Kan ett enda träningspass hjälpa kroppen i kampen mot cancer? Ny forskning visar att både styrketräning och högintensiv intervallträning får musklerna att producera ämnen som bromsar cancercellers tillväxt. Resultaten stärker bilden av träning mot cancer som en viktig del av behandling och återhämtning.
Träning som medicin är ett forskningsfält som har vuxit snabbt under de senaste två decennierna. Tidigare studier har visat att motion kan lindra trötthet, förbättra livskvaliteten och underlätta återhämtning efter cancerbehandling. Men vad är det egentligen som händer inne i kroppen när vi rör på oss? Och varför verkar fysisk aktivitet påverka själva sjukdomsförloppet vid cancer?
En förklaring kan ligga i musklernas egna signalämnen – myokinerna. Dessa proteiner frisätts när vi motionerar och fungerar som små budbärare i kroppen. Genom att skicka signaler till olika organ kan de påverka bland annat immunförsvaret, ämnesomsättningen och blodkärlen. Nu visar en ny studie från Edith Cowan University i Australien att myokiner också kan bromsa cancercellers tillväxt – med en effekt som syns redan efter ett enda träningspass.
– Vi såg en ökning av myokiner som i laboratorieförsök kunde minska cancercellers tillväxt med 20–30 procent, säger Francesco Bettariga, doktorand och studiens försteförfattare i ett pressmeddelande.
FAQ: Myokiner – musklernas egna signalämnen
- Vad är myokiner?
Proteiner som frisätts från musklerna när vi rör på oss. De fungerar som små signalmolekyler i kroppen. - Vad gör de?
Myokiner påverkar immunförsvaret, ämnesomsättningen, blodkärlen och inte minst inflammationsnivåerna. De är en viktig förklaring till varför träning påverkar hela kroppen – inte bara musklerna. - Vid cancer
Vissa myokiner kan bromsa cancercellers tillväxt. Forskning visar att halterna ökar redan efter ett enda träningspass, även hos personer som behandlats för cancer.
Ett enda pass gav tydliga effekter
Kvinnorna som deltog i studien hade alla behandlats för bröstcancer. Forskarna ville undersöka om deras kroppar, trots sjukdomen och behandlingarna, fortfarande kunde svara på träning på samma sätt som hos friska personer.
Deltagarna fick därför genomföra ett träningspass – antingen styrketräning eller högintensiv intervallträning. När forskarna analyserade resultaten såg de samma tydliga mönster: myokinnivåerna steg oavsett träningsform.
Att denna effekt uppstår hos friska personer är sedan tidigare välkänt. Det nya – och överraskande – var att även bröstcanceröverlevare fick samma respons, trots trötthet och muskelförlust efter behandling.
– Våra resultat visar att träning vid cancer verkligen fungerar som en biologisk behandling, säger Bettariga.
Kan träning bli en del av standardbehandlingen?
Att fysisk aktivitet förbättrar livskvaliteten under behandling är väl belagt. Men att den dessutom kan påverka sjukdomsförloppet på cellnivå är ett relativt nytt fynd.
– Dessa resultat är ett starkt argument för att träning mot cancer borde bli en del av standardvården, säger Bettariga.
Upptäckten öppnar för en behandlingsstrategi där musklernas signalämnen blir en del av terapin, inte bara ett komplement.
”Orkar jag verkligen träna?” – den vanligaste frågan
Efter en cancerbehandling är det vanligt att känna sig utmattad, svag och orolig. För många väcks därför tvivlet: orkar jag verkligen träna?
Den nya studien visar att även små insatser gör skillnad. Ett enda träningspass räckte för att förändra kroppens kemi – en viktig signal till patienter som tvivlar på om det är värt att ens försöka.
Ett forskningsfält som exploderar
Sambandet mellan rörelse och cancer har länge varit ett outforskat område. Men på senare år har intresset ökat, och i dag vet man att fysisk aktivitet vid cancer inte bara minskar biverkningar utan också kan ha positiva effekter på återhämtning och prognos.
Att detta delvis sker via myokiner och inflammation är en pusselbit i en större helhetsbild.
Inflammationens dubbelspel i kroppen
Kronisk låggradig inflammation är vanligt vid många cancersjukdomar. Den göder tumörers tillväxt och försvagar samtidigt immunförsvaret.
