusnerven till hjärnan. Budskapet är klart: ”Nu räcker det.” Effekten blir en snabb signal för aptitreglering – vi känner mindre hunger.

Experimenten: mindre mat när bakterierna ”pratar”

För att testa hypotesen lät forskarna möss fasta över natten. Därefter fick de en liten dos flagellin administrerad direkt i tjocktarmen via en rektal injektion – och resultatet var slående: mössen åt mindre än kontrollgruppen.

När samma experiment upprepades på möss som saknade TLR5-receptorn uteblev effekten helt. Dessa djur fortsatte att äta som vanligt och gick dessutom upp i vikt, vilket visar att TLR5-signalvägen är avgörande för aptitreglering.

– Vi var nyfikna på om kroppen kunde känna av mikrobiella mönster i realtid, inte bara genom immunförsvaret utan som en neural respons som styr beteende direkt, säger Diego Bohórquez, professor vid Duke University i ett pressmeddelande.

Kan bakterier påverka vårt beteende?

Om bakterier i tarmen kan bestämma när vi slutar äta – kan de i så fall också styra vad vi blir sugna på, eller till och med vårt humör?

Forskare har länge misstänkt att tarmens mikrobiom påverkar psykisk hälsa, och tidigare studier har kopplat tarmflorans sammansättning till depression och ångest. Men den nya forskningen går längre: den visar att signalerna når hjärnan på bara sekunder via tarm-hjärna-axeln – en snabb och direkt väg som kan påverka våra beteenden i realtid.

Så kan upptäckten förändra framtidens behandlingar

Upptäckten öppnar för flera möjliga användningsområden i framtiden. Forskarna ser bland annat potential för:

• Läkemedel som imiterar flagellinets effekt för att minska aptit vid fetma och därmed bidra till bättre viktkontroll.
• Kostråd som gynnar rätt mikrober i tarmfloran och på så sätt stödjer naturlig aptitreglering.
• Fördjupad forskning om sambandet mellan tarmfloran och psykisk hälsa, vilket kan öppna för nya behandlingar mot depression och ångest.

Än så länge gäller resultaten dock bara möss. Om samma mekanism finns hos människor återstår att visa i framtida studier.

Är detta vårt ”sjätte sinne”?

Synen låter oss se ljus, hörseln låter oss höra ljud. Men det nyupptäckta neurobiotiska sinnet gör något helt annat – det låter kroppen känna av mikroberna i tarmen utan att vi märker det. Ändå styr dessa signaler något så grundläggande som vår aptit och mättnadskänsla – på bara sekunder.

En pusselbit som kan förändra vår syn på hälsa

Att tarmbakterierna delvis styr vår aptit visar hur nära vi lever i symbios med vår egen tarmflora. Fyndet, som avslöjar en snabb signalväg mellan tarm och hjärna, kan bli avgörande för att förstå sjukdomar som fetma, diabetes och psykiska störningar. Och kanske blir nästa stora medicinska genombrott inte i hjärnan – utan i tarmen.

Läs mer:

• Så påverkar din tarm hur du mår – kopplingen mellan tarmen och hjärnan
• Mikrober i maten formar vår hälsa – ny atlas avslöjar oväntade samband
• Återställa tarmfloran efter antibiotika? Ny studie visar hur matval styr återhämtningen
• Nyttig choklad? Forskare utvecklar choklad med levande bakterier och fibrer för bättre tarmhälsa
  

Publikation

Winston W. Liu, Naama Reicher, Emily Alway, Laura E. Rupprecht, Peter Weng, Chloe Schaefgen, Marguerita E. Klein, Jorge A. Villalobos, Carlos Puerto-Hernandez, Yolanda Graciela Kiesling Altún, Amanda Carbajal, José Alfredo Aguayo-Guerrero, Alam Coss, Atharva Sahasrabudhe, Polina Anikeeva, Alan de Araujo, Avnika Bali, Guillaume de Lartigue, Elvi Gil-Lievana, Ranier Gutierrez, Edward A. Miao, John F. Rawls, M. Maya Kaelberer, Diego V. Bohórquez. A gut sense for a microbial pattern regulates feeding. Nature, 2025; DOI: 10.1038/s41586-025-09301-7