Till detta kommer att både själva sjukdomen och behandlingarna kan höja nivåerna av inflammatoriska markörer i blodet. Därför löper bröstcanceröverlevare en förhöjd risk för återfall.
– Strategier för att minska inflammationen kan göra kroppen till en mindre gynnsam miljö för tumörtillväxt, säger Bettariga.
Sambandet mellan cancer och inflammation är därmed centralt för att förstå varför träning har så stor potential – inte bara för att förbättra livskvaliteten, utan också för att förebygga cancer och minska risken för att återinsjukna i sjukdomen.
Muskler mot fett – en kamp i det tysta
En nyckel handlar om förhållandet mellan muskelmassa och fettmassa. Fettvävnad producerar ämnen som ökar inflammation, medan muskler utsöndrar myokiner som dämpar den.
Forskarna såg att regelbunden träning hjälpte patienterna att öka muskelmassan och minska fettmassan, vilket i sin tur sänkte inflammationsnivåerna.
– Om vi förbättrar kroppssammansättningen har vi större chans att minska inflammationen, säger Bettariga.
Varför dieter inte räcker
Värt att förtydliga är alltså att det inte bara handlar om att minska vikten på vågen – utan om hur vikten förändras. Snabba dieter kan visserligen ta bort kilo, men de gör ofta att kroppen förlorar muskelmassa. Och det är just musklerna som behövs för att producera de skyddande myokinerna.
– Du vill aldrig gå ner i vikt utan att träna, betonar Bettariga. Då riskerar du att förlora muskelmassa – och därmed en viktig del av kroppens eget försvar.
Därför kan dieter inte ersätta träning mot cancer. Det är själva rörelsen som aktiverar kroppens försvar, inte vågen som visar några kilo mindre.
Musklernas dolda kraft
Vad händer på längre sikt om myokinnivåerna förblir höga? Kan risken för återfall minska? Det är frågor för kommande studier. Redan i dag pekar resultaten på att fysisk aktivitet kan bli ett aktivt inslag i vården – inte bara för välmående, utan som ett biologiskt verktyg. Med andra ord: träning mot cancer ger patienten en möjlighet att själv bidra, med musklernas egen läkekraft.
FAQ – Vanliga frågor om träning och cancer
Kan träning hjälpa mot cancer?
Ja. Forskning visar att träning får musklerna att producera proteiner, så kallade myokiner, som kan bromsa cancercellers tillväxt.
Vilken typ av träning är bäst vid cancer?
Både styrketräning och högintensiv intervallträning. Studier visar att båda formerna ökar nivåerna av myokiner – effekten syns redan efter ett enda pass.
Är det säkert att träna under cancerbehandling?
Ja, för de flesta patienter. Fysisk aktivitet under behandling kan förbättra livskvalitet och minska biverkningar. Träningen bör dock anpassas efter behandling och individuella förutsättningar, gärna i samråd med vårdpersonal.
Hur påverkar träning inflammation vid cancer?
Träning minskar skadlig inflammation. Genom att öka muskelmassa och minska fettmassa blir kroppen mindre gynnsam för tumörtillväxt.
Varför är muskler viktiga för cancerpatienter?
Musklerna utsöndrar myokiner. Dessa proteiner kan bromsa cancercellers tillväxt och dämpa inflammation – därför är träning centralt vid cancer.
Läs mer:
- Vad är fysisk aktivitet – och hur mycket behövs för att leva längre?
- 100 procent överlever bröstcancer i ny studie – genombrott för ärftlig variant
- Bra kost och fiskolja som verktyg för att sakta ner prostatacancer – ny studie ger hopp
- Barns immunsvar vid cancer skiljer sig från vuxnas – öppnar för nya behandlingsmetoder
Publikation
Francesco Bettariga, Dennis R. Taaffe, Cristina Crespo-Garcia, Timothy D. Clay, Mauro De Santi, Giulia Baldelli, Sanjeev Adhikari, Elin S. Gray, Daniel A. Galvão, Robert U. Newton. A single bout of resistance or high-intensity interval training increases anti-cancer myokines and suppresses cancer cell growth in vitro in survivors of breast cancer. Breast Cancer Research and Treatment, 2025; 213 (1): 171 DOI: 10.1007/s10549-025-07772-w
